Min fantastiska väninna
Regi Maria Sid
Scenografi Zofi Lagerman
Kostym Liv Pettersson & Kerstin Dagmarsdotter
Ljus Patrik Bogårdh
Mask Anna Jensen Arktoft & Rebecca Afzelius
Koreografi Catharina Allvin
Ljud Magnus Ericsson
Dramatisering April De Angelis
Översättning Johanna Hedenberg
Nypremiär på Kulturhuset stadsteatern Stockholm 25 augusti 2023
En stor romanserier om kvinnlig vänskap blir på scen en enastående uppvisning av duktiga skådespelare. Regissören Maria Sid har varit klok att bygga föreställningen på duktiga skådespelare och låter tryggt föreställningen vila på skådespelarnas insatser. Maja Rung som Elena och Nina Zanjani som Lila visar upp ett brett register där vi kan känna de två karaktärernas många sidor. Starkt, realistiskt och mänskligt. Övriga skådespelartruppen får bära flera olika roller och de gör det med glans. Trots att föreställningen är drygt tre och en halv timme lång flöt tiden snabbt och jag sögs helt och hållet in i handlingen och glömde tid och rum. Jag var där, i Neapel.
Scenografin är sparsmakad och ger utrymme för skådespelarna. Klokt val av regissören, scenograf och övriga i produktionsledningen. På så sätt kan vi själv inom oss se miljöerna. Ljussättningen är också en stark del i helheten. Ljuset användes på ett förstärkte vissa scener genom olika färger och styrka. Inslagen av dans lyfter också föreställningen genom att ingjuta liv, passion, rörelse och föra berättelsen framåt. Ibland kan kroppens rörelser förmedla mer än tusen ord.
Föreställningen baseras på Elena Ferrantes världssuccé om kvinnlig vänskap i ett fattigt kvarter i Neapel från 1950-talet fram till 2010. Vi får följa de två flickorna Elena och Lila. Bokserien består av fyra delar: Första delen skildrar barndom och tonår, andra ungdomsår, tredje åren mitt i livet, medan den fjärde delen skildrar medelålder och åldrande. Föreställningen innehåller alla fyra delarna även om det blir mer fokus på de första två delarna.
Lila och Elena är två flickor i Neapels fattiga och våldsamma kvarter med stark från 1950-talet. Livet skiljer dem åt, men de är för alltid del av varandras blodomlopp. Lila, den egensinniga och briljanta, drömmer om att bli författare. Istället måste hon sluta skolan för att hjälpa till att försörja familjen. Elena tar sig genom nålsögat och får fortsätta i realskolan. Lila gifter sig som tonåring, medan Elena flyttar från Neapel för att läsa på universitetet.
Berättelsen, både i böckerna och på scen, skildrar en tid av sexuell frigörelse, sociala förändringar och upptrappat politiskt våld. Trots att handlingen utspelas under en bestämd tidsperiod det en tidlös berättelse. Det som framförs är evigt mänskligt, som hur både Lila och Elena ibland lurar sig själva och framför allt försöker lura omgivningen. Hur svårt det är att erkänna det som gör mest ont. Hur de måste anpassa sig till de som bestämmer och har makten. Att kvinnor oftast får dra det stora lasset i familjen och inte hinner skriva romaner på samma sätt som män hinner. Eller en av de mest talande delarna där den välbärgade övre medelklassen har det mesta serverat och kan flyta in genom öppna dörrar till universitet och akademiska jobb och deras tal om hur samhället ska kunna förändras som är långt från realistiskt, övre medelklassens självpåtagna roll att leda förändringen i samhället där de tänker sig veta bäst hur arbetarklassen ska få det bättre, fast det inte har en aning om de verkliga problemen.
Som scenuppsättning hade den världspremiär våren 2017 på Rose Theatre Kingston i London. Maria Sids version hade skandinavisk premiär den 1 mars 2019 på Årsta Folkets Hus och spelade sedan för utsålda hus. Nypremiären på stora scenen i Kulturhuset Stadsteatern fick stående ovationer, mycket välförtjänt. Jag tippar att den kommer att dra fullsatt salong ett bra tag.
Föreställningen återskapar atmosfären i romanen så jag som läst den känner igen mig och jag blir engagerad och rycks med men jag tror att denna uppsättning är lika sevärd för den som inte läst böckerna. Oavsett om man läst romanserien eller inte är scenversionen stark, berörande, rolig och engagerande och får mig att minnas min egen uppväxt.
Om författaren till romanserien:
Elena Ferrante är en pseudonym som används av en italiensk författare som valt att vara anonym. Hon är främst känd via sin romansvit Neapelkvartetten, med handlingen förlagd till efterkrigstidens Neapel och med väninnorna Elena och Lila som huvudpersoner.
På scen:
Maja Rung, Nina Zanjani, Matilda Ragnerstam, Odile Nunes, Rolf Lydahl, Davood Tafvizian, Henrik Norlén, Pierre Tafvelin, Linus Troedsson, Peter Gardiner, Kayo Shekoni, Parwin Hoseinia, Ludde Hagberg och Sylvia Rauan.
