
ViVi firade släppet av debutsingeln La La La Yeah med en konsert på Café Opera den 27 maj. Hon är också aktuell med albumet Around the Block som kommer i höst. Kulturbloggen har fått ställa henne några frågor.
Hur började du skriva musik?
Det har gått ganska fort och det var flera tillfälligheter som gjorde det helt naturligt för cirka fyra år sedan. Min arbetsplats, som dansare på Balettakademien, kryllar av musiker och jag har ända sedan tonåren haft en mycket stark relation till musik och umgåtts med vänner som spelade i band. Vi gick jämnt på konserter under den tiden när jag samtidigt började dansa.
Jag skrev lite text till Lennie Sjögrens jazz/funk/pop kompositioner för några år sedan. Vi var kollegor på Balettakademien och han ackompanjerade när jag undervisade balett samtidigt som han skapade musik själv. Sedan jammade jag med hans jazztrio på rep och mindre gig.
Musikerna var fantastiska och uppmuntrade mig och fick mig att känna mig bra. Jag dammade av mina gitarrfingrar från tonåren och det blev plötsligt så otroligt roligt att hålla på. Jag blev som besatt och kunde sitta i dagar och fila på en speciell harmoni eller rytmik.
Det var först för två år sedan som jag började samarbeta med producenten och musikern Jan Fretman Destner som också dök upp på Balettakademien som tekniker i dansföreställningar jag producerade. Han gillade mina låtar och röst och nu producerar vi ihop.
Under många år var det mest dans, utbildningsledarskap och familj som gällde. Dottern Emma hade hunnit bli 17 och plötsligt insåg jag hur mycket regler baletten och undervisningen hade och hur starkt behov jag har av kaos, och av att göra mitt eget. Lite obstinat kanske. Jag har alltid haft en experimentell om än poppig smak i musik, så det blev en ganska vild utforskningsresa först och mycket är kasserat. Att det är så kul att skriva text är verkligen en bonus. Humor, poesi och filosofi är favorituttrycken.
Kan du berätta lite om din skiva Around the Block?
Det är mitt debutalbum och ska släppas sent i höst är det tänkt. Jan och jag har hittat ett guldsamarbete och vi har helt olika förmågor som vi stökar och busar oss fram med – på ett mycket inspirerande sätt. Det är 11 låtar som är ganska olika men det lite skitiga gitarrbaserade soundet och rösten knyter ihop.
Själva namnet Around the Block har flera bottnar för mig. Det handlar om att vandra runt på en plats man varit ofta förut och ändå hitta nya saker att bli överraskad av varje gång. Andra perspektiv är att vandringen går inombords, eller kanske rentav genom hela universum. Det handlar om att hålla alla sinnen öppna. Som dansare behöver man väldigt enformiga rutiner för att klara sig och då gäller det kanske extra mycket att kunna se det stora i det lilla för att hitta mening.
Alla låtar på albumet har anknytning på ett eller annat sätt.
Debutsingeln La La La Yeah som släpptes förra veckan skrev jag för att sluta känna mig skyldig som Jante predikar att man ska. Det är en sorts bråkig, utmanande bruksanvisning i att agera och reagera och ett manifest över att acceptera varandras behov och olikheter på ett rakare sätt. Att vara beredd och nyfiken på det oväntade och agera utifrån det och inte gå runt och tycka att det är fel bara för att det inte stämde in i den egna planen.
Hur var det att jobba med Lee Levin och David Thoener som tidigare arbetat med världsstjärnor som John Lennon, Bruce Springsteen och Shakira?
Det känns nästan overkligt men jag känner mig så otroligt lyckligt lottad. Det är slående hur skönt och enkelt det är att jobba ihop och hur enormt lyhörda och skickliga dom är. Jag förstår verkligen varför dem vunnit Grammys och andra priser.
Man får känslan av att dom båda kan tankeläsning när låtar jag skickar för trummpålägg eller mixning kommer tillbaka precis som man tänkt med den enda skillnaden att det låter snyggare och bättre än jag kunnat drömma om. Kontrasten blir total när jag sitter i mitt lilla vardagsrum, plinkar på gitarren och tänker på alla stora som dom har jobbat med: Aerosmith, Jason Mraz, Pink, Nelly Furtado, Christina Aguillera och många fler.
Kanske ger det samma känsla som att titta ut över Grand Canyon, en viss svindel. När jag fick höra att de båda gillar mina låtar fick jag lust att hoppa ut i solen och dansa genom stan. Att få det erkännandet var starkt för mig.
Vilka är dina musikaliska influenser?
Lite allt möjligt men framför allt är det roligt med musik som är gränsöverskridande och uppfinningsrik. Stora grabbar som Sting och Peter Gabriel har alltid lyckats blanda en massa stilar och ändå behållit sin prägel. Det gillar jag och så håller dom i längden.
Eller så blir jag inspirerad av dom som bara gör sin egen grej rakt av på ett sätt så man verkligen tror på dom. Kate Bush, Imogen Heap, Tori Amos, Regina Spector och Erykah Bado. Jag gillar verkligen stilikoner som David Bowie, Brian Ferry och Prince också. Dom ränderna går aldrig ur tror jag.
Vad ska du göra i sommar?
Jag har valt att inte fokusera för mycket på livespelningar ännu. Det kommer i höst när albumet ska släppas. Jag brukar ta tid på mig att hitta rätt i varje låt så det kommer att bli mycket studiojobb.
Jag ska i alla fall spela på H2H-festivalen i Strömstad 2-3 juli som jag gjorde förra året. Alla pengar går till Barnhemsbarn och deras utbildning i Rumänien så det känns extra bra och viktigt! Annars blir det nog några gig med mindre sättning här i stan och i skärgården. I vanliga fall är vi åtta på scenen men jag kör gärna duo och trio också.