• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Science Fiction-film

Recension av tv-serie: Into the Night – säsong 2 – en ruggigt spännande och tankeväckande sciencefiction-dramathriller

13 september, 2021 by Rosemari Södergren

Into the Night – säsong 2
Betyg 4
Hela säsongen, sex avsnitt, premiär på Netflix 10 september 2021
Skapad av Jason George
Medverkande Pauline Etienne, Laurent Capelluto, Mehmet Kurtuluş

Den första säsongen av Into the Night var en ruggigt spännande och tankeväckande sciencefiction-dramathriller. Serien var en av de Netflix-serier med flest tittare och högsta betyg på betygsättande webbplatser. Säsong två är inte sämre, förutom ett slut som öppnar för alldeles för många frågor. Säsong två är delvis också grymmare, råare.

Passagerare och besättning på ett flygplan som lyfter från Moskva märker under färden att de måste hålla sig till natten och mörkret. En kosmisk händelse har gjort att solen har blivit förfärande livsfarligt. Allt som solen lyser på dör. Den som får sol på sig har inte en chans att överleva. Besättning och passagerare måste samarbeta i desperat kamp för att undvika solens strålar.

Den första säsongen var suveränt bra. Vi fick följa olika karaktärer men inblickar i deras bakgrund och spelat mellan människorna, intrigerna och missförstånd, egoism och solidaritet – allt så skickligt berättat med en lång rad duktiga skådespelare.

I slutet av första säsongen lyckades de överlevande att hitta en bunker under jord där Nato-soldater höll till, ett ställe där de kunde överleva i mörker. I andra säsongen får vi följa hur militärer och civila försöker överleva tillsammans. De har ont om mat och försöker hitta metoder att odla, de fångar in råttor och försöker hitta sätt att få råttor att överleva solen som ett steg för att hitta ett sätt för människor att kunna vistas i solen.

Människor är människor, så givetvis uppkommer konflikter och intriger. Spänningen stiger och situationen blir farlig. Den andra säsongen är spännande och människorna hetsas och måste strida mot tiden ännu en gång. Men det är tydligt att säsong två är en mellansäsong. Den lägger ut vinkningar om saker som vi inte får svar på. Ja slutet är oerhört öppet. Om inte en säsong tre kommer blir många, många besvikna. Om slutet inte varit fullt så öppet hade den andra säsongen fått högre betyg. Den är lika välgjord dramaturgiskt som den första men som tittare vill jag inte behöva vänta ett år på svar som ställs i slutminuterna. När och om en tredje säsong kommer går inte att få bekräftat ännu, men med tanke på hur populär serien är vore det konstigt om det inte kommer en tredje säsong. Att det skulle kunna ta ett år innan en tredje säsong kommer är ganska realistiskt. Det är klart att det förstås kan vara svårt att samla samma skådespelare ännu en gång. Skådespelarna kommer från olika länder och talar olika språk, vilket ju är trovärdigt på ett flygplan. Dessa olika språk som talas är en del av seriens charm.

Hur som helst: jag hoppas på en tredje säsong. Därefter hoppas jag dock att serien inte fortsätter, det är sällan serier blir bra i oändlighet.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV Taggad som: Into the Night, Netflix, Recension av tv-serie, Science Fiction-film, TV-serie

Filmrecension: Color out of Space – inte ens Nicolas Cage kan rädda filmen

24 januari, 2020 by Birgitta Komaki

Color out of Space
Betyg 1
Svensk biopremiär 24 januari 2020
Regi Richard Stanley

Nicolas Cage kan vara hur bra skådespelare som helst men den här filmen kan han inte rädda.

När en meteorit ramlar ner i familjen Gardners trädgård förvandlas familjens liv. Plötsligt börjar vackra växter slå ut och träden grönskar.
Men himlen klyvs av blixtar och dunder . Oljud väller fram och från meteoriten strålar ett sken på allt och alla. Människor sugs in
I dess dragningskraft, vatten bubblar och alla påverkas. Både djur och människor blir bestrålade och skadade medan frukter och växter frodas.
Under filmens gång händer värre och värre saker och katastrofen närmar sig. Rymdens ondska har kommit till jorden och ingen vet hur den ska motverkas.

Filmen grundar sig på en novell av skräckmästaren H.P. Lovecraft. Den skrevs redan 1927 och översattes till svenska 1973. Den här filmen är tänkt att vara den första filmen i en triologi från hans historier. Just den här novellen har filmatiserats tre gånger tidigare.

Efter en inledning som får mig att tänka på scenariot som kan inträffa vid en kärnkraftsolycka blir filmen mer och mer vriden. Här i filmen är meteoritens sken vackert lilarosa när det väller ut och skadar på många sätt. Efter lite mer än halva filmen tänker jag att nu kan regissören inte hitta på mer vidrigheter. Men det kan han. Den sista halvtimmen excellerar han i ond bråd död. Då har filmen redan tappat all sin trovärdighet och skräckpåverkan och har blivit en nästan komisk uppradning av läskigheter. Lite grann som att åka spöktåget på Gröna Lund.

Filmen är vackert fotad, ofta som en sagobok. Nicolas Cage är en bra skådespelare liksom hans hustru i filmen Joely Richardson. Annars är det dottern Madeleine Arthur som är den mest intagande. Ett plus för sminkning och kostymer.
Man förstår att det är svårt att överföra en sådan historia till film då skräck bygger på läsaren/åskådarens egen fantasi. Regissören Richard Stanley har gjort sin version av historien och det finns säkert lika många tolkningar som det finns läsare. Och läsare och beundrare av H.P. Lovecrafts finns det många. Jag tycker dock att filmens utveckling och det makabra slutet är alltför reellt och att filmen därför tappar det mystiska och obegripliga som kan genera skräck och fantasi. Det mänsklig vetenskap inte kan förklara är svårt att överföra till ett jordnära skeende.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmrecension, Nicolas Cage, Recension, Scen, Science Fiction-film

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Frejdig enormt tajt orgeljazz garneras med glänsande solon – The Real Thing hos Playhouse på Valand

20/11 2024 Valand i Göteborg … Läs mer om Frejdig enormt tajt orgeljazz garneras med glänsande solon – The Real Thing hos Playhouse på Valand

Filmrecension: 100 liter guld – kryper under huden på mig

100 liter guld Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: 100 liter guld – kryper under huden på mig

Moa Lignell – Bio Skandia – En intim paus från vardagen

Moa Lignell - Bio Skandia - Betyg … Läs mer om Moa Lignell – Bio Skandia – En intim paus från vardagen

Fängslande clinics gav också en utomstående novis värdefull kittlande kunskap – Jazz Academy på Utopia

15/11 2025 Utopia i … Läs mer om Fängslande clinics gav också en utomstående novis värdefull kittlande kunskap – Jazz Academy på Utopia

Filmrecension: Wicked: For Good – påkostat spektakel

Wicked: For Good Betyg: 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Wicked: For Good – påkostat spektakel

Crescenterna – på gränsen till genombrott

Crescenterna – Kollektivet Livet - Betyg … Läs mer om Crescenterna – på gränsen till genombrott

Recension av tv-serie: A Man on the Inside 2

A Man on the Inside 2 Betyg 4 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: A Man on the Inside 2

Filmrecension: Jay Kelly – en trivsam film i snygg kostym

Jay Kelly Betyg 3 Svensk biopremiär 21 … Läs mer om Filmrecension: Jay Kelly – en trivsam film i snygg kostym

Filmrecension: Den siste vikingen – definierar begreppet menlöst tjafs

Den siste vikingen Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Den siste vikingen – definierar begreppet menlöst tjafs

Göteborgs stadsteater bjuder på Shakespeares odödliga sonetter, nyskrivet drama om kamp och drömmar och händelserna i Göteborgs sommaren 2001

Shakespeares odödliga sonetter. … Läs mer om Göteborgs stadsteater bjuder på Shakespeares odödliga sonetter, nyskrivet drama om kamp och drömmar och händelserna i Göteborgs sommaren 2001

Anna Vnuk tolkar Lars Tunbjörks fotobok Landet utom sig på Kulturhuset stadsteatern

Landet utom sig, Anna Vnuk tolkar Lars … Läs mer om Anna Vnuk tolkar Lars Tunbjörks fotobok Landet utom sig på Kulturhuset stadsteatern

Elva skådespelare och fyra dansare iscensätter Karl Marx Das Kapital på Dramaten

Magnus Lindman och Örjan Andersson Foto: … Läs mer om Elva skådespelare och fyra dansare iscensätter Karl Marx Das Kapital på Dramaten

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in