• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Litteratur och konst

Femtio nyanser av honom – mer kiosklitteratur än något annat

21 oktober, 2012 by Redaktionen

Titel: Femtio nyanser av honom
Författare: E L James
Översättare: Jimmy Hofsö
Förlag: Norstedts
Utgiven: 201209
ISBN: 9789113047287

”Romantik, sex och mörka hemligheter” – så beskrivs den på reklamaffischerna, boken som sålde flera miljoner exemplar innan den ens hade funnits ute i två månader.

Jag tillhör den skara som varken köper böcker på topplistan eller övertygas av de hyllade böckerna som programledarna på Nyhetsmorgon plockar fram. Böcker jag prefererar och värderar högt är de av vår tids största, klassiska romanförfattare och jag har svårt att ge andra böcker en chans.

Men mitt intresse för den litterära världen och dess utveckling fick mig att ge med mig; jag behövde få veta hur och varför Femtio nyanser av honom slagit ned som en bomb och varför varannan kvinna sitter på den hemma.

Redan på första sidan hyser jag en frustration över boken som sådan. Jag förfäras av det simpla och ogenomtänkta språket och känner en slags irritation inför författaren, som går under pseudonymen E.L James. Ganska snabbt slungas jag tillbaka till mina tonår och de usla tjejnoveller jag kom över ibland.

Vi får möta Anastasia Steele, en något tillbakadragen collegestudent som i en väns ställe tvingas genomföra en intervju av en några år äldre, attraktiv och rik affärsman med en synnerligen egenartad personlighet. Anastasia blir genast betagen av mannen, Mr Grey, och förmår inte bete sig ordentligt. Under hela intervjun fascineras hon av honom alltmer samtidigt som hon skräms av hans ibland kyliga och högdragna ton. Slutligen önskar Anastasia ingenting annat än att undfly den absurda situationen.

Dagarna passerar utan att Anastasia kan skingra tankarna från den gåtfulle Mr Grey, när han plötsligt dyker upp i butiken hon extrajobbar i. Han handlar verktyg och redskap som genast avslöjar vem han är och vad han sysslar med, vilket självklart gör att den oansenliga spänningen som fanns, snabbt avtar. Det hela leder till att de två ses över en kopp kaffe, och Mr Grey uppvisar än en gång en märklig, men artig manér. Ju längre in i konversationen de kommer, desto mer börjar naiva och oskuldsfulla Ana känna för den spännande Mr Grey. Han varnar henne dock för att inte komma honom för nära, att hon gör sig bäst i att avstå från honom – något som inte bekommer henne avsevärt, utan snarare gör henne mer intresserad. Vilken överraskning.

I det här skedet har jag redan bestämt mig för vad jag anser om boken och jag har svårt att lägga min irritation över både innehållet och språket åt sidan. Flera gånger vill jag slå igen den för att aldrig återuppta den – men jag antar att James syfte bland aannat var att få läsaren att dras längre och längre in för att få reda på vad det är som har format Mr Grey som människa, och det måste jag säga att hon lyckas med. Det går inte riktigt att sluta läsa den av den enda anledningen att man så gärna vill veta vem Christian, som han i själva verket heter, är och varför han är som han är – en typisk tjejgrej att vilja analysera och gräva i, antar jag.

Hela resten av boken handlar i princip bara om sadistiskt sex och hur Ana förs in i en värld hon inte visste fanns – en värld hon anpassar sig till av kärleken hon känner, samtidigt som hon längtar efter romantik och värme. Romantik skulle jag dock inte påstå att det finns mycket av – snarare erotisk uppvaktning. Sexscenerna är väldigt oskylda och E.L James drar sig inte för att utesluta de mest intima av detaljer. Efter ett tag blir det bara uttjatat och enformigt och det är dessutom lite underligt att de mörka hemligheter det pratas så mycket om, inte är något annat än en högst sagt annorlunda syn på sex. Det är ingenting man inte redan visste existerade eller har blivit allt vanligare. De där femtio nyanserna det talas om såg jag inte skymten av. Jag skulle mer än gärna vilja placera den här boken i facket ”kiosklitteratur”.

Text: Maria Fehrman

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: erotik

Ny biografi om Per Anders Fogelström presenterades på Skansen

20 oktober, 2012 by Redaktionen

Stockholmia Förlag ger ut Ett liv för litteraturen, freden och miljön av Karl-Olof Andersson.

Jag läste Per Anders Fogelströms stadsromanserie på 1960-talet och älskade de böckerna! Jag var 13 år när första boken kom och jag förälskade mig genast i den 15-årige Henning, som kom till ett slitet och fattigt Stockholm i mitten av 1800-talet för att söka lyckan. Per Anders Fogelströms familj flyttade till Bondegatan på söder på 1920-talet, en del av de gamla husen därifrån finns nu på Skansen, där han f.ö. var ledamot i styrelsen.

Den 18 oktober samlades Fogelströmsentusiaster på Krogen Stora Gungan i Skansens stadskvarter för att mingla och lyssna på författaren Karl-Olof Andersson, som presenterade sin nyskrivna biografi över Per Anders Fogelström (PAF).

Anders Gullberg från Stockholmia förlag och verksam inom kommittén för Stockholms oberoende forskningsverksamhet inledde. Han berättade att PAF också hade varit ledamot av den kommittén, som bland annat gett ut en bok om Stockholms gatunamn. PAF var inte bara författare utan deltog också i en rik och bred verksamhet. Författaren och f.d. ledarskribenten på Aftonbladet Karl-Olof Eriksson har i sin bok format det stora materialet så att stora grupper av människor nu kan ta detta till sig.

Karl-Olof Eriksson fortsatte så och berättade om sin bok och om varför han skrivit den. Han menar att det skrivits väldigt lite om PAF, fast han spelat en stor roll i litteratur- och samhällsdebatten. Man kan undra vad detta beror på, författaren själv tror att en av orsakerna kan vara att litteraturforskare på akademisk nivå inte funnit Fogelströms historiska litteratur intressant nog på grund av att den varit för enkelt berättad och getts ut i massupplagor. Detta är dock en felsyn enligt Andersson av flera orsaker: PAF hade ett stort författarskap även före 1960, när de historiska romanerna började publiceras, han gjorde ett skickligt berättat tekniskt hantverk, det låg ett stort forskningsarbete bakom de historiska romanerna och de var skickligt komponerade med stor noggrannhet.

PAF gjorde också flera betydande samhällsinsatser, framför allt inom fyra områden:
1) Han var ungdomsledare, den s.k. Vitabergsklubben var viktig för stockholmsungdomen,
2) Han hade ett antinazistiskt engagemang efter kriget bland annat inom organisationen Kämpande demokrati,
3) Han var aktiv inom fredsrörelsen och ordförande i Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och
4) Han var mycket engagerad i Stockholms stadsmiljö, han var bla ledamot av Skönhetsrådet. Han har en stor del i att den gamla miljön bevarats på gator som Fjällgatan och Mäster Mikaels gata samt på Mariaberget.

Sammanfattningsvis utförde Per Anders Fogelström ett stort livsverk, förhoppningsvis kan nu den nya biografin medföra en ökad förståelse och ett förnyat intresse för honom.

Text: Vivian Gustin

Läs även andra bloggares åsikter om Per-Anders Fogelström

Arkiverad under: Litteratur och konst

Bjørn Rasmussens ”dagbok” – ett knytnävsslag i maggropen

17 oktober, 2012 by Redaktionen

Titel: Huden är det elastiska hölje som omsluter hela lekamen
Originalets titel: Huden er det elastiske hylster der omgiver hele legemet
Författare: Bjørn Rasmussen
Översättning Antia Havaas
Förlag: Lethe Förlag
Utgiven: 201209
ISBN: 978-91-87135-08-8

1984 utkom Margurite Duras med sin roman Älskaren, en självbiografisk roman där hon genom fragment och minnesbilder målar upp historien om hur en femtonårig flicka, bokens jag och Duras alterego inleder en förbjuden och passionerad kärleksrelation med en flera år äldre kinesisk affärsman över båtfärden på floden Mekong i Indokina. När Älskaren nådde bokdiskarna sålde den raskt i hela tre miljoner exemplar och har ända sedan dess fortsatt att fascinera läsare. En av dem måste ha varit danske Bjørn Rasmussen som förra året gjorde en prisad och omtalad romandebut med sin Huden er det elastiske hylster der omgiver hele legemen. En roman som genom sitt säkra stilistiska grepp, drivna intertextualitet och nakna skildring av en ung mans allra innersta tankar och provokativa destruktivitet gett honom flera utmärkelser bland annat Montanas Litteraturpris. Nu i september kom boken äntligen i svensk översättning av Anita Havaas nu med titeln Huden är det elastiska hölje som omsluter hela lekamen.

Förväntningarna är alltså höga när jag kastar mej över romanen och jag blir inte besviken. Redan efter bara en boksida har Rasmussen fångat mej som läsare på mer än ett sätt, djärvt provokativ och med en intensitet i språket som får texten att bågna under sitt tryck. I fragmentariska dagbokslika texter får vi möta en femtonårig pojkes innersta tankar och en vardag kantad av ångest, destruktivitet, undertryckt sexualitet och självskadebeteenden. Rasmussen tar avstamp i Duras sjävbiografiska verk och bokens ’Jag’ är således den unge ’Bjørn’. Här återfinns även liksom hos Duras de två äldre bröderna, den excentriska modern och den äldre älskaren. Allting ändras när Bjørn en dag träffar den tjugo år äldre ridläraren och de inleder en förbjuden kärleksaffär med förödande konsekvenser och en komplex historia om identitet, sexualitet, underkastelse och utlevande tar form.

Kanske är det inte helt utan orsak som Rasmussen har ett förflutet även som dramatiker. Det är slående hur det som för mig får mig komma nära Björn, komma honom under huden, är inte vad han säger, utan hur. Det litterära grepp som Rasmussen använt fungerar som ett sätt att ringa in en man i varandet och träffsäkert skildra sökandet efter en egen identitet. En Haltung, för att använda Brechts begrepp präglad av gränslöshet vad gäller det kroppsliga, jaget och hållningen till sej själv och andra, men också det skrivna, det talade. Bjørn beskriver det själv i några rader i slutet av boken:

Att du läser mig är naturligtvis hutlöst förtal, och av den anledningen borde jag nämna att jag inte hittat på det hela själv. Jag har huggit meningar från åtskilliga andra texter: Marguerite Duras Älskaren, Sylva Plaths Kanske blir jag aldrig lycklig, Antoine de Saint Exupérus Lille prinsen, Kathy Ackers Don Quixote, som var en dröm och Christina Hesselholdts Du, mitt du. Bo Mohls Att skära bort smärtan, Martin El Mathiesens och Jorgen Egebergs Reginäranatomi, Sår av Finn Gottrup och Lars Olsen, Sinnesorganen och huden av Erik Andreassen med flera. Jag vill gärna tacka Maria, Maria, Niels, Tine, Christel och Solvej. Pablo, Jakob, Simon, Olivia, Mathias, Merete och Copy Danmidlerne. Och dig. Naturligtvis. ( s. 104-105)

Varje kapitel representerar således en författare, en del av Bjørn, innan allting rasar. De är våghalsigt och på samma gång så underbart skönt befriande grepp. Och medan min jantelagssvenska röst skriker ”så här får du inte göra” … skriker en annan röst, ja ja jaa! Det är en text som bågnar under sitt tryck – intertextuell dialog balanserande på slak lina utförd med maximal stilistisk intensitet – Ett knytnävsslag i maggropen precis där jag behövde det, en röst jag väntat på och saknat utan att jag visste det en röst som skriker efter att bli hörd, lyssnad på och som behövs.

Jag längtar redan efter nästa roman av Rasmussen och hoppas innerligt att någon regissör tar tag i den här unge begåvade författaren och dramatikern nu direkt. Djärvhet som denna behövs på scenen och i livet.

Bjørn Rasmussen (f. 1983) är utbildad vid Dramatikeruddannelsen och Forfatterskolen i Köpenhamn. Han debuterade som dramatiker 2004 med Myg marcherer i sødt blod. Huden är det elastiska hölje som omsluter hela lekamen är hans första roman. Den utkom i Danmark 2011 och vann Montanapriset och nu i september kom den i svensk översättning.

text: Jenny Abrahamsson

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

Spännande, våldsamt och klumpigt i Mayakoden

16 oktober, 2012 by Redaktionen

Titel: Mayakoden
Författare: Mario Reading
Översättning: Ing-Britt Björklund
Förlag: Lind & Co
ISBN: 978-91-7461-100-7
Utgivning: hösten 2012

Mario Reading’s roman Mayakoden (The Mayan Codex) är en fristående fortsättning på samme författares bok Nostradamus försvunna profetior (2010). Den förstnämnda utspelar sig i Frankrike, USA och Mexiko, och handlar om hur före detta kriminalkommissarie Joris Calque nystar vidare i mysteriet kring sekten/familjen Corpus Maleficus/de Bale och Nostradamus profetior. Mot sin vilja bidrar han till att äldsta dottern Lamia de Bale räddas ur familjens klor och tillsammans söker de upp amerikanske journalisten Sabir. Sabir har kunskap kring Nostradamus profetior, och dessutom var han (i förra boken) inblandad i Achor de Bales död. Dessa två saker gör honom eftersökt av den övriga hämndlystna och kriminellt vältränade syskonskaran. Tillsammans flyr Calque, Lamia och Sabir söderut, för enligt profetian ska något hända efter en stor vulkans utbrott som har samband med mayafolket…

Mayakoden är en spännande bok – författaren vet precis hur han ska avsluta sina kapitel för att man ska vilja läsa vidare. Den påminner i sin blandning av fakta, mystik och thriller om Dan Browns Da Vinci-koden, med skillnaden att läsaren istället för att själv fundera över gåtorna får läsa om hur karaktärerna gör det. Dessa karaktärer, som spelar en viktig roll i bokens uppbyggnad, är tyvärr ganska platta. Dessutom fäller de ofta generaliserande kommentarer om kvinnor och kvinnlighet, vilket jag irriterar mig på. I Joris Calque som polisen som skulle passat bättre som historiker finns dock en viss kontrast.

Kanske lär man känna karaktärerna bättre om man läser den första boken, och kanske ter sig även då denna boks abrupta slut mer avrundat. Mayatemat är intressant men isolerat i en del av boken – kanske följs det upp i nästa bok? Det explicita våldet chockade mig till en början, men jag vande mig även om jag inte förstår till fullo vilket syfte det fyller.

Min uppfattning om romanens språk skiftar mellan att ibland inte förstå vem som säger vad i dialogerna, och ibland bli irriterad över en klumpig berättarnärvaro. Ofta används slentrianmässiga formuleringar, och jag funderar över om det verkligen är politiskt korrekt att använda ordet ”zigenare” i en roman, även om det varvas med ”romer”. Detta särskilt som de karaktärer som är romer är viktiga, och förmodligen kommer att bli ännu viktigare i del tre.

Inför Mayakodens fortsättning hoppas jag på fortsatt hög närvaro av intressanta fakta i texten, utan att förstöra spänningen, samt en större omsorg om språk och karaktärer.

Text: Frida Niblaeus

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: spänningsroman, Thriller

Elizabeth George visar sin mästarklass med Denna dödens kropp

13 oktober, 2012 by Rosemari Södergren

Denna dödens kropp
Författare: Elizabeth George
Översättare: Ulrika Jannert Kallenberg
Förlag: Norstedts
ISBN: 9789113021652
ISBN: 9789175031057

Jag minns när jag först började läsa Elizabeth George deckare med Barbara Havers och Thomas Lynley. Jag fastnade för dem långt innan de kom som tv-deckare – och för mig var det Barbara Havers som var huvudpersonen. Men tv-producenterna valde att fokusera mer på den snygge överklassmannen Thomas Lynley.

Jag tycker mig se en ambivalens hos Elizabeth George beträffande detta. Hon satte nästan stopp för Thomas Lynley i sina senaste romaner i serien. Men nu är Thomas Lynley tillbaka i Denna dödens kropp.

Egentligen släpptes den på svenska förra året, 2011. Jag vet inte varför jag missade det och varför vi inte skrev någon recension av den då. Men nu går det inte att missa den. Den har släppts på pocket och ligger i höga i pocketbutikerna. För att vara ärlig så hade jag tröttnat lite på Elizabeth George deckare – kanske var det därför jag inte hållit utkik.

Men nu är hon verkligen tillbaka och hon visar sin mästarklass. Handlingen är spännande och karaktärerna är trovärdigt skildrade, de är mänskliga på gott och ont och vissa personer är så träffsäkert skildrade att jag känner att jag blir precis så irriterad på dem som jag skulle blivit om jag mött dem i verkligheten. Som Isabelle Ardery som är en poliskvinna med höga ambitioner beträffande sin karriär. Hon får ta över som chef på mordroteln eftersom Thomas Lynley fortfarande är sjukskriven efter sin frus tragiska död – och dessutom vill han ju inte ens ha jobbet som chef.

Isabelle Ardery är en karriärkvinna som jag aldrig skulle uppskatta som person. Och så ly kas hon få Thomas Lynley att hjälpa henne. Snacka om att jag blir irriterad på Lynley.

Brottshistorien kretsar kring nordet på en ung kvinna som hittas död på en kyrkogård i London och parallellt får vi följa en helt annan historia, en rapport om tre barn som mördat ett barn. Elizabeth George lyckas skildra det brittiska samhället idag och hon ställer viktiga frågor kring hur utsatta barn borde bemötas.

I början spretar berättelsen åt flera håll, eftersom vi får krypa in i tankarna hos flera väldigt olika människor – och som läsare undrar jag vad allt har med varandra att göra. Sakta och säkert för författaren samman alla trådar. Det är skickligt, det är spännande och det är samhällskritiskt.

Efter att ha läst så många dåliga deckare i den flod av spänningsromaner som bokförlagen öser ur sig känns det bra att mästarinnan av nutidsdeckare visat var skåpet ska stå och hur en riktig deckare ska vävas.

Från bokbutikens beskrivning av Denna dödens kropp:
Ett mord som uppdagats på en undanskymd Londonkyrkogård får Thomas Lynley att åter träda i tjänst – och han är mer än välkommen. Mordroteln har fått en ny chef under hans frånvaro, och det har börjat gå grus i maskineriet.

Thomas Lynleys långvariga och känsloladdade frånvaro efter mordet på hustrun får äntligen sitt slut när han kallas tillbaka till Scotland Yard. De har kört fast i utredningen kring mordet på en ung kvinna, Jemima Hastings, som hittats knivhuggen på en avskild kyrkogård i London. Lynleys gamla gäng litar inte riktigt på sin nya avdelningschef, Isabelle Ardery, vars ledarstil verkar gå alla på nerverna. Faktum är att Lynley är den enda som kan se igenom hennes hårdhudade fasad och få syn på något annat, en väl dold sårbarhet, för att inte säga attraktivitet.

Samtidigt som Lynley arbetar i London följer hans forna kolleger Barbara Havers och Winston Nkata mordspåret söderut. På landsbygden upptäcker de en vacker och underlig plats där gamla traditioner är i bruk, men främlingar inte särskilt välkomna. Skogen ruvar på många hemligheter.

Denna historia är ett mångbottnat pussel så skickligt konstruerat att läsaren gissar sig fram ända till slutet – en enastående prestation av en författare på toppen av sin absoluta förmåga!

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 234
  • Sida 235
  • Sida 236
  • Sida 237
  • Sida 238
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 348
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Vernon Subutex har premiär den 5 oktober på Teater Galeasen

Teater Galeasen sätter upp Vernon … Läs mer om Vernon Subutex har premiär den 5 oktober på Teater Galeasen

Christian Gabels 1900-projekt avslutas med en sista audiovisuell föreställning

Med melankoliska melodislingor och … Läs mer om Christian Gabels 1900-projekt avslutas med en sista audiovisuell föreställning

Jackie Chan gör comeback på bio

Gammal är äldst! Det kan actionlegenden … Läs mer om Jackie Chan gör comeback på bio

Buena Vista Social Club firar 30 års jubileum med vinyl

Musiken från Buena Vista Social Club … Läs mer om Buena Vista Social Club firar 30 års jubileum med vinyl

Filmrecension: Supergirl

Supergirl Betyg 2 Svensk biopremiär 26 … Läs mer om Filmrecension: Supergirl

Filmrecension: The Death Of Robin Hood

The Death Of Robin Hood Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Death Of Robin Hood

Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

Historien om partierna Betyg 3 Premiär … Läs mer om Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

En midsommarnattsdröm av William … Läs mer om En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

Kulturhuset Stadsteatern: Fri Scen drar igång redan 12 augusti 2026

Ida Löfholm, Lidia Bäck och Malin … Läs mer om Kulturhuset Stadsteatern: Fri Scen drar igång redan 12 augusti 2026

Statens historiska museer återlämnar föremål från offerplatsen Unna Sájvva

Statens historiska museer har beslutat … Läs mer om Statens historiska museer återlämnar föremål från offerplatsen Unna Sájvva

Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Toy Story 5 Betyg 5 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Det finns konserter där publiken sjunger … Läs mer om Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in