När Teddybears inleder sin konsert på Gröna Lund med sina nyare låtar för att sedan tillsammans med olika gästsångare avsluta med en hitkavalkad känns det nästan som en resa i tiden. På gott och ont har låtarna blivit mer atmosfäriska och stämningsfulla. Som att fokus numera snarare ligger på vilka effekter de använder sig av än vad de faktiskt spelar.
På en scen som Gröna Lund, en kväll som denna, är det trots allt hitsen som är bäst lämpade. Även om det är drag i publiken redan från start så är det först i klassikerna det exploderar.
Som vanligt uppträder Teddybears i sina fantastiska björnmasker. Vid ett tillfälle kommer till och med gitarristen in i något som liknar en discokula på huvudet och drar ett solo. Vanligtvis hatar jag gitarrsolon men jag antar att vi kan förlåta honom tack vare masken…
Vad jag framför allt gillar med Teddybears är hur svåra de är att placera i en viss musikgenre.
När de framförde sin musik till Don Carlos på Dramaten tidigare i år bevisade de sin musikaliska bredd.
Det är elektroniskt och det är rock. Med inslag av allt möjligt.
Foto: Lea Amling
En MAGISK kväll på Grönan!