• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Petter Stjernstedt

Den biologiska mångfaldens dag lyfter en ödesfråga

21 maj, 2018 by Petter Stjernstedt


Utarmandet av den biologiska mångfalden är en av vår tids stora ödesfrågor. Den internationella Biologiska mångfaldens dag hyllar naturens artrikedom och komplexa kretslopp.
– Den biologiska mångfalden är fortfarande en fråga som inte tas på allvar, trots att den är så viktig och akut. Vi behöver en dag när vi kan visa upp mångfalden i naturen, säger Rebecka Le Moine, en naturvän som tagit firandet till Sverige.

Med biologisk mångfald menas den genetiska variationen hos individerna inom arter, mellan arter och naturtyper. Enligt Naturskyddsföreningen utrotas många arter innan vi ens hunnit upptäcka dem. Upp till 100 arter om dagen dör ut på grund av människans vårdslöshet. Utarmningen av den biologiska mångfalden är enligt flera studier lika skadlig för naturen som klimatförändringarna.
– Det är en av världens viktigaste frågor. Ändå uppmärksammas den knappt i Sverige, säger Rebecka Le Moine, initiativtagare till det svenska firandet av den biologiska mångfaldens dag.

År 2002 etablerar FN den internationella biologiska mångfaldens dag, som firas varje år den 22 maj. Syftet med dagen är att uppmärksamma artrikedomens betydelse för naturens välmående. Rebecka Le Moine har de senaste åren arbetat hårt för att etablera dagen i Sverige. Med rötter i den småländska landsbygden är hennes relation till naturen stark. Den biologiska mångfaldens dag firades för första gången i Sverige 2017 med över 70 aktiviteter landet runt. I år arrangeras dryga 160 aktiviteter från fjärilsvandringar till artbingo till manifestationer och offentliggörandet av årets pristagare inom biologiskt mångfald. Initiativtagare är stora miljöorganisationer, myndigheter och ideella föreningar.
– Det känns oerhört fint att så många eldsjälar velat engagera sig. Dagen har blivit en naturens högtid, då folket visar att detta är en viktig fråga som måste upp på agendan, säger Rebecka.

Den biologiska mångfalden är en fråga som fortfarande inte tas på allvar av politiken, menar Rebecka. Det behövs en dag då vi framhäver mångfalden i naturen samtidigt som media uppmärksammar problematiken och politiker påminns om sitt ansvar.
– Min dröm är att folk ska gå man ur huse för att vara med på aktiviteter den 22 maj varje år och att man på den stora dagen diskuterar vikten av att gynna en artrik natur på högsta politiska nivå.

Det svenska engagemanget har lyfts av såväl FN som Världsnaturfonden. I oktober 2017 fick Rebecka motta Världsnaturfonden WWF:s utmärkelse som årets miljöhjälte för arbetet med Biologiska mångfaldens dag.
– Det var en stor ära. Som miljökämpe är det som att få nobelpriset, den finaste utmärkelsen en kan få. Men det är också ett pris som jag delar med många andra, eldsjälar som engagerat sig för att lyfta frågan på den politiska agendan. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Läs mera om Biologiska mångfaldens dag 22 maj på Facebook
och hemsidan www.BioMfDag.se

Petter Stjernstedt

Arkiverad under: Intervju, Kulturpolitik, Toppnytt

Skivrecension: Maini Sorri & Magneto Dayo – When Two World Meet

18 maj, 2018 by Petter Stjernstedt

Artist Maini Sorri och Magneto Dayo
Titel When Two Worlds Meet
Betyg 3
Svensk release 22 maj

Uppsala och Brooklyn. Synth och storstadsrap. Två världar möts när finlandsvenska Maini Sorri och amerikanske Magneto Dayo slår sina påsar ihop.

Med 20 singlar och 5 album bakom sig var Uppsala-baserade Maini Sorri, 57 år gammal, sugen på något nytt. Samtidigt på andra sidan jordklotet i hipster-kvarteren i Brooklyn lyssnar en entusiasmerad Magneto Dayo på Maini. Han älskar musiken och hör genast av sig. Maini och Dayo  bestämmer träff. Och fyra år senare har duon färdigställt sitt första gemensamma album.

 “When Two Worlds Meet”? är inte ett dåligt album, men är väl nostalgisk i sin utformning. Dayo är känd rapare och producent som skrivit och producerat för många stora artister inom hiphop-scenen. Med sin rappa käft och stora vokabulär ger han tyngd åt produktionen. Och Maini med sin unika röst tillför en elegans. Magnetos rap och Mainis synth skapar spännande dynamik.  

Det svårt att missa Maini Sorris förkärlek till 90-talet. “When Two Worlds Meet” är 90-tals-frustande dancehall och electropop med hiphop-rhymes och Daft Punk-aktiga beats. Influenser finns från såväl då- som nutid från Daft Punk till The Human League. Det är spretigt värre, ändå hålls bygget ihop med starkaste tapetklister. Nostalgin väger ibland över och det moderna soundet blir ett minneblott.

Blue Song kom ut redan 2014 och klättrade snabbt upp på National Airplay Top Charts lista. Det är en dansant bit där släpig reggae blandas med dancehall och electro. “Second Chance” lägger ett snyggt synth-raster över beatet.
Med ”An Echo” bjuds på lugn akustisk pop där plågsamma ekon från det förflutna gör sig påminda. ”When Two Worlds Meet”, albumets stora höjdpunkt, är modern Kendrik Lamar som träffar helt rätt. 


Texterna med få undantag är skrivna av Maini själv och kretsar kring kärlekskramp och identitetskris. Men den stora behållningen är inte narrativet – utan kompositionen. Det är en snygg produktion med detaljer som ekon, brus och LP-knaster som födjupar ljudbilden. Genrerna blandas med mixat resultat.
Flera bitar känns  synt-dränkta eller på annat sätt övermättade.
Hybriden mellan melodisk metal och ultrarapid electropop i ”Lost Love” tillhör inte favoriterna men jag gillar modet. Att faktiskt våga testa. Tillsammans utforskar de konventioner och klampar med bestämda kliv över nedpissade revir. 
“When Two Worlds Meet” är ett album med ett stort mod. När två världar möts kan vackra saker ske. I dessa tider av åtstramad migrationspolitik och främlingsfientlighet är det ett budskap vi inte kan höra nog många gånger.

Petter Stjernstedt

Arkiverad under: Recension, Scen, Skivrecensioner, Toppnytt

Filmrecension: Tully

17 maj, 2018 by Petter Stjernstedt


Tully
Betyg 3
Svensk biopremiär 18 maj
Regi: Jason Reitman                         

Manus: Diablo Cody

”Tully” är Diablo Codys och Jason Reitmans tredje skötebarn -efter succen med ”Juno”, som påbörjade temat kring graviditet och moderskap, och ”Young Adult”, där Jason för första gången introduceras till briljanta Charlize Theron. ”Tully” fokar på systraskapet. Marlo är en två-barns mamma som väntar sin tredje unge.  Livet som mamma är stressfyllt. Marlo har en son med koncentrationssvårigheter som ständigt förbryllar skolledningen och kallar Marlo till krismöte efter krismöte. Och den självmedvetna 13-åriga dottern som blir allt hårdare mot sig själv skapar orosmoln på moderns himmel. Att få en tredje outvecklad individ till hemmet kommer som ni förstår inte utan problem.

Lösningen är nattnannyn. Hen kan avlasta Marlo på nätterna och se till att hon får sin skönhetssömn. Nattnannyn, spelad av Mackenzie Davis, är en fri spirituell varelse som kan det mesta. Som en bok med roliga fakta för fjärdeklassare beskriver Marlo henne. Tully förenklar Marlos vardag och hjälper henne att hitta sig själv i mammarollen. ”Tully” är en fin film om graviditet, moderskap och systerskap. Här finns mycket girl power att hämta. Två kvinnor med udda personlighet finner varandra. De speglar sig i den andres erfarenheter och egenheter. Varning för ” En oväntad vänskap”-syndromet när nattnannyn får Marlos värld att öppna  sig. Den vandrande schablonen Tully symboliserar den perfekta kompisen som alltid har svar på tal och trots ynka 26 vårar fyllda vet allt. Det är ett tröttsamt narrativ. Samtidigt är ”Tully” som film rå och ocensurerad. Charlize Theron som Marlo är härligt bitter. Hennes kropp med jättemage och osminkat anlete visas utan retuscheringar. Det är en triumf att se en icke-normativ kropp porträtteras på film. Tully framhäver den osminkade sanningen om småbarnslivet – en nyanserad skildring som varken skön- eller svartmålar.  

Marlo gör allt för barnen. Hon läser godnattsagor, fixar mat och skjutsar dem till träningen. Hon finns där jämt  – både före och efter Tully. Här i ligger filmens grundproblem. Det är först när nannyn kommer in i bilden som Marlo börjar ta ansvar. Eller så antyder filmen. Efter många dagars sömn är hon piggast i kvarteret. Hon bakar bröd och minions-formade muffins till alla i skolklassen. Hon accepterar att sonen inte passar in i den kommunala skolan och tar saken i egna händer. Hon är den “perfekta” mamman. Och Marlos tidigare så bittra men sköna jag får representera “den misslyckade mamman”. Det känns unket. Även mans-porträttet – den fine fadern som bäddar ner barnen och därefter tar på sig hörlurarna för att via dumburken lira sitt favo-zombieröj – känns som rena stenåldern. Ur ett jämställdhets-perspektiv hamnar Tully långt ner på skalan. Trots kompetenta skapare och ett Girl power-laddat budskap når den inte hela vägen. Manuset är välskrivet. Diablo Cody och Jason Reitman sköter sina filmkaraktärer med varsam hand. Med framgång har de gett oss människor av kött och blod att bry oss om. Ta Juno och Paulie som klockrena exempel. ”Tully” är inget undantag.  

Det finns onekligen goda intentioner här. Men med ett överflöd av klyschor och en mellanmjölks-kvamlig feminism charmar Cody och Jason i sin tredje akt bara i lagom dos. 

Petter Stjernstedt 

Arkiverad under: Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Lyssna Daniel Lemma – One Small Step

15 maj, 2018 by Petter Stjernstedt

Daniel Lemma är tillbaks. One Small Step är första singeln från nya albumet ”Punch Of Love”. På skivan samverkar Daniel med Hot This Year Band. Bandet har kompat och producerat åt Kapten Röd, Etzia och Syster Sol.

“Punch of love” är klassisk reggae/rocksteady, musik som ger dig sinnesro och frid. Det är Daniel Lemmas åttonde studioalbum, inspelat och mixat av Petter Ericsson.

https://soundcloud.com/user-377433331/one-small-step-mastrad-180302/s-RT9mJ




Arkiverad under: Musik, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Charmören

14 maj, 2018 by Petter Stjernstedt


Charmören
Betyg 4
Svensk biopremiär 18 maj
Regissör: Milad Alami
Medverkande: Ardalan Esmaili, Soho Rezanejad, Susan Taslimi och Lars Brygmann
Foto: Sophia Olsson

Vilken debut! Milad Alamis Charmören är ett subtilt och välspelat kärleksdrama om tradition kontra modernitet och skuldbeläggning när det gamla livet krockar med det nya.

Bland kvinnor är han omtyckt. Det är hans torra humor, hans vältrimmade mustasch och marinblå nystrukna skjorta som får dem på fall. Det finns en lockelse i att över en natt få vara fysiskt nära den främmande mannen med utländsk härkomst. Men för iraniern Esmail är det en fråga om överlevnad. Han bor tillfälligt på flyktingförläggning avvaktandes ett besked. Ska han få stanna i Danmark eller måste han återvända till fattigdom och krig i hemlandet Iran? En ring på fingret kan säkra hans kvarvarande i landet. I sin desperata jakt efter en partner ser kvällarna identiska ut. Alltid samma bar med finkostymen på och rödvinsglaset i hand. Men en dag träffar han Sara, en ung och vacker perser som fattar tycke för Esmail och han för henne. Plötsligt förändras allt.

Charmören är en stark film om en invandrares kamp för trygghet och säkerhet i ett främmande land. Esmail rör sig bland gifta kvinnor och välrenommerade familjer. Han släpps aldrig in i värmen, utan släcker tillfälligt kvinnornas sextlust. I huvudrollen ser vi Aralan Esmaili, tidigare medverkande  i Serien Gråzon och Suzanne Ostens Flickan, mamman och demonerna. Han är lysande. Med skärpa fångar han den sårige iraniern vars kamp bekämpas i motvind. Kameran följer efter. Den kommer nära. Som en jägare studerar den sitt byte, dess rörelser och beteende, för att vid rätt tidpunkt slå till. En pil i hjärtat och avgrunden står viddöppen framför en. Sophia Olsson, som filmade Sameblod, är duktig fotograf. Med hjälp av kameralinsen tränger hon in i porerna av karaktärerna. Göteborg filmfestival belönade i höstas filmen med priset för bästa foto.

Skådespelet är förstklassigt och manuset felfritt. Filmen diskuterar frågor kring klass, modernitet kontra tradition och integration. Att det är Milad Alamis debutfilm är verkligen slående. Imponerande är det subtila spelet, att ständigt undvika det övertydliga och att aldrig servera det förväntade.  Välförtjänt har filmen fått priser och uppmärksammats på festivaler världen över. Äntligen sätts den via Folkets bio upp på svenska biografer. Du måste bara se den.

Petter Stjernstedt

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Sida 34
  • Sida 35
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 57
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

Historien om partierna Betyg 3 Premiär … Läs mer om Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

En midsommarnattsdröm av William … Läs mer om En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Toy Story 5 Betyg 5 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Det finns konserter där publiken sjunger … Läs mer om Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Välgjort och spretande som ett aptitligt smörgåsbord – Dan Helström & Naturligt-vis med Kålhuuvet, Pop-Arne och vadaren

Dan Hellström / … Läs mer om Välgjort och spretande som ett aptitligt smörgåsbord – Dan Helström & Naturligt-vis med Kålhuuvet, Pop-Arne och vadaren

Recension: Hemliga Klubben på Gröna lunds lilla scen, får till en gigantisk ringdans.

Hemliga Klubben har aldrig varit ett … Läs mer om Recension: Hemliga Klubben på Gröna lunds lilla scen, får till en gigantisk ringdans.

Stockholms berättarfestival samlar 57 berättare från 17 länder den 25 juni–2 juli

25 juni–2 juli 2026 fyller åtta dagar av … Läs mer om Stockholms berättarfestival samlar 57 berättare från 17 länder den 25 juni–2 juli

Stockholm får en Deckarfestival i höst

Ny deckarfestival tar över Gamla stan i … Läs mer om Stockholm får en Deckarfestival i höst

Bo Kaspers Orkester släpper nytolkning av ”Dansa på min grav”

Bo Kaspers Orkester firar 35 år som band … Läs mer om Bo Kaspers Orkester släpper nytolkning av ”Dansa på min grav”

Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

Titel: Modern tid Illustratör: Fabian … Läs mer om Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

The Urge of Inner … Läs mer om En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Sedan jag nyligen skrev minnesord om … Läs mer om Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in