• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

2034 Meritokratins uppgång och fall av Michael Young

12 januari, 2022 by Anastasia Bark

2034 Meritokratins uppgång och fall
Utgivningsdatum 2021-08-26
Förlag Atlas
Översättare Britta Dancy
Originaltitel The Rise of the Meritocracy 1870+2033. An essay on Education and Equality
ISBN 9789173899109

Den stora skillnaden mellan det gamla brittiska klasssamhället och det nya meritokratiska Storbritannien är att den meritokratiska eliten är fullständigt övertygad om att den har förtjänat sina privilegier, skriver Michael Young. Tydliga beskrivelser av denna övertygade attityd kan man hitta i relativt nypublicerade böcker såsom Michael Sandels ”The Tyranny of Merit” (2020) eller Daniel Markovits ”The Meritocracy Trap: America´s Foundational Myth Feeds Inequality, Dismantles the Middle Class, and Devours the Elite” (2020). Bägge böckerna visar meritokratin i ett mörkare ljus vilket man kan säga har varit en trend på sistone. En trend som i och för sig också mött på kritik i exempelvis Adrian Wooldridges ”The Aristocracy of Talent: How Meritocracy Made the Modern World” som syftar på att det finns mycket som det moderna samhället kan tacka meritokratin för. Vare sig bilden av meritokratin är positiv eller negativ så har själva ordet varit ett hett ämne på sistone. Inte undra på att Michael Youngs blivit nyutgiven på svenska.

Meritokrati är ett relativt nytt begrepp. Ordet består av den grekiska delen meritus(förtjänst) och kratus(stryrka, kraft) och användes för första gången i just denna bok vars originaltitel på engelska är ”The Rise of the Meritocracy 1870-2033. An essay on education and equality.” som först kom ut 1958. Den svenska första gåvan kom ut som ”Intellegensen som överklass – Meritokratins utveckling 1870-2033” två år efter att originalet kommit ut.

Nu tänker jag vara ärlig. Denna bok är en lång och inte en särskilt spännande resa. Den är skriven som en sorts rapport av en fiktiv sociolog som drar med läsaren på en resa som börjar före Michael Youngs tid och slutar långt efter bokens publicering. Meritokratin beskrivs på ett postivt sätt (vilket har lett till att de som inte läser boken noggrant får för sig att meritokratin målas i ett positivt ljus) men det är lätt att märka den dystopiska skuggan bakom det positiva i förgrunden. Boken har citerats av bland annat Tony Blair som i samband med det använt ordet meritokrati i positiv mening, men faktum är att detta verk är en varning, en satir och på sätt och vis en dystopi över Youngs oro för det som kunde skett. Olikt ”1984” eller ”Du sköna nya värld” är detta verk odramtiskt, men de dystopiska dragen är tydliga.

Mycket av Youngs oro kan valideras om man tittar på många samhällen idag. Det är som sagt ingen undra på att boken har blivit nyutgiven – mycket av det Young ´rapporterar´ om i boken har skett i samhället vi lever i dag. I en artikel från 2001 i The Guardian utrycker Young sin besvikelse för hur hans bok missuppfattats under åren som gått. Det många förespråkare OCH kritiker av meritokratin håller med om är att meritokratin skulle leda till någonting bra, men medförde en hel del komplikationer. Den växande arbetslösheten (´civilisationen hade blivit för invecklad för många, på grund av bristande intellegens kunde de inte infogas i den normala ekonomiska strukturen´), den ökande ojämlikheten, ett ökande missnöje i samhället är ett par av de ämnena som Young tar upp i sin bok. Meritokratin i Youngs bok är inte mycket annat än dyster.

Idén av ett samhälle där den som har flest meriter fortjänar en högre position, där den som meritmässigt är lämpligast för en position också får den positionen är inte en dålig idé. Dessutom är det någonting mycket uppenbart i dagens samhälle. Men dessvärre finns det en mörk sida till detta system – någonting som framstår tydligt i denna bok. Däremot är det svårt att tänka sig ett annat system. Michael Sandel och Daniel Markovits kommer med ett par förslag, men tyvärr framstår dessa förslag som en aning vaga; och det är svårt att tänka sig att de skulle lösa alla problem. Dessutom behöver det inte heller vara så att alla dagens problem ska länkas ihop med meritokratin. Någonting som är tydligt är att meritokratin har en mörk sida och att ordets ursprung inte på något sätt var positivt. Michael Young hade inte rätt i allt (han spådde trots allt inte framtiden) men det finns mycket att ta till sig när det gäller denna bok, och trots att verket inte är det mest spännande är det i alla fall en mycket tankeväckande resa för läsaren. Jag vet fortfarande inte vad jag själv tycker om meritokrati, men boken har fått mig att inse hur ett system som kan verka rättvist kan praktiskt tagit vara motsatsen.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Dystopi, meritokrati, michael young, satir

Bokrecension: Sluta aldrig fly av Harlan Coben – en riktigt bra deckare att läsa under jul- och nyårsledigheten

8 januari, 2022 by Rosemari Södergren

Sluta aldrig fly
Utgivningsdatum 2022-01-07
Förlag Bookmark Förlag
Översättare John-Henri Holmberg
Originaltitel Win
ISBN 9789189393110

Är det rätt att döda för att stoppa våldsamma människor? Är det moraliskt rätt att använda våld för att ta itu med män som misshandlar och begår övergrepp mot kvinnor? Det är ett tema som präglar lera tv-serier och böcker som Harlan Coben skrivit. Han är en författare vars spänningsromaner har sålt i över 75 miljoner exemplar, publi­cerats på 45 språk och toppat bästsäljarlistor världen över. Han är den första författaren som tilldelats samtliga av de tre litterära utmärkelserna Edgar Allen Poe Award, Antho­ny Award och Shamus Award. Han har slutit ett femårsavtal med streamingtjänsten Netlixk där 14 serier och filmer ingår. Han vet hur en spänningsroman ska konstrueras för att få läsaren att sluka texten och knappt kunna slita sig. Sluta aldrig fly är precis lika spännande som det mesta av vad Harlan Coben skriver.

Ett annat tema i denna spänningsroman är frågan om det finns en gräddfil för de rikaste och mäktigaste? En gräddfil som gör att den som är stenrik och mäktig kommer undan med mycket som mindre lyckligt lottade skulle bli dömda för? Huvudpersonen i denna spänningsroman Windsor Horne Lockwood III – eller Win, som han också kallas – är en man med omåttlig rikedom, oklanderlig stil och en benägenhet att ta lagen i egna händer. Win är stenrik och behöver inte utföra något arbete. Istället lägger han enorm energi och massor av tid på att träna kampsporter. Han är vältränad och lägger en hel del tid på att planera för hämnd på män som misshandlar kvinnor.

För mer än tjugo år sedan kidnappades hans lika stenrika kusin Patricia. Efter flera månader i fångenskap lyckades hon fly, men förövarna försvann utan ett spår. Tjugo år senare dyker i samband med ett mord spår upp som leder till såväl Win som Patricia, spår som dessutom är förknippade med en anarkistisk terroristgrupp.

Win måste utreda och undersöka fallet, vilket han gör utan att samarbeta med polis, förstås. Han tvingas ta till konventionella metoder. Harlan Coben beskriver denna person på ett sätt så att det känns som om Coben hyllar karaktären. Win är kall, vältränad och i stort sett ganska känslolös. Eller är han? Det rör sig en del under ytan. Jag vet inte hur jag ska tolka hur Coben beskriver Win. Är Win en slags hjälte som egentligen skippar mer rättvisa än det amerikanska systemet? Kanske Coben vill få oss att tänka efter. Är det rätt att de allra rikaste kan leva utanför lagen?

Denna spänningsroman är i vilket fall som helst fartfylld och underhållande och den sätter igång en hel del funderingar också. För mig var det en riktigt bra deckare att läsa under jul- och nyårsledigheten.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Bokrecension: Sly av Sara Strömberg – en mycket lyckad debut som deckarförfattare

29 december, 2021 by Rosemari Södergren

Sly
Författare Sara Strömberg
Vera Bergström (del 1)
Utgivningsdatum 2021-08-20
Förlag Modernista
ISBN 9789180230865

Sly är den första deckaren i en planerad serie med en journalist som hjälten. Journalisten är lokalredaktören Vera Bergström, en kvinna som är 50+ och ensamstående, utan barn och som blivit av med sitt jobb som lokalredaktör i Jämtland då tidningsägarna dragit ned på antalet lokalanställda. Deckaren är skriven av Sara Strömberg, som också är journalist i Jämtland. Det märks att författaren kan sitt område och vet hur det är både att leva i Jämtland och att arbeta som lokalredaktör där.

Jag tycker mycket om denna kriminalroman, av flera skäl. Det är Sara Strömbergs debut som deckarförfattare och jag är övertygad om att vi kommer att läsa mer av henne i denna genre. Miljön är beskriven så att jag känner det som att jag är där, på plats och personerna, speciellt Vera Bergström, känns äkta.

Det har under senare år kommit flera skickliga författare som skriver om miljöer i norra Sverige. Tove Alsterdal är känd sedan längre tid, men det har tillkommit flera efter henne. Jag tänker att den norrländska miljön och landskapet passar väldigt bra för mörkare berättelser – och dessutom behövs det mer fokus på andra delar av Sverige än huvudstaden Stockholm och andra-staden Göteborg. Mediebevakningen i Sverige är oerhört fixerad på vad som händer i Stockholmsområdet. Det finns faktiskt mycket mer i Sverige och många fler människor än stockholmarna.

Handlingen utspelas under hösten i Jämtland. Den friställda lokalredaktören Vera Bergström bor i en igenbommad tågstation och har tagit jobb på ortens gymnasium. Då en kvinna hittas mördad i skogarna på Åreskutans baksida blir Vera övertalad av lokalredaktörernas chef att skriva ett reportage om bybornas rädsla. Men längs vägen blir hon allt mer besatt av att ta reda på vem offret var, vem som mördat henne – och varför. Det dröjer inte länge förrän Vera själv är i fara.

Vera vaknar till på flera sätt. Framför väcks journalisten inom henne till liv igen och hon känner att för att bli sig själv måste hon återuppta journalistiken. Medan hon gräver mer och mer kring den mördade kvinnans liv möter hon också egna besvikelser och upplevelser. Hon möter delar av sig själv och tar ställning till vad hon vill göra av sitt liv. Som 50+ har hon många känslor och tankar kring hur livet blev och vad som inte blev av.

Ett enda minus har kriminalromanen: och då handlar om vem som är mördaren och varför. Jag har lite svårt att tro på den upplösningen men jag tänker inte berätta mer, för det skulle kunna vara en spoiler. Denna deckare är absolut värd att läsa och oavsett vad man tänker om lösningen på mordet så ger den en hel del att fundera vidare på och diskutera kring, vilket är ett av kulturens viktiga syften.

SARA STRÖMBERG [f. 1975] är uppvuxen i Västerbotten och Jämtland.
SARA STRÖMBERG [f. 1975] är uppvuxen i Västerbotten och Jämtland. Hon arbetar som journalist och kulturredaktör i Östersund, där hon också är bosatt med sin familj. Sly är den första boken om antihjälten Vera Bergström. En stort anlagd spänningsdebut i Åsa Larssons anda, förlagd till en plats där storstadsturismen har tagit över, där vinnarna tar allt och där förlorarna faller.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Bokrecension: Den svarta månens år av Ellen Mattson

8 december, 2021 by Rosemari Södergren

Den svarta månens år
Författare Ellen Mattson
Utgivningsdatum 2021-08-31
Förlag Albert Bonniers Förlag
Medarbetare Wilsson, Eva (form)
ISBN 9789100185466

En mystisk, fascinerande roman som jag känner att jag måste läsa en gång till, minst. Snart. Den kändes magisk att läsa, på något sätt är den poetisk fast det inte är lyrik. Jag tror att jag kommer att upptäcka massor när jag läser den en gång till.

Berättelsen handlar om David Svarthed, en man som är i övre medelåldern, på väg mot pension. Han jobbar inom den akademiska världen på ett universitet och en dag fick han nog och sade till en av de studerande på skarpen och underkände hennes arbete. Då tappade hans chef tålamodet med honom och gav honom order att ta ledigt ett tag. Han går med på det och bestämmer sig för att ta itu med en essä han länge tänkt skriva om Iliaden.

Det blir inte så mycket gjort med skrivprojekt då han halkar på en snöfläck och när han vaknar upp saknar han en röd anteckningsbok. Två ungdomar som hittar honom då han trillat hjälper honom i jakten på den försvunna anteckningsboken. Den delen av berättelsen blir nästan en liten drift med deckargenren. De två ungdomarna är säkra på att de såg två långa personer, en man och en kvinna, som skyndade iväg då Svarthed låg avsvimmad på marken.

Jakten på de två långa personerna för ungdomarna och Svarthed till ett antikvariat, ett bibliotek och till ett stort skjul i skogen med mera. Men det som egentligen händer är det som händer inom David Svarthed. Hans tankar. Han ställs inför existentiella frågor om sig själv, vem han är och varför han låtit livet flyta på utan att han tagit aktiv del i att påverka det. Han börjar också se verkligheten på ett annat sätt än tidigare. Han ställer sig frågan: Vad är verkligt?

David Svarthed börjar fundera kring vem han är och varför. Han känner en saknad av barndomens enkla sätt att vara lycklig. Och han känner som att han egentligen inte lyckats med något. Boken är fantastisk genom att skildra hans existentiella kris lika mycket genom vad han gör och vad inte gör som vad han tänker. Det går verkligen att känna igen sig i många tankar. Vem har inte funderat på vad man gjort av sitt liv.

Berättelsens styrka är att den går att tolka på många sätt. Kanske är allt bara en liten dröm som far runt inom honom då han halkat? Kanske vaknar han strax upp och inget har hänt?

Foto: Kristin Lidell

Romanen var Augustprisnominerad och det var den absolut värd. Den är väldigt speciell, men rätt mörk. Ett sätt att tolka vad David Svarthed kommer fram till och vad som kan vara romanens budskap är att världens innersta kärna är tom. Men det rör sig mycket under ytan och Ellen Mattsons språk är bistert men vackert, som snön som ibland visar sig i parken i romanen. Kanske är David Svartheds slutsats inte alls mörk. Kanske katten som valt att ha sitt hem hos honom för med sig ett budskap till honom om vad som är av värde i livet. Kanske.

Hur som helst, jag ska läsa den minst en gång till. Och då hittar jag säkert en ny tolkning av romanen. Om den ens ska ha en tolkning?

Bakgrundsfakta om Ellen Mattsson från Bonniers bokförlag:
Hon valdes in i Svenska akademien 2019 och sitter på stol nummer 9.
Ellen Mattson är född i Uddevalla 1962 och bor utanför Ljungskile i Bohuslän. Det är också i Bohuslän åtta av hennes hittills tio romaner utspelar sig. (Den svarta månens år, hösten 2021, är den senaste.) Ellen Mattson debuterade 1992 med Nattvandring, och därefter har hon varit författare på heltid.

Hon skriver om relationer som ofta är knepiga, om ensamhet och gemenskap såväl i historisk som i modern tid. Hennes förtrogenhet med landskapet genomsyrar naturskildringarna, de präglas av dofter, ljud- och synintryck. Utmärkande för romanerna är också att var och en är ett nytt projekt – hon skriver inga två- eller trebandsverk.

Ellen Mattson har fått fin kritik för sina böcker och många litterära priser. 1998 fick hon Svenska Dagbladets litteraturpris, 2003 Göteborgs-Postens litteraturpris, 2009 De Nios Vinterpris, Doblougska priset samma år och Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 2011. ”Det underbart paradoxala med Ellen Mattsons författarskap är att hennes omsorgsfulla säkerhet i umgänget med ord används för att avslöja det fundamentalt osäkra i mänskliga relationer”, sade litteraturkritikern Ingrid Elam i pristalet när Ellen Mattson fick Selma Lagerlöfs litteraturpris

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Bokrecension: Super-Charlie & rymdvalpen av Camilla Läckberg

29 november, 2021 by Rosemari Södergren

Super-Charlie & rymdvalpen
Författare Camilla Läckberg
Serie Super-Charlie (del 11)
Läsålder 3-6 år
Utgivningsdatum 2021-10-08
Förlag Bonnier Carlsen
Illustratör/Fotograf Therese Vildefall
ISBN 9789179758592

Super-Charlie är ett småbarn med superkrafter. Det är bok nummer elva i Camilla Läckbergs barnbok-serie om Super-Charlie. Bakom de fina bilderna ligger Therese Vildefall.

Super-Charlie är nästminst i en barnaskara på fyra barn. Hans minsta syskon, lillasyster Polly, kan hypnotisera. Det är bara Super-Charlie, Polly, mormor och ekorren i trädet utanför som känner till Super-Charlies superkrafter.

Jag tycker alltid det är roligt att ge barn berättelser med fantasi. Det har böckerna om Super-Charlie. Men jag är inte helt nöjd med sensmoralen i denna berättelse.

En ovädersnatt kommer en liten valp hem till Super-Charlies familj. Valpen har blivit borttappad av sina föräldrar. Alla i familjen älskar den lilla valpen och är glada över att ha den i familjen. Alla utom Charlie och till viss del Polly. För när valpen blir arg förvandlas den till ett rymdmonster, fast det kan bara Charlie och Polly se. För mig är det som en metafor eller symbol för hur det kan vara med hundar tillsammans med små barn. Små barn är inte alltid snälla mot hundar och en hund kan reagera med ilska. Det kan i barnets ögon se ut som om hunden är ett monster.

I recension av spännande böcker för vuxna brukar jag undvika att skriva hur det slutar. Men i en recension om en barnbok som denna tror jag inte det gör så mycket om de vuxna som läser recensionen får veta hur det hela avlöper. Om man älskar hundar och samtidigt har småbarn i hemmet då vet man att se till att barnen inte är ensamma med hunden. Super-Charlie ser till att valpen föräldrar kan komma och hämta valpen, vilket är en snäll lösning. Men jag tycker ändå inte om tanken på att göra sig av med en hund för att småbarnen inte kunnat uppföra sig rätt mot hunden. Men om man väljer att inte tolka berättelsen på samma sätt som jag gör, då är den säkert kul att läsa tillsammans med de minsta barnen.

Camilla Läckberg har flyt i sitt språk och bilderna av Therese Vildefall kan barnen försjunka i och hitta detaljer och prata om.

Ett stort plus för boken är att Camilla Läckberg är en engagerad ambassadör för Barncancerfonden och hon skänker hon 10 procent av sina intäkter från den här boken till forskningen om barncancer.

Eftersom jag älskar hundar skulle jag nog inte välja att läsa denna bok för barnbarn.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Barnböcker, Bilderböcker, Camilla Läckberg

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 19
  • Sida 20
  • Sida 21
  • Sida 22
  • Sida 23
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 203
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in