• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Lars Winnerbäck på Globen – Strålande avslutning på en strålande turné.

30 november, 2019 by Thomas Johansson

Lars Winnerbäck på Globen Foto: Thomas Johansson

Lars Winnerbäck
Globen
Betyg: 5

Lars Winnerbäck på scen 2019, är nog ett av de roligaste du kan uppleva just nu. Lars har verkligen tinat upp, och de nya låtarna fungerar alldeles live. Bakom sig på scenen har han ett urstarkt band, med Joanna Löfgren som stjärnan och publikens favorit. När Lars presenterar bandet, så när han ska komma till Joanna på trummor, får hon en lång applåd redan innan hon nämnts med namn. Just Joannas spel på trummorna lyfter vissa av låtarna inte bara ett snäpp utan två. Joannas energi ger faktiskt konserten det där lyftet som motsvarar betyg fem eller fyra.

Det var första gången Lars Winnerbäck spelade på Globen, och han berättade om en anekdot när han var där för första gången, på en Guns n roses-konsert 1991. Att han som femtonåring älskade det, ”I am at a fucking paradise”, ska han ha tänkt då.

Kvällen på Globen var ett paradis för många av oss som var där. Vi bjöds på två timmar och en kvart musik av hög kvalité. ”Krille” som varit med på alla turneér fick till ett strålande ljud.
Ni får mina låtar att bli viktiga, verkliga och angelägna, sa Lars Winnerbäck från scenen och det var något som kändes på riktigt.

Detta var nionde gången jag såg Lars Winnerbäck, och jag har aldrig sett honom le så mycket på scenen som på Globen ikväll. Det var dessutom väldigt fina presentationer av bandet. Något som kändes att han har trivts på denna sväng med konserter. Nu när det var sista kvällen med gänget, så hade även de nya låtarna laddats med mer energi och närvaro, än vad som finns på skivan ”Eldtuppen”.

Arkiverad under: Musik, Recension, Toppnytt

Filmrecension: Tito och fåglarna – magisk, spännande och engagerande

28 november, 2019 by Rosemari Södergren

Tito och fåglarna
Betyg 4
Svensk biopremiär 29 november 2019
Regi Gabriel Bitar, André Catoto och Gustavo Steinberg
Svenska röster görs av bland andra Shebly Niavarani, Jens Hultén, Hanna Hedlund och Leif Andrée

En oerhört snyggt brasiliansk olje-animerad berättelse om en värld som påminner om vårt samhälle idag. Om rädslor som sprider sig bland människor, om polarisering och människor som mer och mer glömmer bort naturen. Dessutom börjar allt fler att sluta tänka själva. Och då sprider sig en skrämmande epidemi.

Tioårige Tito bor med sin mamma sedan hans pappa för flera år sedan jagats iväg av mamman. Tito misstänker att han kan hitta lösningen som kan rädda människorna och världen. Lösningen finns i en uppfinning hans pappa höll på med. Pappan forskade på fåglar och i synnerhet på fågelsången. Pappans teori var att människor glömt bort att förstå fåglarnas sång och att det finns en kraft i fåglarnas sång som behövs för att världen ska vara i balans.

Berättelsen är magisk, spännande och engagerande. Färgerna och olje-animeringen är färgstark, talande och mycket välgjord och sätter igång fantasin. De svenska rösterna är skickliga och har alla djup personlighet som passar perfekt till berättelsen och karaktärerna.

Det är en film som ger mycket att samtala om, fundera kring och utveckla. Men kanske den inte passar de allra minsta barnen, men för övrigt är det en underbar och stark film för alla åldrar.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Ailos resa – storslaget, enastående, magiskt och verkligt

27 november, 2019 by Rosemari Södergren

Ailos resa
Betyg 5
Svensk biopremiär 29 november 2019
Regi Gaullaume Maidatchevsky
Svensk berättarröst Rolf Lassgård
Längd 86 min
Censur Barntillåten

En helt fantastisk skildring av livet bland djuren i Lappland. Imponerande. Storslaget. Enastående filmat. Vi bjuds in rakt in verkligheten bland fjäll och skog i Lappland där vi får följa Ailo, en renkalv, när han föds och hans vandring med sin mamma och renhjorden. Vi får möta djuren som lever i det vilda: björnar, vargar, järv, hermelin, fjällräv, rovfåglar med flera.

Som liten kalv mötte han en hare och en liten vänskap föddes. Det här helt magiskt att få följa med här in i denna verklighet som existerar i vårt land. En miljö och platser jag kanske aldrig kommer att själv sätta min fot i, men på det här sättet får jag ändå en aning om dessa fantastiska miljöer: naturscener och djurens liv.

Det är verkligheten vi får följa, inte något tecknat gulligt sagoäventyr utan det äkta, de verkliga djuren och deras kamp för tillvaron. Vackert. Spännande. Magiskt men sant.

Fascinerande mitt i sin enkelhet. Det är verkligheten som den är, inte någon påhittad saga.

Vi får också se hur människan med sina stora maskiner hugger ned skog och det kan påverka och förändra renarnas existens. Om människor skövlar skogen där renarna vandrat i århundraden kan vi rubba en balans som rått och förstöra framtiden för renar och andra djur.

Filmskaparna har också haft fingertoppskänsla och visat naturen och djur som de är, men inte grottat ned sig i blodiga bilder då vargarna jagat och fått ett byte. Det gör filmen till ett sevärt juläventyr för hela familjen och en ögonöppnare för den underbara natur som finns.

På svenska biografer går den upp med Rolf Lassgård som berättare. Jag kunde tyvärr inte hitta någon trailer med hans röst så här är en trailer med engelsk berättare.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Dokumentär, Familjefilmer, Filmrecension, Juläventyr, Naturen, Recension, Renar, Scen

Filmrecension: Nightingale – omskakande, starkt

26 november, 2019 by Rosemari Södergren

Nightingale
Betyg 4
Svensk biopremiär 29 november 2019
Regi Jennifer Kent

En omskakande berättelse om kolonialism, övergrepp och om hämnd och om alla olika reaktioner vi kan se hos människor när de möter förtryckare. Hur människor väljer att agera i situationer där den som har makt beter sig omänskligt. Ett mörkt drama om hämnd och förtryck där regissören skickligt spelar med våra känslor. Även tittare som liksom jag är emot våld känner hur hämndkänslorna kokar och det känns helt rätt att möta dessa vidrigare förtryckare med våld. Men filmen är mer än så. Den går mer på djupet. Hur agerar den förtryckte när han eller hon får chansen att hämnas och står öga mot öga med förtryckaren?

Filmen utspelar 1825 på den australiska ön Tasmanien. Engelsmännen koloniserade Australien genom att forsla dit fångar som fick arbeta gratis. Ursprungsbefolkningen jagas bort mer och mer och i en del områden av Tasmanien är det närmast krig mellan de vita nybyggarna och ursprungsbefolkningen.

En ung vacker irländska, Claire, har suttit av sitt straff men hålls ändå kvar av en grym chef på fängelset. Han utnyttjar henne sexuellt, han våldtar henne och lovar att ge henne pappret att hon är fri. Men han lurar henne förstås och vägrar släppa henne utan våldtar henne en gång till istället. Han är helt hänsynslös.

Förtrycket kulminerar en dag och fängelsechefen dödar Claires make och barn. Claire får tag på en aboriginsk spårare, Billy, och ger sig av in in vildmarkerna för att jaga mördarna. De två är i början fyllda av förakt mot varandra men efter ett tag inser de att de förenas i ett hat mot engelsmännen. De tillhör båda en grupp som förtrycks av engelsmännen.

Berättelsen griper tag i mig, det känns som att jag är där, i den vildvuxna skogen och kämpar. Det går inte att värja sig. Det är en stark och spännande thriller som skildrar mänskligt beteende på flera nivåer.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Fiilm, Filmrecension, Recension, Tasmanien, Thriller

Klezmer med enorm substans – Vayter av Anne Kalmering & Stahlhammer Klezmer Classic

26 november, 2019 by Mats Hallberg

foto Karl Gabor

Anne Kalmering & Stahlhammer Klezmer Classic

Vayter

4

Inspelning och mixning: Martin Ehrencrona Studio Cobra och Calle Nilsson UR 2015 – 2016 (spår 7 och 9 mix Andreas Almqvist)

Mastring: Cleas Persson CRP Mastering

Producent: Tove Jonstoij och Anne Kalmering (exekutiv)

Kakafon Records

40:32

Release: 30/8 2019

Trots en räcka av framträdanden i diverse sammanhang under flera år, är Vayter (= vidare, framåt) gruppens debut. De består av sångerskan och centralgestalten Anne Kalmering som kommer från rysk-judisk familj och har sjungit i både gympasalar och riksdagshuset, Semmy Stahlhammer på violin vars släktmedlemmar spelade i klezmerorkester i Polen under mellankrigstiden, Miriam Oldenburg på dragspel samt cellisten Isabel Blommé. Kvartetten är var för sig såväl som tillsammans ofantligt meriterade. Oldenburg har medverkat i teve, radio, teaterproduktioner jämte turnéer i skilda sammanhang som kabaré och Cirque de Soleil. Blommé har arbetat med Kungliga Operan, Sveriges Radios symfoniorkester samt stått på scen under många internationella festivaler. Stahlhammer har varit anställd som förste konsertmästare på Kungliga Operan, undervisat på KMA och en av landets mest anlitade på sitt instrument. Kalmering, Stahlhammer och Oldenburg lirade ihop första gången redan 1999.

Finns all anledning att dryfta spännvidden, eftersom den avspeglas på skivan med sitt judiska koncept. Världsmusik på jiddisch och ladino möter kabaréns glädje och influenser från kammarmusik. Det judiska arvet, en kultur nära att förintas, förs vidare genom folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition. Merparten av albumets tolv låtar har arrangerats av olika medlemmar. För den som vill fördjupa sig hänvisas till löstagbart texthäfte inuti ett påkostat album, vars tre sidor illustreras av Anne Kalmering & Stahlhammer Klezmer Classic i vinterlandskap. Förutom att innehåll förklaras är sångerna tryckta på originalspråk, engelska samt svenska. Snacka om service för den vetgirige. Och skivan stöds av Katz judiska kulturfond.

Munter inledning när passionerad sång backas upp av virtuosa musiker. Cuando El Rey Nimrod blir ett framgångsrecept på en vass komposition, vars kännetecken är mixen av toner från fälten folk- och kammarmusik. Avlöses av en väldigt vacker låt som sträcker på sig, töjer ut formatet featuring violin. Utan att mottagaren tyngs ner rullar det stora vemodet in i ett av rekommenderade radiospår, vars svenska titel är Vår (en sång från Vilna getto).

Klezmer med sedvanligt schwung interfolieras utsökt av utdragna melodier. Hade inte rytmisk nerv infogats och accentuerats lite varstans, skulle albumet kunna bli segt för ovana öron. Och vill man sätta sig in i vad de traditionella sångerna handlar om, löses det enkelt genom att ta fram nämnda texthäfte.

Varje musiker tar vara på möjligheter att glänsa. Vilken ekvilibristisk förmåga de besitter uppenbaras då och då. Ljuvligt att höra hur de i en längre sekvens lägger solon efter varandra. En randanmärkning skulle kunna vara att Stahlhammer tar täten lite väl ofta. Vaggvisan Durme Durme öser på med känslor av sorg och saknad. Ett gripande tema som erövrar lyssnaren. Konstmusik av den mest smäktande sort tar vid. Toner av diskant skär igenom alla hinder, slår nästan knut på melodin. Blessing Nigun är längsta spår, tillika ett instrumentalt stycke så fullödigt att det skulle platsa på soundtracket till Zigenarnas tid. En fin sång påminner till sitt sound om Kavaljersvisa från Värmland. Som finish en yster vals fullproppad med ord, fast refrängen är ordlös. Såväl det vokala som musikernas samspel tas till sin spets.

Anne Kammerling har gått i sin farfars fotspår som skådespelare och sångare. Hennes karismatiska röst är kongenial med traditionen hon verkar i. Och som redan framgått behärskar Stahlhammer Klezmer Classic fullkomligt sitt uttryck. Att sent om sider ta beslut om att upplysa om albumet, har inneburit en mognadsprocess för undertecknad. Det oberoende skivbolaget i Dalarna ska ha en jätteeloge för att de investerar i musik bortom det gängse. Befogat att kalla produktionen viktig kulturgärning!

Arkiverad under: Skivrecensioner

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 545
  • Sida 546
  • Sida 547
  • Sida 548
  • Sida 549
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in