
Naguib Mahfouz: ”Midaqq-gränden”, kom ut 1947. Den handlar om några människor i en gränd i Kairo under slutet av andra världskriget, om människors längtan från det vardagliga grå ut till äventyr och en ung kvinna som vill något annat är leva ett liv som fru och mamma.
Romanen kom alltså ut för mer än 60 år sedan och trots att händelserna utspelar sig i en muslimsk kultur där Allah prisas i varannan mening är den precis som SVD:s recensent skriver ett tecken för det egyptiska samhället:
Den lilla gränden i den brusande metropolen bildar ett eget mikrokosmos, med sina egna ritualer, koder och sociala hierarkier. Samtidigt kan gränden läsas som ett allegoriskt tecken för det egyptiska samhället i stort.
Konflikterna mellan tradition och modernitet och mellan inhemska sedvänjor och västerländska spelas upp också i den på flera sätt slutna och skyddade gränden. Alla känner alla och vet det mesta om varandra. Som att kaféägaren Kirsha är slav under haschisch och homosexuell i smyg.
Men den är mer än så. Gränden och dess invånare lever i en brytningstid, där ett sätt att leva står mot flera andra influenser, som livet runt om i världens alla hörn är idag också. Så även om den skrevs för mer än 60 år sedan vibrerare berättelsen av liv och säger något om hur människor är, då och nu och i framtiden. Om människors egoism och drift att rädda egna skinnet, om hur svårt det är för en ung kvinna att inte bli utnyttjad av män. Hamida, den kvinnliga huvudkaraktären är en framåt ung kvinna som vill något annat än bli fru och föda barn och städa och få stryk av sin man. Hon har en stark inre kraft och längtan bort från gränden och ut i världen. Det var näst intill omöjligt att uppnå det hon ville i det samhället. Kanske det förändrats i dagens samhälle, eller i vissa delar av världen idag, men för många, många kvinnor är Hamidas öde fortfarande högst relevant.
Att måla fram en berättelse så levande och så realistiskt görs bara av en mästare. Det var inte utan anledning Naguib Mahfouz fick Nobelpriset 1988 i litteratur.
Det högtravande språket kan ha att göra med översättningen, att det är svårt att få fram det sättet att tala och få det att framstå som fattiga människors språk i en smutsig gränd. Det kan vara ett medvetet grepp också, för att få fram kontraster.
Det finns många sätt att förstå Hamidas öde. Hon är ett offer för modernitetens moraliska sönderfall. Hon gör uppror mot fattigdom och en förtryckande kvinnoroll.
Hon drar själv på sig sin olycka med sin fåfänga. Berättaren håller sig dock neutral och Hamida utvecklas gradvis till romanens mest sammansatta gestalt, omöjlig att reducera till en formel.
Mahfouz följer henne så långt som det behövs för att förstå något som först i dag är en mer allmän insikt: att modernitetens skarpaste konflikter utspelar sig kring kvinnokroppen och kvinnors plats i samhället.
Fakta om Naguib Mahfouz i Wikipedia:
Naguib Mahfouz (arabiska: ???? ??????, Nag?b Ma?f??), född 11 december 1911 i Kairo, död 30 augusti 2006 i Kairo, var en egyptisk författare som mottog Nobelpriset i litteratur 1988.
Han började skriva som sjuttonåring och var starkt påverkad av engelska och franska realister och existentialister, och blev en av arabvärldens första betydande samhällsskildrare. Han anses som en av de första moderna författarna av arabisk litteratur, tillsammans med Tawfiq al-Hakim, att utforska existentialism.
Han skrev 34 romaner, över 350 noveller, ett dussin filmmanus och fem pjäser på en 70-årig karriär. De flesta av hans böcker utspelas i hemstaden Kairo. Mahfouz gav ut sin debutroman Abath Al-Agdar 1939. Sitt verkliga genombrott fick han först 1957 med Kairotrilogin, Bayn al Qasrayn (1956), Qasr al Shawq (1957), Sukkariya (1957).
Midaqq-gränden
Författare: Naguib Mahfouz
Utländsk titel: Zuqaq Al-Midaqq
Översättare: Kerstin Eksell
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-302158-4
Relaterat:
Tidningen Kulturen, Dagens Bok och Aftonbladet
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, recension, litteratur, språk, Nobelpriset, Egypten, Naguib Mahfouz
.
Bra bok det där, har själv läst den
http://stellanomani.wordpress.com