Jul och nyår har gått och i år tog jag ordentligt ledigt för att ha tid att vara med släkten på västkusten. Resan ner från Stockholm var en mardröm som jag redan berättat om.
På väg hem igen var tåget från Varberg försenat och Stockholmståget hade gått när vi kom fram. Jag gick naturligtvis till SJs biljettkontor på Göteborgs central för att få hjälp med ombokning men fick kalla handen. Det här var Öresundstågs problem. Att komma till SJ och be om hjälp var som att ringa till Telia för att klaga på Tele2, fick jag veta.
På Västtrafiks kontor var det fler som hade samma problem (kändes redan bättre). Kvinnan som hjälpte oss var underbar, hon gjorde allting rätt. Det vill säga, kollade om hon kunde vara till hjälp istället för att kolla om hon kunde komma undan. Hon var påläst och kunnig om reglerna för våra biljetter (fast det var SJ-biljetter). Hon följde med oss tillbaka till SJs kontor och såg till att vi fick den hjälpen vi hade rätt till.
Det var nämligen så att vi had så kallad Resplus biljetter. Jag hade ingen aning om detta men det betyder att det inblandade företagen förpliktigar sig att hjälpa till så att du kommer fram.
När vår nya vän från Västtrafik kom med oss var det inga som helst problem att få hjälp.
Min kontakt med SJ har varit rena bottennappet den här helgen. Inte så att jag begär att SJ skall råda över vädret eller kunna föutse alla möjliga scenarior MEN, varför tiger personalen om sina skyldigheter att hjälpa till. I Resplusgarantin står det klart och tydligt att det är trafikföretagen som har ansvaret för att tillsammans lösa problemet. I min värld betyder det att de skall kontakta varandra och komma fram till en lösning för resenären. Det är inte resenärens ansvar att samordna mellan trafikföretagen.
Ett tips till alla som reser med tåg och buss är alltså att kolla om biljetten omfattas av Resplus. SJs personal verkar inte veta vad detta innebär.
Här kan du läs om Resplus kom-fram-garanti.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om SJ, Resplus, Västtrafik, Öresundståg
