Tre frågor kring yttrandefrihet och demokrati är väldigt omdiskuterade just nu. Och de sätter fingret på olika aspekter av demokratin och yttrandefrihet.
Konstfackeleven Anna Odell står just nu inför rätta vid Stockholms tingsrätt för att hon tog samhällets resurser i anspråk då hon ville säga något om svensk psykvård.
DN om Anna Odell-rättegången.
Pirate Bay har stängts av från Internet i avvaktan på rättegång.
Aftonbladet lät en artikel publiceras där israeler beskylldes för vad som visade sig vara falska uppgifter. Israeler beskylldes för att ha stulit organ av palestinier.
Israeliska politiker är upprörda och kräver att Sverige tar avstånd från artikeln, vilket svenska politiker vägrar göra med hänvisning till yttrandefriheten. Israeler är så upprörda att de hotar bojkotta svenska varor.
När det gäller Konstfacks-eleven tycker jag det är svårt att ha en färdig lösning. Ska yttrandefrihet bara gälla traditionella kanaler, som tidningsartiklar och konstverk. Kan ett skådespel som görs utan att de medverkande vet att det är ett spel vara ett sätt att säga något?
Uppenbarligen blev Anna Odell ganska illa behandlad av de myndighetsutövare som trodde att hon var psykiskt sjuk. Hur kan man visa det på annat sätt? En psykiskt sjuk som berättar, vem tror på den människan och hur ska han/hon orka vara stark och säga ifrån om usel behandling?
Å andra sidan har Anna Odell utnyttjat resurser i samhället som behövs för de som verkligen behöver dem. Enligt Aftonbladet är det en majoritet av dess läsare som anser att Odell ska dömas. Men AB Kulturchef Åsa Linderborg anser att hon ska frikännas.
Jag tror i vilket fall som helst att hon kommer att bli dömd. Förmodligen till böter.
Det andra fallet
Pirate Bay-fallet är skrämmande. Pirate Bay stängs av från Internet innan domen slutgiltigt avgjorts.
Falkvinge, ordförande för Piratpartiet, är förstås väldigt upprörd:
Det är som att gå runt grundlagen när man inte får hindra en tidnings utgivning genom att i stället hota tryckerierna som de är beroende av. Eller distributionskedjorna.
Att hota och tvinga en leverantör att stänga av någon, innan domen gått igenom alla instanser är censur.
Falkvinge:
Enligt trovärdiga källor var det Stockholms, och inte Solna, tingsrätt. Men det är också värt att notera att det här var ett angrepp på budbärarimmuniteten: För första gången någonsin i Sverige, så gjordes en budbärare av elektronisk trafik ansvarig för innehållet i det som förmedlades, mer specifikt tvingades att censurera all trafik med vissa adresslappar. Det är oerhört allvarligt.
Så om någon säger något brottsligt i telefon kan alltså telefontillverkaren eller leverantören av uppkoppling göras ansvariga?
DN-artikel om Pirate Bay-avstängningen och Piratpartiets pressmeddelande.
Bloggar som tagit upp det: DeepEdition, Tomas sida, Christian Engström och Opassande.
Apropå jakten på fildelare: nu har jakten på Direct Connect-hubbar börjat. Aftonbladet:
Ifpi, musikbranschens rättighetsorganisation, har startat en ny front mot fildelarnätverken.
Nu är det de så kallade Direct connect-hubbarna som står i fokus.
– Vi har polisanmält ett tiotal än så länge och det kommer att bli fler, säger Ifpis Magnus Mårtensson.
Tredje fallet
Men det tredje fallet om yttrandefrihet som är under het debatt nu är så hett att var man än nalkas det bränns det och det är nästan omöjligt att prata om fallet alls.
Jag för min del kan inte begripa varför Aftonbladet alls behövde ta in en artikel som kommer med så grova anklagelser. Det borde väl kollas upp ordentligt först?
Det är konstigt med Israel-Palestina-frågan, att det gått sådan politik i frågan.
Vänstern glorifieras palestinierna och demoniserar israeler medan högern gör tvärtom. Fast både sidorna består av människor, på gott och ont. Det finns palestinier som förvärrar konflikten och det finns israeler som gör det, det finns israeler som jobbar för fred liksom det finns palestinier med fred i sinnet.
Men, självklart har vi yttrandefrihet i Sverige. Det är bra att svenska regeringens företrädare står upp för det.
Men låt oss komma ihåg detta när svenska medier skäller på danska medier nästa gång. Vad är det för skillnad på att ha skämt-teckningar på Muhammed och att ha falska uppgifter om israeler? Mer än att kanske det som svenska tidningen gjorde var grövre. Ändå vägrade de flesta svenska medier att ställa upp på danska mediers yttrandefrihet då muslimska länder krävde censur i Danmark.
Så: på tre fronter attackeras yttrandefriheten. Minst.
Och på olika sätt.
Relaterat:
Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen och Dagens Nyheter.
Läs även andra bloggares åsikter om yttrandefrihet, demokrati, samhälle, konst, debatt, upphovsrätt, Pirate Bay, Anna Odell
Voodoo Chile säger
Är det inte rimligt att man hindrar att man gör någonting, tills dess att man beslutat om det är ett brott eller ej?
Erik säger
Om Odell varit åtalad för själva inspelningen av filmen – eller för att ha ställt ut den – hade det varit en fråga om yttrandefrihet, men nu är det ju sina handlingar hon åtalas för. Det är som när AFA pangar rutor, det är själva skadegörelsen de döms för, inte samhällskritiken.
Du drar en konstig parallell till Muhammed-teckningarna. Som jag ser det var det en avsiktlig kränkning av en religion bara för att hävda en princip. Aftonbladet har å andra sidan anklagat en krigförande stat för krigsförbrytelser, inte en folkgrupp eller en religion. Om man har tillräckligt på fötterna eller ej kan jag inte bedöma, men granskningen i sig är ju oerhört viktig.
Om sedan Israels regering av politiska skäl väljer att tolka alla anklagelser mot dess krigsmakt om övergrepp som antisemitism är det förstås ett problem. Men knappast Aftonbladets problem.
Jah Hollis säger
Jag instämmer i jämförelsen med de danska Muhammedteckningarna. Jag begriper inte folk som säger sig vara vänster som applåderar alla attacker på Israel, men samtidigt tycker man ska trippa på tå inför islam som ju i sina värsta aspekter är lika förtryckande och anti-yttrandefrihet som stora religioner brukar vara. Alla religioner och allt sådant hokus pokus måste kunna granskas och vara mål för satir. Annars har vi ingen yttrandefrihet.
Lars-Olov säger
”Konstfackeleven Anna Odell står just nu inför rätta vid Stockholms tingsrätt för att hon tog samhällets resurser i anspråk då hon ville säga något om svensk psykvård”
Anna Odell har väl inte sagt oss något om Svensk psykvård. Däremot har hon ju byggt varumärket Anna Odell vilket väl också varit syftet
”Jag för min del kan inte begripa varför Aftonbladet alls behövde ta in en artikel som kommer med så grova anklagelser. Det borde väl kollas upp ordentligt först?”
Aftonbladets chefredaktör Jan Helin svarade på den frågan när han gästade ett av morgonprogrammen.
Och svaret löd att det är en ”kulturartikel” och sådana behöver inte kollas (vilket vi väl egentligen visste redan innan med tanke på all skit som stått att läsa på AB:s, Expressens och DN:s kultursidor genom årens lopp).
Jan Helin sa explicit att denna artikel hade inte kunnat stå på nyhetsplats.
Om man däremot hade haft belägg för det som antyddes så hade ju artikeln givetvis kommit på nyhetsplats men nu blev det en så kallad ”kulturartikel” i stället.
Det gör ju att en annan fråga inställer sig. Fyller kulturredaktionerna och kultursidorna i kvällstidningarna någon vettig funktion?
Svaret på den frågan är nej. Kultursidorna särskilt i Aftonbladet har alltmer börja handla om politik och mindre om traditionell kultur. De politiska ståndpunkter som kulturredaktörerna brukar inta är ju dessutom sådana som i det övriga samhället ansetts som föråldrade ändå sedan Sovjetunionens fall det vill säga föråldrade ståndpunkter.
Göran säger
Varje dag tas samhällets resurser i anspråk. Ibland helt ”i onödan”, eftersom det vare sig gör till eller från för den som kommer i åtnjutande av samhällets omsorg. Ibland för att någon skor sig på det allmännas eller, minst lika ofta, på andras bekostnad.
Varje år förslösas oerhörda resurser inom psykvården på overksam eller hälsovådlig psykofarmaka. I det ljuset är några tiotusentals kronor och några ömma tår ett billigt pris för att uppmärksamma missförhållanden.
Utan jämförelse i övrigt är Anna Odells ”icke önskvärda reportage” en kulturell verk/händelse/yttring i Günter Wallraffs efterföljd.
Hur kan jag bidra till bötesfonden?
Jonas säger
Nej det är det inte. Det stämmer inte med svenska rättsprinciper. Fast jag antar att Tingsrätten anser att den frågan är utredd.