Thomas Johansson

Bo Kaspers Orkester
23:55
Betyg: 5

Detta är den 12:e fullängdaren från Bo Sundström och company i Bo Kaspers Orkester och de har nog aldrig låtit så bra. Det är en skiva som doftar soul, men tar ett stadigt kliv i bluesen. I texterna är det ett vardagsliv för bandet. Att åka på turné, att vara på rull, att vilja dansa, att ha en stor saknad, allt förpackat i en kostym som tagit rejäla steg i soul och blues.

23:55 är så full av soul, att jag förväntar mig att det är någon klassisk stjärna som ska börja sjunga på låtarna men där kliver Bo Sundström in och gör det med bravur.

Bo Kaspers orkester 2019, har släppt på bromsen och gör den skivan man länge velat. Det är en personlig hyllning från bandet till den musik de själva lyssnade på i sin ungdom.

I bästa spåret ”Ska vi dansa” är det tydligt på vad man blir inspirerad av. ”Jag har köpt en grammofon, Och några gamla plattor till, Nat King Cole och ms Simone ”.

Det här är det bästa bandet gjort, och jag blir glad av musiken.

Jakob Hellman
Cirkus Stockholm
Betyg: 4

En enda skiva, för 30 år sen, och sen hände ingenting musikaliskt eller… Att få sin debut utnämnd till årtiondets bästa svenska skiva, kan få vem som helst att på panik för uppföljaren. Ändå har Jakob Hellman lyckats att finnas kvar i medvetandet hos många, och konserten på Cirkus i Stockholm sålde slut väldigt snabbt för nio månader sen.

Han gör det inte enkelt för sig, börjar med att spela en låt som inte många hört, om begravningar. Han spelar många nya låtar under kvällen, eller ofta låtar som inte spelats in i en studio.  Publiken tänder till på låtarna från ”…och stora havet.” En kille bredvid lever sig in i de gamla låtarna och sittdansar så att stolen skakar som en jordbävning. Den skivan som är Jakob Hellmans enda än så länge, men det kommer ett löfte under kvällen, att det skulle komma en andra skiva. Kanske med namnet ”30 år, hit eller dit”.  Kvällens version av ”Stora havet” är ett riktigt ångestsskrik. Jakob Hellman känns som mänsklig och tafatt, och jag får lust att krama om honom och säga, att vi älskar det du gjort. Du behöver inte fly längre.

Han har tre gästartister för kvällen. Matti Alkberg är först ut på scenen i en låt, och Magnus ”Kitok” Ekelund från Jokkmokk gör en två låtar. Sen när Alftasonen Per Persson kliver ut på scenen så tar det riktigt fart.

Det här är en kväll där Jakob Hellman får feeling, och slänger in några extra låtar utanför den tänkta låtlistan. När jag går hem för kvällen, så önskar jag verkligen att det är sant att det kommer en ny skiva, för många av kvällens låtar är värda att dokumenteras på skiva. Vi har väntat i 30 år, är väntan snart över?

Yungblud
Klubben/Fryshuset
Betyg: 5

Han kom, på ett strålande humör, och bjöd på en show ingen av oss som var där kommer att glömma.

Klubben på fryshuset var bastuvarm och svetten rann från väggarna. Vakterna fick langa mycket vatten till publiken, och fick lyfta över ovanligt många över kravallstaketet som inte mådde så bra.

Detta var nog sista gången Yungblud spelade på en lokal i Klubbens storlek. Varit slutsålt hur länge som helst, och alla vi som var där kommer vilja se honom igen. Det syntes också på kön till Merchen, ovanligt lång,

Yungblud live är en blandning av punk, emo, rock och pop. Levererat med massor av energi och spelningen på Fryshuset var inget undantag. Publiken är med från första ackordet. På scenen har han bara med sig en gitarrist och en trummis, men det funkar ändå.

Det är kärlek från publiken och det är kärlek från scenen.