• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Rosemari Södergren

Filmrecension: After Work – sätter igång många reflektioner

11 september, 2023 by Rosemari Södergren

After Work
Betyg 3
Svensk biopremiär 15 september 2023
Regi Erik Gandini

Vad är meningen med att arbete? Erik Gandinis nya dokumentär skärskådar frågor kring arbete och dess roll i människors liv. Arbetet är en av de viktigaste i livet får många. Varför? Dokumentären är långt ifrån heltäckande kring ämnet men är väl värd att se för den sätter igång funderingar kring ett ämne med många nivåer som var enda en borde reflektera kring och diskutera.

Vad händer när AI, artificiell intelligens, tar över många jobb. När mer och mer sköts av automatiserade robotar och olika databaser? Det är en av de frågor som After Work tar upp. Men jag saknar fördjupning i dessa frågor. Filmen tar inte så mycket om AI som jag hade väntat mig. Vad händer om AI tar över allt? Kan AI göra det? Kan AI befria sig från människors programmering? Kan AI bygga nya AI? Vad händer om Ryssland skapar en slags AI och Kina en annan sort och dessa är villiga att förstöra andra AI?

Från filmens distributör beskrivs filmen: Filmen tar med oss på en existentiell resa runt jorden och lämnar publiken att ifrågasätta sin egen relation till arbete och meningen med livet. Den svenska välfärdsstaten och samhället bygger på att alla ska arbeta.

Att det svenska samhället bygger på att vi ska arbeta, att arbetet ger oss vår identitet, är ett påstående som delvis stämmer men inte är lika sant idag som för trettio år sedan. En viktig aspekt jag saknar fördjupning av i filmen är att om målet är att alla ska vara anställda måste det fortfarande finnas några som äger arbetsplatserna. Där finns chefer och makthavare, oavsett om det är ett land som är socialistiskt eller kapitalistiskt eller mitt-i-mellan. Jag saknar diskussionen kring varför samhällen som det svenska är uppbyggt på modellen: många anställda – några makthavare/chefer. Varför har vi inte ett samhälle där det är lättare att vara egen, att ha egna små företag. Varför är samhället som det svenska så centraliserade, varför finns ingen diskussion om decentralisering. Och då menar jag inte bara i filmen utan i det svenska samhället över huvudtaget. Det fanns en tid då Centern gick till val med ordet ”Decentralisering” och också syndikalisterna var framåt med sin syn på att sprida makten till de många istället för de får i toppen. Dessa frågor lyser med sin frånvaro i denna dokumentär. Ändå torde det vara en av de viktigaste frågorna inom politik, egentligen. Och tätt knuten till frågan om vad arbete är och vad arbete kan vara.

After Work är inspirerad av sociologen Roland Paulsens forskning och kritik mot arbetssamhället. Dokumentären ställer många frågor som är viktiga både ur samhällets perspektiv men också för varje individ men jag saknar mer existentiella frågor. Flera av mina vänner zenbuddhister som medvetet har valt att jobba halvtid för att hinna med att vara närvarande i livet. De vill inte stressa igenom livet, de vill ha tid att lyssna på någon de pratar med, tid att känna vad maten smakar, tid att lyssna på trädens sus. De har valt att leva mer ekonomiskt för att vara nära nu:et.

Ett förslag som filmer lyfter fram är att i den framtid där AI utför de flesta jobb borde det finnas en medborgarlön till alla. Var och en borde vara försäkrad en viss inkomst. Det kanske är bra, jag har inte satt mig in i det tillräckligt för att ha en bestämd åsikt. Däremot är jag övertygad om att en sådan lön inte på något sätt kommer att ta bort klyftor mellan människor. En del människor kommer att förvalta denna lön så de får högre inkomst, andra kommer att slösa och skuldsätta sig och bli fattigare. Det kommer fortfarande att finnas makthavare och en stor massa om eliten bestämmer över.

Filmens styrka är dess utblick över hela världen och nedslag i ett par sinsemellan väldigt olika länder, som Sydkorea där staten gått in nu för att försöka förmå människor att jobba färre timmar då det är ett hög andel av landets medborgare som mår psykiskt dåligt för att de jobbar för mycket. Vi får också följa en stenrik kvinna som sysselsätter sitt med allt möjligt och aldrig har något problem med vad hon ska göra medan andra människor mår jättedåligt om de förlorar sitt jobb. Att förlora sitt jobb handlar både om ekonomisk otrygghet men också en tomhet, att inte veta vem man när man inte jobbar. Det ser jag som ett stort problem. Det finns ju så mycket en människa kan göra om han eller hon inte behöver oroa sig för ekonomin: spela musik, skriva, måla, träna hundar, läsa, gå skogspromenader, skaffa häst, umgås, odla på balkongen, aktivera sig i olika föreningar …

Filmens styrka är att den sätter igång tankar och reflektioner, dess svaghet är att den helt blundar för de existentiella djupa frågorna.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: After Work, Dokumenär, Existentiella frågor, Filmkritik, Filmrecension, Gandini

Filmrecension: De ovälkomna – nagelbitare och drama om människors tjurskallighet

10 september, 2023 by Rosemari Södergren

De ovälkomna
Betyg 4
Svensk biopremiär 22 september 2023
Regi Rodrigo Sorgoyen
I rollernaMarina Foïs, Denis Ménochet, Luis Zahero

En annorlunda film, svår att kategorisera. Den är en nagelbitare, olidligt spännande men också ett drama om människors sämre sidor som främlingsfientlighet och misstänksamhet. En väldigt realistisk men också tragisk skildring om rädsla för varandra, oförmåga att förstå andra och ovilja att kompromissa, om mindervärdeskomplex.

I centrum för berättelsen står ett Antoine och Olga, ett fransk par som börjar nära sig pensionsåldern. De har slagit sig till ro i en liten by i Spanien, på den galiciska landsbygden. De odlar grönsaker, framför tomater, och rustar upp övergivna hus ideellt. Deras dröm om en idyll förvandlas snart till en otäck plats när de kommer i konflikt med några bybor.

När ett norskt företag vill installera en vindkraftspark ser många av byborna en möjlighet att få in en stor summa pengar och kunna börja om i livet, kunna flytta och göra något annat än att sträva i den fattiga bygden med svåra förhållanden. Antoine och Olga röstar emot att vindkraftsparken ska få installeras och får med sig några till och då sätter en grym konflikt igång. Framför allt är det grannarna, två medelålders ogifta bröder, Xan och Lorenzo, som tar konflikten till nya nivåer, utan återvändo.

Xan och Lorenzo har inte utbildat sig, har ett strävsamt liv och försörjer sin gamla mamma med knappa medel. Pengarna från det norska vindkraftsföretaget skulle kunna ge dem möjlighet att flytta till en annan by, köpa en taxi och försörja sig på den. Antoine och Olga vill ju bo just i denna byn och ha sitt idylliska liv. Antoine är högutbildad och har arbetat som lärare. Han har inga drömmar om att flytta någon annanstans, han har slagit sig till ro i byn nu, tänker han.

Trots att filmen är rätt lång, två och en halv timme, och berättelsen är väldigt mörk och tragisk kunde jag inte slita mig. Den var olidligt spännande och satte igång många reaktioner, känslor och tankar inom mig. Antoine är rätt irriterande också. Han är en storväxt, kraftig man som tror sig vara mycket stark. Han vägrar vara rädd eller ens försiktig och att kompromissa om vindkraften vägrar han. De två bröderna Xan och Lorenzo är också egensinniga, men är också mer maktlösa.

Antoine vägrar flytta. Det går att dra paralleller till diskussioner kring mobbning i skolor och bland barn. Många skolor har svårt att ta itu med mobbning och det är inte ovanligt att den mobbade flyttar istället för att slippa stå ut med mobbarna. Berättelsen visar delvis på främlingsfientlighet och att den kan finnas också mellan européer som spanjorer och fransmän. Fast egentligen bottnar inte konflikten i främlingsfientligheten, den bottnar i kollisionen mellan Antoines dröm och de två spanska brödernas dröm.

Filmen har flera djup i sig. Olga står för något helt annat än Antoines envisa tjurskallighet. Det finns flera teman som porlar fram i handlingen och filmen griper tag i mig och talar till mina känslor. En film som beskriver människors oförmåga till medkänsla och bristen på lust att försöka förstå varandra. En stark film, en berörande film och mycket annorlunda. Den är som flera filmer i en, vilket skulle kunna bli väldigt rörigt, men för mig fungerar berättelsen och filmens språk och foto. Det gör ont i mig men samtidigt sätter den igång många reflektioner.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmkritik, Filmrecension, Främlingsfientlig, Spanien

Bokrecension: Kvinnan i leran av Peter May

7 september, 2023 by Rosemari Södergren

Kvinnan i leran
Författare Peter May
Serie En Enzo Macleod-deckare (del 6)
Utgivningsdatum 2023-07-14
Förlag Modernista
Översättare Åsa Brolin
Originaltitel Cast Iron
ISBN 9789180636797

En stabil deckare i Enzo Macleod-serien. Den börjar i lugn takt men blir en nagelbitare mot slutet.

Macleod är en skotsk kriminaltekniker som hamnat i Paris och slagit vad om att han ska lyckas lösa sex kalla fall. För den som läst tidigare deckare i serien är det ett välkommet återbesök i Macleods miljö, men det går absolut att hänga med i berättelsen även om man bara läste någon av böckerna i serien eller inte ens läst någon. Peter May är skicklig på att skriva och lyckas få in förklaringar av vem som är vem utan att det känns krystat.

Det kalla fall han har i uppdrag att försöka lösa är från 1989 då tjugoåriga Lucie Martin sänkts ner i en pittoresk sjö, livlös och med en plastpåse virad runt huvudet i Västra Frankrike. Fjorton år senare hittas kvarlevor av henne då en sjö förvandlats till en lergrop när en värmebölja dragit in över landsbygden.

Det finns stora skäl till att fallet blir kallt. Bevisföringen är knapp. En före detta hallick, Régis Blanc, misstänks. Han har redan mördat tre sexarbetare. Men han har ett vattentätt alibi. När Enzo Macleod börjar nysta i fallet märker han att det är mer komplicerat och farligare än han först förstod. Det finns mäktiga och farliga krafter som vill tysta honom och det kan drabba också hans anhöriga.

Peter May bjuder in både till en spännande kriminalroman och en färd genom olika delar av Franrike. Han är duktig på att beskriva både hus och natur så det känns som att jag är med där och ser samma sak.

Om författaren:
PETER MAY [f. 1951] är en flerfaldigt prisbelönt skotsk romanförfattare, bosatt i Frankrike, vars böcker sålt i över 12 miljoner exemplar världen över. Hans Lewis-trilogi om Edinburgh-polisen Fin Macleod har hyllats av kritikerna både internationellt och i Sverige, och har vunnit en rad priser. Vintergraven är hans nya fristående thriller, där klimathotet har blivit verklighet och är lika skrämmande som själva mordgåtan.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Filmrecension: Drömmen om Djenné – bjuder in till tankar och känslor om livet och världen

7 september, 2023 by Rosemari Södergren

Drömmen om Djenné
Betyg 3
Svensk biopremiär 8 september 2023
Regi Elisabet Gustafsson

Ett intressant möte mellan två kvinnor i medelåldern, två kusiner som båda går sin egen väg i livet. Filmregissören Elisabet Gustafsson söker upp sin syssling Sophie som bor i Mali, i ökenstaden Djenné där hon byggt och driver ett hotell uppbyggt av lera.

Elisabet Gustafsson började tvivla på sina livsval när hon fyllde i en undersökning hos en myndighet och såg den byråkratiska beskrivningen av henne: ”medelålders kvinna med låg inkomst”. Hon berättar i filmen att hon började fundera på vad hon gjort av sitt liv och varför. Då bestämde hon sig att kontakta sin kusin Sophie och besöka henne.

Sophie, som är svensk, levde som ung ett liv i Europas modevärld som många tyckte var glamoröst. Hon var modell och designer. Men i 50-årsåldern känner hon att hon kommer in i en återvändsgränd och ger sig av. Hon bestämmer sig för att lämna allt och hamnar i ökenstaden Djenné i Mali.

Att se miljöer från livet i Mali är mycket intressant. Det är en av filmens stora plus. Det är en miljö som inte skildras särskilt ofta.

Filmens distributör skriver om filmen:
Elisabet, som själv drabbats av tvivel i sina livsval, är nyfiken på vad som driver Sophie. I de båda kvinnornas samtal växer en samhörighet fram. Kanske är det inga stora skillnader mellan en filmregissör från Småland och en hotellägare i Mali?

En samhörighet växer fram mellan kvinnorna, men jag tycker inte riktigt det är något möte mellan de två kvinnorna som skildras. Fokuset är till nittio procent på Sophie. Vi kommer inte nära Elisabet egentligen. Dessutom när de två sitter och samtalar är det inte riktigt översvämmande med verkligheten. Det finns alltid minst en person till närvarande: någon sköter kameran som spelar in och kanske finns det dessutom en ljudtekniker.

Jag upplever ändå filmen som en ärlig skildring. Sophie visar mycket av sig själv. Hon är utan tvekan en fascinerande kvinna som jag gärna skulle träffa. Hon verkar vara en fascinerande kvinna, både stark och jordnära. Fast för mig var det jobbigt att se när det köpte en söt get som inhandlades för att bli dödad och uppäten på en stor middag. Inte kul.

Filmen utmanar också vår västerländska etik. I Mali får en man vara gift med fyra fruar. Sophie var gift med en man som hade en fru till. Det går inte riktigt ihop med att vara en självständig kvinna, å andra sidan finns det många sätt att leva på. Drömmen om Djenné är en film som bjuder in till tankar och känslor om livet och världen och gör mig nyfiken på Sophie. Den får mig som tittare att hålla ögonen öppna för det finns säkert många andra fascinerande kvinnor som vågat leva sin liv på andra sätt än alla andra. Det är filmat så att det känns som att jag är med där i Mali.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmkritik, Filmrecension, Mali

Filmrecension: En frukost på berget – duktiga skådespelare, mäktiga naturmiljöer, en hel del att fundera kring och oerhört underhållande

5 september, 2023 by Rosemari Södergren

En frukost på berget
Betyg 4
Svensk biopremiär 8 september 2023
Regi Éric Besnard

En extremt framgångsrik entreprenör som alltid är på språng hamnar hos en nästintill eremit som bor långt upp på berget utan elektricitet och absolut ingen Internet eller mobiltelefon. Låt dig inte luras, detta är en komedi med flera oväntade vändningar och med mer djup i sig än det kan verka inledningsvis. En rolig, mänsklig och varm berättelse med vackra naturscener och duktiga skådespelare.

Entreprenören Vincent spelas av charmiga Lambert Wilson, känd bland annat från två Matrix-filmer. Han är född i England men talar franska flytande. Han är så bra i rollen som den framgångsrika högpresterande Vincent som lever livet med högsta växel i ständig jakt efter nya utmaningar. Hans flotta, dyra bil får motorstopp på en slingrig bergväg långt bort från civilisationen. Den enstörige, oborstade och tystlåtne Pierre råkar köra förbi på motorcykel och tvingas hjälpa Vincent.

Pierre har inte verktyg för att kunna hjälpa Vincent på plats. Istället får Vincent hoppa upp bak på motorcykeln och följa med till Pierres enkla stuga långt upp på berget där han lever utan wifi och nära naturen. Pierre är fåordig medan Vincent babblar och babblar. Den supermodernt mannen möter den enkle mannen. Hmm, men fullt så enkelt är det inte. Vid en första blick är de två kanske motpoler men det finns mycket mer under ytan och allt är inte som det verkar.

Att de kan lära sig av varandra är ett ganska uppenbart tema, men det handlar om en hel annat också. Kanske filmskaparen låter filmen handla om något för många teman, men jag upplever det som charmigt. Dialogerna är för övrigt helt underbara, klassiskt enastående som de kan vara i franska filmer när de är som bäst. Två duktiga skådespelare, mäktiga naturmiljöer, en hel del att fundera kring och oerhört underhållande. En riktigt snäll och komisk feel-good-film.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 87
  • Sida 88
  • Sida 89
  • Sida 90
  • Sida 91
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1197
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Millesgården Tal R - Elefanten i … Läs mer om Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

August … Läs mer om Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Eurotrash (sedd 25 maj 2026) Scen … Läs mer om Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Manus & regi: Emilie … Läs mer om Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

/ Lebohang Kganye - Le Sale ka … Läs mer om Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

21/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Lotta Antonsson - I Am … Läs mer om Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Viktlös Betyg 4 Svensk biopremiär 22 maj … Läs mer om Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Foto: Sören Vilks Nietzsche kontra … Läs mer om Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Filmrecension: Passenger – fantasilösa metaforer

Passenger Betyg 1 Svensk biopremiär 22 … Läs mer om Filmrecension: Passenger – fantasilösa metaforer

Finstämt charmiga visor med variation och originella texter – Plåster av Axel Sondén och Flyttfåglarna

Axel Sondén & … Läs mer om Finstämt charmiga visor med variation och originella texter – Plåster av Axel Sondén och Flyttfåglarna

Recension: Rick Astley rickrollar Gröna Lund – och alla älskar det

Rick Astley Gröna Lunds stora scen, … Läs mer om Recension: Rick Astley rickrollar Gröna Lund – och alla älskar det

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in