• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Knarrholmen

Kleerup till Knarrholmen

1 maj, 2013 by Jonatan Södergren

kleerup

Kleerup tycks ständigt visa prov på vilken talangfull och bred musiker han är. Sedan debutalbumet Kleerup gavs ut 2008 har han hunnit med så mycket att man nästan blir snurrig. Senast vi såg honom var under Grammisgalan då han tillsammans med Loreen framförde Requiem Solution – första singeln från hans kommande soloalbum. På Knarrholmen gör han ett dj-set och har med sig en hemlig gäst.

Mellan den 24 och den 25 maj äger Knarrholmen rum på ön med samma namn i Göteborgs södra skärgård. Klara band sedan tidigare är bland annat Jens Lekman, Hästpojken och El Perro del Mar.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Kleerup, Knarrholmen

Knarrholmen med stort släpp

21 mars, 2013 by Jonatan Södergren

kateboy

Våren är på väg och Knarrholmen firar det med att presentera sex nya akter som ansluter sig till deras line-up. Senaste släppet är deras mest imponerande hittills och bjuder på alltifrån svensk-australiensiska Kate Boy, vars The Knife-inspirerade debut-EP Northern Lights roterar flitigt på Kulturbloggen-kontoret, till Captured Tracks-svenskarna i Holograms postpunk och Jens Lekman, som i år kommer bjuda på två akustiska set i alfabetisk uppdelning. På fredagen är det fokus på låtar mellan A-J och på lördagen mellan K-Ö

Totalt innehöll släppet följande sex akter:

Jens Lekman
Erol Alkan
Kate Boy
Carbon Based Lifeforms + Solar Fields
Holograms
Postiljonen

Sedan tidigare är bland annat El Perro del Mar, Nordpolen och Lorentz & Sakarias klara för festivalen som  äger rum mellan den 24 och den 25 maj på en ö med samma namn i Göteborgs södra skärgård

Arkiverad under: Musik Taggad som: Holograms, Jens Lekman, Kate Boy, Knarrholmen

El Perro Del Mar till Knarrholmen

9 december, 2012 by Redaktionen

Glöm inte att efter vinter kommer vår och sommar – och musikfestivaler. En spännande festival är Knarrholmen, som håller till på en ö utanför Göteborg. Där planeras för fullt för 2013 års lineup och nu kommer besked om bokningen av El Perro Del Mar.

Ett pressmeddelande därifrån rapporterar:

Knarrholmens adventskalender
Varje advent fram till jul kommer vi öppna en ny lucka i vår adventskalender och avslöja ett band vi bokat till festivalen. Mer information om varje släpp hittar ni även på vår hemsida, facebook och twitter.

Lucka 2: El Perro Del Mar till Knarrholmen
El Perro Del Mar släppte nyligen albumet Pale Fire. En skiva som i fredags utsågs till årets album av PSL. När den släpptes fick den höga betyg, den spelas fortfarande flitigt i P3 och i förra veckan nominerades skivan till Årets pop i P3 Guld. Albumet är precis som förra skivan ”Love is not pop” producerad tillsammans med Rasmus Hägg från Studio.
Sedan Sarah Assbring startade El Perro Del Mar i Göteborg 2003 har mycket hänt. Flera ep´s och album, ett antal turnéer i USA och Europa (bland annat en med Lykke Li), en låt remixad av Robyn och så vidare. Och i maj nästa år uppträder hon äntligen på Knarrholmen.

Knarrholmen äger rum den 24-25 maj på ön med samma namn. Sedan första advent är även Lorentz & Sakarias klara för att spela på festivalen. Mer information om festivalen hittar du på www.knarrholmen.com

Läs även andra bloggares åsikter om musikfestivaler, Knarrholmen

Arkiverad under: Musik Taggad som: Knarrholmen

Lorentz & Sakarias till Knarrholmen

2 december, 2012 by Jonatan Södergren

Varje advent fram till jul presenterar Knarrholmen en ny akt till nästa års festival. Först ut är Lorentz & Sakarias som hyllats till skyarna i och med sitt nya album Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser starkast. De kombinerar hiphop med pop och kryddar det dessutom med elektronisk dansmusik. På skivan hittar vi även Knarrholmen-favoriterna jj och Duvchi.

Knarrholmen pågår mellan den 24 och 25 maj 2013 mitt i Göteborgs skärgård, endast 12 minuters båtresa från Saltholmen.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Knarrholmen, Lorentz & Sakarias

Rapport från festivalen på Knarrholmen

28 maj, 2012 by Redaktionen

Ett intro till Knarrholmen 2012 i ögonblicksbilder, va med, för det kommer gå fort som ett blickkast. Gula armband på lyckliga båtresenärer, skimrande segelbåtar. Småfisk i vattnet, maneter, vi går över träbryggan mot ön. Vakter, funktionärer i svavelgul, vitklädda staket. Träd, träd, träd. Fyrhjulingar på grusstigarna. GPscen och Djungeltrumman i tält med leksaker och musik (har ingen aning om vad de gjorde, hade de tävlingar?) Folk sätter upp tält i gyttjigt gräs, folk ramlar över tält, sitter och röker och käkar banan, hemmagjord veganmat och folk som inte käkar alls — det är en konst att inte ha mat och pengar på festivaler. Fiskmåsar, gyllendränkt skärgårdsidyll, kroppar och hjärtan i brand på stenhällarna.

Liten scen, massvis med uppfällbara stolar, folk som halvsover i hettan och blir väckta av vakterna (”om du vill sova är det nog bättre du gör det i tältet” – ”men jag blundade bara ju!”), Jack & Colamarinerat fläsk, våfflor, Newcastle-öl på borden. Leenden, leenden, leenden. Folk som håller hand, folk som går med sura miner och kollar på folk som håller hand. Miljoner ölburkar i solskenet, i gräset, i alla skrymseln. Så mycket lådvin att det räcker för ett år.

Stor scen, knuffdans, låtsasslagsmål, jubel, skrik, hojtande, häcklande i klass med göteborgshumor, folk som hoppar omkring och kramas. Vi dansar och snurrar; vi sitter i gräset och bara njuter. Artister som hoppar upp på stängslet och fans som sträcker sig vilt efter dem. Framträdanden som står som frågetecken i natten. Dans till morgonen, soluppgången med sömnlösa ögon, full volym på boombox och allsång här och var i tältområdet, vissa sover med bittra hjärtan, andra försöker sova trots bittra hjärtan, lyckliga som ligger bredvid sin nyfunna kärlek, viskande i öronen på varandra. Och så självklart 520 i nått tält med macbook.

Fredag
Jag började gilla Noonie Bao redan när jag hörde hennes cover av James Faunterloys ”Jumper”. Den framgångsrika låtskrivaren, som bland annat skrivit för Rihanna, vet hur man komponerar en melodi. Det vet Noonie också. Hon är inte världens skickligaste sångerska, men hon har en personlig röst. Tonerna slingrar sig direkt ut ur fantasin i orientaliska snirklar. Hennes melodier och direkt-ur-hjärtattexter får äran att inleda Knarrholmen 2012. Det är en viktig uppgift, men en väldigt ångestladdad. Medan de flesta fortfarande kämpar med tälten står Noonie på den lilla scenen och sjunger ”In My Heart”. Arrangemanget gör hennes nervösitet och utsatthet särskillt markant — det är ganska tunt med folk nu. Låten är bräcklig men framförallt öppenhjärtad, och där hon står och sjunger om sitt hjärta med bara trumkomp som ackompanjemang — och ibland bara själva tystnaden — förstår man vilket mod det krävs att öppna en festival. Det känns som att hon skyndar sig från scenen när jublet och applåderna lagt sig, hon tackar blygt och så är hon borta.

Näst upp på scen är inte ett band eller artist utan ett gäng som gör ett unikt performancequiz. QuizaDillas omtolkar klassiska scener ur musikfilmer och publiken får gissa och svara på en rad mer eller mindre musikrelaterade följdfrågor. Gängets husdj står på scen med en cigg i munnen och ser allmänt cool ut medan vi svarar på ”vilken film är det här ljudklippet ifrån”? Vi förlorade rejält, men fick rätta vinnargruppen. Riktigt bra idé att ha lite lek och tävlingar mellan spelningarna, och nästa morgonen får vi ha kul igen med bingo i en hejdlös fart, Boulier de Lotto. Min väninna vann en fin uppblåsbar giraff man flyter omkring med i havet.

Nästa spelning är en av våra mest begåvade nykomlingar här i stan. Varken ”Akta, lekande barn” eller ”Vi har ingenstans att ta vägen” är egentligen stadiumvältare — det finns ingen stadium att välta ändå — men Alice B besitter en gothdivas vokaler. Jag tycker att hon förtjänar att stå på den stora scenen, mycket hellre än Makthaverskan. Hon sjunger kraftfullt och ömsint på samma gång, utan att låta konstlad. Festivalens första elektricitet-i-luften-känsla kommer över oss, och vi dansar längst fram vid scenen. Nu börjar stämningen att förhöjas, och folk har börjat få i sig alkohol, bli lite mer avslappnade. Alice Botéus är hälften rock’ n’ rollsjäl, hälften serenadsångerska. Hon berättar för oss att hon är en stadsmänniska, och det märks, för hon har en blick till Göteborg som få andra, och det är väl mest därför man har jämfört henne med självaste Göteborgs Gud, Håkan Hellström. Men det stämmer ju ändå, för bägge har Sinatra i sig — Alice har än så länge det mesta på insidan, darrande utåt mot scenen, en dag omvandlande en helt vanlig människa till en odödlig.

Jag nonchalerade hennes självbetitlade debutskiva när den kom ut. Det ångrar jag nu när jag sett henne sjunga kärlekslåtar på den lilla scenen, samtidigt som hennes flickvän med all sannolikhet var närvarande i publiken (för övrigt tycker jag att de kom tvåa på Knarrholmens Finaste Par). Ni hade fått se mig gråta, om jag varit full. Jag blev dock tårögd när hon sjöng en av årets enklaste kärleksförklaringar, ”Stanna, det stannar”. Kärlek, helt enkelt, utan krusiduller. Knarrholmens beryktade intimitet blir i det ögonblicket ännu intimare. Alice sjunger så klart om staden hon älskar — om Brunnsparken och missade spårvagnar, om den spårvagnslösa natten vid Avenyn eller Vasaplatsen, om att värma sina händer mot någons rygg, att byta ut skivor på cdcentralen, om Kullaviks hamn — som om det växte Vänskap och Kärlek och Krossade Hjärtan i Vasaparken.

Om Knarrholmen har en maskot, så är det Luxurybandet Makthaverskan. Det känns som att hälften av besökarna bär en t-shirt med deras tryck på. De överträffar antalet Broder Danielbags, och de säljs i öns kiosk. Skrikig punkrock med driviga basslingor och käftsmällsenkla texter. Vi är sena till den stora scenen och jag hör sångerskan yla det wooohohohoohoh som har blivit bandets signum, skrikrefrängen i ”Vi Var Människor Från Början” hörs ända bort till andra änden av festivalområdet. De har blivit jämförda med postpunkband som Broder Daniel, Joy Division och Siousxie and the Banshees och vill gärna själva bli liknade vid The Cure. Men jag hade hellre sett något av alla dessa band än det liveframträdande jag fick uppleva. De känns som ett förband till Icona Pop, som är nästa bandet upp.

Aino Jawo och Caroline Hjelt, denna electropopduo, kanske inte bättre representerar en göteborgsfestival än Makthaverskan, det är varken mörk depprock eller ungdomlig bitterljuv falsksångspop — det är verkligen ingen finstämd gitarr-och-vänner-vid-stranden-musik, det är ingen Robinson Crusoemusik — men de visar helt klart en potential för hur Knarrholmen kan utvecklas. Till skillnad från The Embassy, som är fredagens huvudband, får de publiken att bli vilda. Spöa mig, Göteborg, men jag ser hellre Aino och Caroline punka runt på scen i samklang med publiken än lite tillbakalutad nära nog musik-för-musikens-skullcoolhet. Duon må ha uppfunnit göteborgssommaren, men det krävs mer för att man inte ska gå in i höst. Embassy är ett av mina favoritband, på skivan, men jag lämnar deras liveframträdande med ett meh i hjärtat. Icona Pop får mig att drömma om mer dans dans dans. Och tack och lov snurrar djkollektivet Not Like Others skivor till morgonen.

Text och foto: Bojan Buntic

Mer från Knarrholmen i Göteborgsposten 1 och Göteborgsposten 2.

Läs även andra bloggares åsikter om Knarrholmen, musik, musikfestivaler, musikfestival

Arkiverad under: Scen Taggad som: Knarrholmen, Musik, Musikfestival

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Draktränaren – en nästintill perfekt familjefilm

Draktränaren Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Draktränaren – en nästintill perfekt familjefilm

Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

Ulla Fluur Katten … Läs mer om Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Aldrig tidigare har Cornelis Vreeswijks … Läs mer om En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Filmrecension: The Ugly Stepsister – blodet sprutar när skönhetsidealen attackeras

The Ugly Stepsister Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Ugly Stepsister – blodet sprutar när skönhetsidealen attackeras

Titta: Thomas Stenström – För Sverige i tiden

Thomas Stenström har släppt musikvideo … Läs mer om Titta: Thomas Stenström – För Sverige i tiden

Recension: Håkan Hellström på Ullevi – En känslosprakande triumf i Göteborgsnatten

Betyg, 4,5 av 5, Ullevi Göteborg, 6 juni … Läs mer om Recension: Håkan Hellström på Ullevi – En känslosprakande triumf i Göteborgsnatten

Filmrecension: Dansbandsveckan – en hyllning till dansfestivalen i Malung

Dansbandsveckan Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dansbandsveckan – en hyllning till dansfestivalen i Malung

Filmrecension: Mr Nobody Against Putin – unik, imponerande och modig dokumentär

Mr Nobody Against Putin Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Mr Nobody Against Putin – unik, imponerande och modig dokumentär

Lyssna: Adam Odelfelt – Sommarregn

Låtskrivaren och producenten Adam … Läs mer om Lyssna: Adam Odelfelt – Sommarregn

Filmrecension: From The World Of John Wick: Ballerina

From The World Of John Wick: … Läs mer om Filmrecension: From The World Of John Wick: Ballerina

Recension av tv-serie: Saknad, aldrig glömd 6 – är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu

Foto Sam Taylor Saknad, aldrig glömd … Läs mer om Recension av tv-serie: Saknad, aldrig glömd 6 – är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu

Mycket respekterade jazzmusiker hade behövt fler minnesvärda melodier – HELLO med Göran Strandberg trio

Göran Strandberg … Läs mer om Mycket respekterade jazzmusiker hade behövt fler minnesvärda melodier – HELLO med Göran Strandberg trio

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.
Engelska casinon
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in