”Omkring 6790 miljoner människor bor på jorden, det är samma jord som du och jag står på nu. Om 140 år beräknas jordens befokning uppgå till 9750 miljoner människor. I Stockholm bor ca 1 miljon människor. På Teater Giljotin sitter ikväll 100 personer. I samma hus bor 53 personer”
Så inleder Unga Giljotin Ensam bland en miljon. En pjäs om tillhörighet. Pjäs eller collage eller kanske tvärsnitt ur livet.
Dsha Nikirova, Joel Schmidt, Marcus Badman, Tamara Mivelli, Erik Glaad och Jenny Jernberg kliver fram på scenen och berättar sina karaktärers historia. Till exempel hur det är att vilja ha bröst när man inte har några, ångest inför träffen eller flytta sängen till arbetsrummet.
Livet pågår runt omkring och det som pågår är kanske inte alltid det som syns.
Föreställningen bygger på ett workshoparbete med gymnasieskolor I Stockholms län och och egen research.
Mycket energi, bra spel och en entusiasm som de etablerade teatrarna borde ha mer av. Det är alltid speciellt att komma till en mindre, fri teater. Det märks att ensemblen tillbringar mycket tid tillsammans över många föreställningar. Kanske är det en mindre grupp som gör många föreställningar tillsammans.
Just collageidén är ju inte så ny vare sig på teater eller film men det finns nog en anledning att vi blir engagerade i de personer och öden vi presenteras för. Vi gillar att känna igen oss eller blir nyfikna. Inte sällan får vi nya idéer om hur något kan förstås.
Testa själv, mer information får du på Teater Giljotins hemsida.
Medverkande:
Erik Glaad
Tamara Mivelli
Joel Schmidt
Jenny Jernberg
Marcus Badman
Dasha Nikiforova
Av Unga Giljotin
Regi: Anders Larsson
Kostym: Dasha Nikiforova
Ljus: Anders Larsson
Scenografi: Lisa Pousette Blomé
Produktion: Kersti Rydstad, Josef Carlborg
Från föreställningen:
intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Scen, teater, Unga Giljotin, premiär, recension