• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

Vardagar 3 – Ny bok av Ulf Lundell

21 maj, 2020 by Redaktionen

Titel: Vardagar 3
Författare: Ulf Lundell
Utgivningsdag: 2020-05-12
ISBN: 978-91-46-23637-5

Tredje boken i serien Vardagar släpptes i dagarna och jag har precis lagt igen boken efter 872 sidor tillsammans med författaren. Det är verkligen så det känns i de här dagboksanteckningarna. En glimt av författarens vardagsliv. Så mycket som han nu tillåter oss att få se. Hans integritet genomsyrar innehållet. Han berättar på sina villkor och han låter oss läsa exakt det han vill delge oss. När en bordsgranne på hotellet i Oskarshamn frågar om han är Ulf Lundell, blir svaret: ”Ibland, men inte just nu.” En gammal sångtext, sången Evangeline lyder: ”En gång var jag utklädd till mig själv”. Dagbokens texter ger klart att artisten är noga med att dra sina gränser, bevaka sin integritet och vara totalt öppen med det han väljer att vara öppen med.

Copyright/fotograf: J Davis

Boken är, på samma sätt som de tidigare två i serien, en veritabel bladvändare, lättläst, spännande och rolig. Lundells humor är befriande, underfundig och skarp. Jag sveps med i nojorna kring förra hustruns, i boken benämnd som ”S”, nya liv med en man med stora skor på Hardangervidda. Förlusten av körkortet och den indragna friheten när han kör rattfull i april 2019 upptar många funderingar. Drivkraften för nykterhet är längtan efter att få köra bil igen. Att bli skjutsad, cykla elcykel eller ta bussen funkar, men det är en boja att leva under. Sommarens turné 2019 får egna sekvenser i boken, med annat typsnitt och stil. Det blir en dagbok i dagboken. Turnébussen får mycket uppmärksamhet. Det är en riktigt dålig buss för ett rockband. Att både Bob Dylan och Neil Young har använt den verkar roa bandet mer än det roar Lundell. När han får veta att det är Dolly Parton som ursprungligen beställt bussen förstår han bättre badkaret och alla speglarna. Om konserterna får vi veta rätt lite. Det är återigen en distans som tas. Det är inte en turnébok som erbjuds läsaren. Det råkar bara vara en turné under dagboksåret.

Som vi alla säkert vet vid det här laget, ägnas mycket text åt reflektioner kring artiklar i tidningar, program i radio och TV. Han beskriver sig själv som ”folklivsforskare” när han bemöter argument om att stänga av teven om han nu blir så upprörd. Mer intressant är att ta del av alla de boktips han delar med sig av. Böcker slukas verkligen och jag blir sugen att beställa några av de jag blir tipsad om. Förövrigt samma reaktion som författaren själv får när han läser en kulturartikel som avslutas med några tips på böcker.

Den Ulf Lundell som folk upplever på scenen
Den Ulf Lundell som upplevs ur mina böcker
Den Ulf Lundell som upplevs ur mina sånger
dom tre Ulf Lundell
har jag inte särskilt stor koll på alls
Jag känner dom knappt
Jag utlämnar den Ulf Lundell som målar
Det är svårt att få koll på nån alls där

Ulf Lundell, Vardagar 3 2020

Vad är syftet med dessa betraktelser ur vardagen? Ingen aning måste jag svara. Att det skrivna ordet måste få flyga fritt, tolkas som det görs och underhålla läsaren, kanske. Jag blir verkligen underhållen. Många gånger under läsningen skrattar jag gott åt formuleringar, tankar och händelser. Lundell skriver, som så ofta, väldigt roligt. Som ni ser i citatet upptill så är den här boken inte full av punkter. Det är också underhållande. Jag har ingen aning om varför men det kvittar. Roligt är det hursomhelst. Noterar att boken inte heller avslutas med en punkt. Jag tar det som att fortsättning följer.

Arkiverad under: Bokrecension, Scen, Toppnytt Taggad som: Ulf Lundell

Hisnande metaforik i fyllig biografi om musikpionjär – Gilbert Holmström: Jazzmusiker av Claes Reit

12 maj, 2020 by Mats Hallberg

  • foto Hans Wretling

Titel: Gilbert Holmström: Jazzmusiker

Författare: Claes Reit

Utgivningsdatum: 2020-05-11

Förlag: Tid&Rum

ISBN 789187 755149

Inom loppet av ett dygn har jag slukat boken, vilket på sätt och vis är ett mått på dess attraktionskraft. Vill omgående tala om att jag träffat den 83-årige musikern, vars gärning porträtteras genom att musikskapandet sätts i mycket upplysande kontext. Har lyssnat på Gilbert Holmström ett tiotal gånger live (framför allt efter millennieskiftet), äger ett par skivor och recenserat konserter några gånger. På den ofullständiga genomgång av Göteborgarens bedrifter som återges på Wikipedia, finns recension av undertecknad medtagen som en referens. Viss kunskap om vad den visionäre jazzsaxofonisten åstadkommit, bidrog givetvis till mitt förhandsintresse.

Tror man behöver vara mer eller mindre frälst på modernistisk jazz, för att fullt ut uppskatta biografin. Ska dock fastslås att föremålet för biografin definitivt är värd dylikt erkännande. Så sent som ifjol hedrades Holmström med utmärkelsen ”Lifetime achievement” av organisationen Svensk Jazz. Varje gång någon förtjänt konstnär uppmärksammas medan han ännu är verksam, finns anledning att jubla.

De 235 sidorna har ett läsvänligt typsnitt illustrerat med förnämligt bildmaterial. Diskografin över alla inspelningar där Holmström medverkar är en stor tillgång för samlare, liksom den ansenliga mängd citat och recensionsurval som publiceras i löpande text. Om jag räknar rätt består livsteckningen av nio kapitel med olika längd, plus förspel och epilog.

Claes Reit tituleras professor emeritus, fast märkligt nog vid Odontologiska institutionen på Göteborgs universitet (Sahlgrenska). Till CV:et kan tillfogas amatörmusiker och dokumentärfilmare. Ursprungsplanen, innan stoffet svällde, var att göra en film. Reits research är kolossalt imponerande. De många intervjuerna har transformerats genom en allvetande berättare, som återger vad han fått reda på av sina källor. Förekommer inga direkta citat från Gilbert Holmström. Berättelsen kompletteras med författarens egna, exceptionellt noggranna analyser av låtskrivarens kompositioner.

  • Från Jazzriksdagen i Ystad 2019 – foto från Svensk Jazz facebooksida

Holmström växte upp i ett musikaliskt hem i Johanneberg med en sju år äldre bror, som han 1979 sammanstrålar med på skiva. Efter studentexamen på Hvitfeldtska nära hemmet, bar det av till Tandläkarhögskolan i Malmö. Parallellt med utbildningen ägnade han sig åt att spela jazz. Tillbaka i Göteborg fördelade han tiden mellan att vara praktiserande tandläkare (där han ni kopplingen till bokens författare), utforskare av ny jazz samt nybliven make. Medan Charlie Parker blir en övernaturlig öronöppnare, inhämtas sedermera influenser från bland andra Jackie McLean, Ornette Coleman, Albert Ayler, John Coltrane, Archie Schepp, Peter Brötzman och Lee Konitz. Med sist nämnde altsaxofonist uppstår efter flera USA-resor personlig vänskap. Vetgirige Gilbert tar lektioner (fanns då ingen jazzlinje på högskolenivå) , testar instrument, hittar medmusiker och övar idogt, helst två timmar per dag.

Epokgörande Utan Misstankar från 1965 (undertecknad var med vid 50-års jubiléet på Nef) kom tvåa i omröstningen om Gyllene Skivan. Samma placering nådde vår kapellmästare några år senare i tävling i Montreux. På 70-talet basade han för fyra upplagor av jazzrockigt experimenterande Mount Everest. Sammanlagt har saxofonisten släppt ett dussintal skivor i eget namn eller som bandledare, plus medverkat på åtskilliga fler. På 2000-talet blir denne passionerade frontman för växelbruket frijazz – sångbara melodier, upptäckt av en yngre generation; med skivbolagsdirektören och instrumentkollegan Jonas Kullhammar i spetsen.

Under läsningen frapperas man över vilken föregångsman Holmström varit. I uppskattningsvis femton är bedrev han sina fruktbara forskningsresor tillsammans med likasinnade konstnärssjälar, utan att det verkar ha funnits någon likvärdig konkurrens, framför allt inte på Västkusten. Ett lustfyllt, utvecklande beteende, vilket gjort honom stor i impro-kretsar världen över, men en gång i Spekeröd Folkets Park ville ingen alls lyssna.

Att få till ett hanterbart format är avgjort en utmaning. Ett avsnitt om formupplösning (utgår från Ornette Coleman) och dess konsekvenser, innehåller mer information än nödvändigt, bortom Holmströms egen person. Biografins främsta behållning står att finna i den utförliga redovisningen av en helt annan tid. Reit fungerar som charmant vägvisare och rapportör.! 2000-talets karriär borde emellertid fått väsentligt mer utrymme! Hade gärna fått kompletteras av intryck från konserter.

Vidare saknar jag en för biografiers vidkommande vital beståndsdel, nämligen kommentarer från vänner. Vad utmärker Holmström som människa och musiker? (Flera av personerna som nämnts råkar jag ha träffat, vilket gör läsningen spännande.) Saknar absolut synpunkter och förmodade lovord från dem. Reit är ytterst sparsam med negativa omdömen om musik, musik som floppar eller orsakat besvikelse.. De få gånger det sker hajar man till.

Vad jag kunnat utröna suverän korrekturläsning, På ett par ställen störde att ”han” fick inleda första meningen efter rubrik, även om en inte tvekar om syftning. Och någon enstaka bildtext har missats.

Vore ”tjänstefel” om jag inte tog upp författarens märkvärdiga språkbruk, vars vändningar och blommiga beskrivningar går utanpå det mesta i den vägen, vilket är synnerligen anmärkningsvärt. Inte minst när jag betraktar mina egna desperata försök att förnya mig vid recensioner, påstår jag att aldrig har jag kommit i kontakt med lika ymniga, uppfinningsrika fraser. Inte utan att ett styng av avundsjuka gör sig påmint. Varianterna tyckts mig så omfattande att de saknar motstycke! Ofta funkar Reits bildspråk, vare sig det inriktas på kommunikation, naturreferenser eller andra ämnen. Stundom trasslar han dock in sig i en snårskog av metaforer. Kanske har musiker en större mottaglighet, känner sig mer hemma med Reits terminologi. Anser att biografen här vid lag är lika mycket banbrytare, som Holmström varit när han musikaliskt odlat nya grödor (mitt klumpiga försök).

Beträffande stilnivå har jag både läst och intervjuat en professor (numera emeritus) i musikvetenskap. Han skriver inte tillnärmelsevis lika utförligt teoretiskt när han förklarar hur låtar är konstruerade. Claes Reits prestation i detta fall är häpnadsväckande, rent av osannolikt styv för att vara amatörmusiker. Återigen tänker jag att branschfolk nog har störst aptit på dessa komplicerade utläggningar. Måste tillstå att jag skummade igenom några extremt vidlyftiga analyser.

En smula förvånad över att ha dryftat så pass mycket invändningar i en genomgående läsvärd biografi jag sträckläste (utan passande musik i bakgrunden). Hoppas få höra mer av den innovative och högst njutbare spelmannen på andra sidan Corona-pandemin. Sympatiske Gilbert Holmström rör sig ledigt genremässigt, har i olika utsträckning lirat exempelvis: Bebop, fri form, standards, cool jazz, swing, teatermusik, ballader latin, visa, funk, jazzrock… När jag nyligen fick vetskap om boken blev jag glatt överraskad. Indirekt uppmanar den till vidare lyssning på the one and only Gilbert!

Arkiverad under: Bokrecension

Recension av TV-serie: Into the Night – jag kunde inte slita mig när jag börjat titta

5 maj, 2020 by Rosemari Södergren

Into the Night
Betyg 4
Premiär på Netflix 1 maj 2020
Skapare Jason George
Medverkande Pauline Etienne, Laurent Capelluto, Stefano Cassetti
Säsong ett har sex avsnitt

En oerhört spännande serie som kan kategoriseras under som apokalyptisk science-fiction drama thriller. Den är allt det och mer. Jag kunde inte slita mig när jag väl börjat titta och jag sträck-tittade hela serien. Då första säsongen bara har sex avsnitt är det möjligt att se hela serien under en kväll eller en dag på helgen.

Att den lanseras nu, mitt i corona-krisen då viruset covid-19 lamslagit en så stor del av världen, blir en extra knorr. Den kris världen drabbats av nu är i och för sig inte på samma nivå som den som beskrivs i tv-serien men paralleller finns. Into the Night börjar med att ett flygplan som är på väg från Belgien till Moskva i Ryssland blir kapat av en italiensk Nato-officer som desperat tvingar flygkaptenen att flyga västerut istället. Kaparen hävdar bestämt att planet måste undvika solens strålar och flyga endast i nattens mörker.

Det visar sig snart att kaparen har rätt. Nästan hela världen har dött av solens strålar och flygplanet måste fortsätta att flyga med natten. Givetvis måste planet landa emellanåt för att fylla på med bränsle och mat.

Även om besättning och passagerare vet att de tillsammans står inför en svår utmaning agerar de inte alltid så genomtänkt eller som en sammansvetsad enhet. De olika karaktärerna har sina bakgrunder och olika mål med sina beteenden. Karaktärerna är skickligt tecknade och mycket trovärdiga och skildringen av deras sätt att agera ger en stor del av seriens djupa behållning. Dessutom är den  spännande och snyggt filmad och ljudsatt.

Into the Night är den första belgiska original-Netlix-serie och den bygger på den polska science fiction romanen iThe Old Axolotl by Jacek Dukaj. Netflix tar mer och mer plats som den mest intressanta streamingtjänsten då Netflix producerar serien från olika delar av världen.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV

Bokrecension: Gudar och människor – Blicken genom historien av Mary Beard

3 maj, 2020 by Rosemari Södergren

Gudar och människor – Blicken genom historien
Författare Mary Beard
Utgivningsdatum 2020-03-20
Förlag Norstedts
Översättare Allan Klynne
Originaltitel
Civilisations How do we look? The eye of faith
Medarbetare Alexander, James (form)
ISBN 9789113101712

En fantastiskt välskriven, vacker och inspirerande vandring genom en liten del av konsthistorien med fokus på hur människan i konst skildrat människan och sina gudar. Mary Beard utgår från hur vi ser på konst och hon öppnar våra ögon för hur konsten säger något både om den civilisation eller kultur där den skapats men lika mycket om den kultur betraktaren kommer ifrån. Som hon så skickligt visar betraktas exempelvis Greklands fornminnen olika över tid: antikens slavar såg den på ett sätt medan 1800-talets konnässörer och nutida turister ser olika saker.

Konst är något som alltid funnits vid mänsklighetens sida och jag har svårt att tänka mig att någon bok om konst skulle vara tråkig. Konst är något som alltid engagerar mig även om jag inte alls är så kunnig i konsthistoria. Men att läsa men Mary Beards bok är mycket mer än engagerande, den är lärorik och en ögonöppnare – jag kommer alltid att se mycket mer i varje staty, varje bild jag betraktar från och med nu.

Det är så tydligt att det är så ofantligt mycket vi inte vet om människor från tidigare årtusenden. I boken början blir vi presenterade för ett jättestort ansikte, hugget i sten, av folket olmeker i Mexico. Ansiktet/statyn är mer än tretusen år gammalt. Hur dessa olmeker levde och vad statyn betydde för dem och varför den skapades, det är oklart.

Förlaget beskriver boken:
Bokens första del fokuserar på verkliga människor i konsten. Det handlar om statyer av faraoner, grekiskt vasmåleri med vardagscener, terrakottaarmén från Kina och monument från Mexiko, som alla innehåller olika berättelser om kroppsideal och maktuttryck. När vi idag tittar på en antik staty möter vi också våra egna förutfattade meningar om vad som är en tillfredsställande bild av människan.

Den andra delen fokuserar på religiösa bilder och de dilemman som alla religioner tvingas hantera när de försöker synliggöra gudar, helgon och profeter. Nu rör det sig om scener ur Bibeln, om islams och hinduismens förhållande till religiösa bilder, om de antika grekernas filosoferande kring gudaväsen.

Det finns inte så mycket att lägga till där. Det är mycket bra sammanfattad men ändå räcker orden inte till. Boken har många vackra färgbilder och ställer frågor som sätter igång tankar och lusten att utforska detta mycket, mycket mer. Och det är väl det högsta betyg en bok kan få? Den talar till mig både med text och bild.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Bokrecension: Den andra sömnen av Robert Harris

18 april, 2020 by Rosemari Södergren

Den andra sömnen
Författare Robert Harris
Språk
Svenska
Antal sidor
314
Utgivningsdatum 2020-03-24
Förlag Bookmark Förlag
Översättare Svante Skoglund
Originaltitel Second sleep
ISBN 9789189007406

Robert Harris är en duktig författare av historiska romaner och han har definitivt flyt i sitt skrivande. Den andra sömnen är har samma smidiga språk som hans romaner alltid har och den har ett engagerande ämne, utan tvekan. Men temat håller inte riktigt och Robert Harris tar inte vara på temat ingående eller fördjupat.

I centrum för berättelsen står en ung präst och året är 1468. Den unge prästen Christopher Fairfax skickas till en avlägsen brittisk by för att hålla i begravningen av byns präst, fader Lacy. På plats hittar Fairfax mystiska föremål från en svunnen tid – varav vissa inte hör hemma i 1400-talet så som vi känner till det.

För att inte förstöra en av bokens intressanta vändningar kan jag inte gå in på djupet på detta. Av bokförlaget beskrivs boken som
en unik dystopisk thriller. Den tar upp frågan om hur mänskligheten reagerar på en stor katastrof där vi absolut kan se paralleller till det som händer när denna recension skrivs: våren 2020 då världens drabbades av corona-pandemin.

Om pandemin skulle fördjupas ännu mer och viruset inte går att bota på något sätt: hur kommer det i så fall att gå med vår civilisation och hur kommer kommande generationer att reagera på katastrofen? Hur kommer det att tolka det som hände? Det är mycket intressanta frågeställningar. Romanen bygger på dessa frågor. Men jag tycker inte att Robert Harris går ned på djupet tillräckligt. Det är för mycket som lämnas outforskat.

Den andra sömnen har utnämnts till en av 2019 års bästa böcker av flera tidningar, bland andra The Times, The Guardian och The Telegraph. Det förvånar mig faktiskt att den fått sådant enormt mottagande. Den är inte alls dålig, det är en sådan där bok jag sträckläser och vill veta hur det går. Men efteråt är jag ändå lite besviken, jag hade hellre fått mer svar och funderingar. Men absolut sätter den igång egna tankar och ett bra språk har Robert Harris, som alltid. Han är skicklig på att måla med ord så jag ser miljöer, bilder framför mig och känner kylan och fukten och känner lukter och dofter. Sämre böcker har jag läst, men också bättre.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Sida 34
  • Sida 35
  • Sida 36
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 202
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

Historien om partierna Betyg 3 Premiär … Läs mer om Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

En midsommarnattsdröm av William … Läs mer om En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Toy Story 5 Betyg 5 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Det finns konserter där publiken sjunger … Läs mer om Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Välgjort och spretande som ett aptitligt smörgåsbord – Dan Helström & Naturligt-vis med Kålhuuvet, Pop-Arne och vadaren

Dan Hellström / … Läs mer om Välgjort och spretande som ett aptitligt smörgåsbord – Dan Helström & Naturligt-vis med Kålhuuvet, Pop-Arne och vadaren

Recension: Hemliga Klubben på Gröna lunds lilla scen, får till en gigantisk ringdans.

Hemliga Klubben har aldrig varit ett … Läs mer om Recension: Hemliga Klubben på Gröna lunds lilla scen, får till en gigantisk ringdans.

Stockholms berättarfestival samlar 57 berättare från 17 länder den 25 juni–2 juli

25 juni–2 juli 2026 fyller åtta dagar av … Läs mer om Stockholms berättarfestival samlar 57 berättare från 17 länder den 25 juni–2 juli

Stockholm får en Deckarfestival i höst

Ny deckarfestival tar över Gamla stan i … Läs mer om Stockholm får en Deckarfestival i höst

Bo Kaspers Orkester släpper nytolkning av ”Dansa på min grav”

Bo Kaspers Orkester firar 35 år som band … Läs mer om Bo Kaspers Orkester släpper nytolkning av ”Dansa på min grav”

Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

Titel: Modern tid Illustratör: Fabian … Läs mer om Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

The Urge of Inner … Läs mer om En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Sedan jag nyligen skrev minnesord om … Läs mer om Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in