Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Cornelis Vreeswijk

En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

by

Aldrig tidigare har Cornelis Vreeswijks konstnärskap hyllats i en sådan skala. Den 27–29 november 2025 samlas några av Sveriges mest älskade artister på Cirkus i Stockholm för att hedra poeten, provokatören och romantikern Cornelis – i ord, musik och anda.

Ett pressmeddelande berättar:

Cornelis Vreeswijk är en av Sveriges mest inflytelserika vissångare. Med kompromisslös ärlighet, språklig skärpa, varm humor och politiskt mod tog han sig rakt in i både hjärtat och samhällets ömma punkter. Hans sånger är lika aktuella idag som när de skrevs – om inte mer.

Under tre konserter får publiken möta tre sidor av Cornelis – romantikern, samhällskritikern och den roliga jäveln. Helgen avslutas med en priskonsert, där årets Cornelispris delas ut. Priset har delats ut sedan 1988 till artister och låtskrivare som verkar i Cornelis anda – med integritet, konstnärlig skärpa och ett personligt uttryck som inte väjer för livets skav. Pristagaren annonseras senare.

”Cornelispriset har i över tre decennier belönat artister och konstnärer som med sin kreativitet och sitt uttryck fortsätter att förnya och berika den svenska kulturscenen. Med den här helgen vill vi ge priset den uppmärksamhet det förtjänar och samtidigt visa hur levande och relevant Cornelis arv är än idag,” säger Anton Strand, advokat och ordförande för Cornelispriset.

Syftet med helgen är att lyfta Cornelispriset till den nivå det förtjänar och etablera ett återkommande kulturevenemang med en självklar plats i svenskt musikliv. Konserterna arrangeras av Jubel och Lifeline i samarbete med Cornelispriset och Stockholm Stadsmission.

”Vi beundrar och respekterar Stadsmissionens ständiga arbete för människor i en utsatt livssituation, och är övertygad om att Cornelis hade tyckt detsamma. Vi har därför valt att samarbeta med Stadsmissionen, inklusive att en viss del av biljettintäkterna skänks till dessa”, säger Olivia Welding på Jubel och Michael Henriksson på Lifeline, som står bakom ”En helg för Cornelis”.

Program – En helg för Cornelis 2025

27 november – Romantikern
Helen Sjöholm
Albin Lee Meldau
Simon Superti
Olle Jönsson
Magnus Carlson

28 november – Samhällskritikern
Stefan Sundström
Maxida Märak
Tensta Gospel Choir
Simon Superti

29 november (matiné) – Den roliga jäveln
Lill Lindfors
Moonica Mac
Lina Hedlund
Simon Superti
Sofia Karlsson

29 november (kväll) – Cornelispriset – priskonsert
Björn Dixgård
Tomas Andersson Wij
Simon Superti
Rebecka Törnqvist

Fler artister tillkommer.

Monica Törnell får Cornelispriset 2024

by

Monica Törnel

En enhällig jury har utsett Monica Törnell till 2024 års stipendiat och vinnare av Cornelispriset.

Ett pressmeddelande berättar:
En mycket värdig vinnare helt i Cornelis anda. Det känns väldigt roligt att Monica också blir den första vinnaren sedan Stiftelsen kunnat höja summan. Cornelispriset ligger nu på hela en miljon kronor!” – Anton Strand, ordförande i Stiftelsen Cornelis Vreeswijks minne.

Cornelispriset är ett stipendium som sedan 1988 delats ut årligen av Stiftelsen Cornelis Vreeswijks minne och är idag det största svenska musik- och kulturpriset. Cornelispriset 2024 går till sångerskan och låtskrivaren Monica Törnell, upptäckt av Cornelis och kanske allra mest känd för sin odödliga inspelning av ‘Vintersaga’. Förutom talrika skivor och turnéer i eget namn har Törnell även melodifestivalseger med Lasse Holm, duett med Small Faces-sångaren Steve Marriott, Dramaten och framgångar i Japan på CV’t. Prissumman höjs till 1 miljon och är därmed Sveriges största musikpris vid sidan av Polar Music Prize.

Juryn till Stiftelsen Cornelis Vreeswijks minne skriver:
– Monica är en sångerska med stor bredd, hon sjunger visor och rock med precis samma trovärdighet, har skrivit många minnesvärda sånger och gjort många fantastiska tolkningar av andras. Monica har haft flera samarbeten med Cornelis som också bidrog till hennes nationella genombrott 1971.

Monica Törnell säger:
– Det förändrar mitt liv. Det skapar trygghet och det är inte oväsentligt. Det känns jättebra! Två veckor efter att Cornelis såg mig uppträda på pappas restaurang i Söderhamn 1971 så skickade han och Bim ett vykort och undrade om ‘Lilla Fröken’ kunde tänka sig att komma och hälsa på dem. Ja, jag blev förvånad för folk hade ju sagt att jag var bra på att sjunga sedan jag var åtta år men det var ju sällan någon återkom på riktigt. Hela historien finns på baksidan av min första platta ‘Ingica’ från 1972.

Cornelis tog också med Monica på den turné som följde på skivan “Spring mot Ulla, spring! Cornelis sjunger Bellman”. “Cornelis, Bim, Björn J:son Lindh och jag hängde hos Cornelis och Bim i Skåne och läste om Bellman, lyssnade på Bellman. Cornelis var ju väldigt beläst och hade tryckt i sig allt om Bellman han kunde hitta och berättade långa historier om hur epistlarna och sångerna kommit till. Så hjälptes vi åt att välja ut vilka låtar han och jag skulle sjunga.”

På frågan om Cornelisfavoriter kommer ett par olika svar: “‘En visa om ett rosenblad’, för att det är en sån vacker liten historia, jag brukar sjunga den. ‘Telegram för en bombad by’ sjöng jag in när DN intervjuade mig i samband med min 70-årsdag för ett par veckor sen. Den är ju tyvärr alltid aktuell. ‘Cool Water – På Den Gyldene Freden’ sjöng jag på minneskonserten. Fast den gången fick det bli på kyrkogården för kyrkan hade brunnit ner. Och så finns det en obskyr liten sak som heter ‘Mjällvisa från Altea’ som jag gillar. Men det finns ju hur många som helst såklart.”

BAKGRUND OCH HISTORIA Cornelispriset är ett stipendium som sedan 1988 årligen delas ut av Stiftelsen Cornelis Vreeswijks minne. Pristagaren ska vara minst 35 år, behärska svenska språket, vara verksam i Sverige och vara musiker, diktare, bildkonstnär eller annan likvärdig konstnär. Pristagaren får inte tidigare ha sökt och erhållit ett statligt, kommunalt eller fackligt stipendium. Stipendiets storlek är beroende av stiftelsens innestående kapital, vilket gör att prissumman varierat genom åren. Första året erhöll vinnaren 15 000 kronor, men summan har sedan dess successivt ökat och i år delas 1 miljon kronor ut. Detta gör att Cornelispriset idag är det största svenska musik- och kulturpriset vid sidan av Polar Music Prize.

Pristagaren utses av en jury bestående av representanter för såväl Aftonbladet som Expressen samt en oberoende advokat, som också ska verka som ordförande i stiftelsen. Sedan 2021 är det advokat Anton Strand som innehar denna befattning. Hela proceduren och upplägget för hur stiftelsen ska verka och hur detta stipendium ska delas ut stod stipulerat i Cornelis testamente, så stiftelsen och juryn arbetar utifrån Cornelis vilja. Några av de namnkunniga vinnarna genom åren är bland många andra Monica Zetterlund, Mikael Wiehe, Rickard Wolf, Lena Nyman, Thorsten Flinck, Sven-Bertil Taube, Lill Lindfors, Pugh Rogefeldt, Louise Hoffsten, Lasse Berghagen, Dogge Doggelito och 2023 års vinnare Ulf Dageby.

Årets prisutdelning sker under Cornelisdagen den 1 september på Mosebacketerrassen vid Södra Teatern, där Monica Törnell under galaliknande former kommer att motta årets stipendium och under kvällen kommer även David Ritschard, Ulf Dageby, Lill Lindfors, Tonny Vreeswijk, Frida Franzén och Martin & Direktionen uppträda. Kvällen inleds av ett kåseri av Göran Greider med anledning av utgivning av hans dokumentärroman Nu när man är död om Cornelis. Konferencier: Nina Söderquist.

Filmrecension: Somliga går med trasiga skor – ärligt, rättframt och starkt om både mörker och glädje

by

Somliga går med trasiga skor
Betyg 5
Svensk biopremiär 17 november 2023
Regi Magnus Gertten

En film som hugger tag i mig så jag glömmer tid och och rum totalt sugs  in i Cornelis liv och musik. Först och främst är det en gigantisk hyllning till hans genialitet, hans poetiska ådra, hans texter, hans visor. Det går inte att säga annat än att han hade en enorm förmåga att uttrycka sig med sina visor. De talar till våra hjärtan. Filmen bjuder på mycket musik och sång av och med trubaduren Cornelis Vreeswijk. Idag, 36 år efter sin död är Cornelis Vreeswijk är han fortfarande en av svensk musiks största ikoner.

Denna dokumentär känns som en av de ärligaste skildringarna jag sett på film på länge. Vi får både följa hans lycka och framgång men också mörkret, motgångar och problem. Han var gift tre gånger och vi får höra alla tre före detta fruarnas berättelser såväl om de lyckliga stunderna, förälskelsen som det mörka, besvikelser och uppbrott. Ibland undrar jag nästan om det är OK att vara så närgången och avslöja så mycket. Men med tanke på hur otroligt många dokumentärer som väjer för de mörka delarna av någons liv känns det rätt och uppfriskande att möta något så här ärligt och öppet. Men dokumentärer skildrar  inte bara det dystra och tragiska utan också många stunder av glädje och lycka.

Filmskaparen har lyckats berätta och skildra Cornelis Vreeswijk levande och nära. Det känns som att jag är med där när allt händer. Jag är en fluga på väggen eller någon som hänger vid sidan om och kan betrakta och känna med upplevelserna. Så imponerande välgjort och ärligt.

Cornelis Vreeswijk kunde som få andra ge röst åt samhällets utsatta, de svaga och trasiga. Han fick också ofta bevis på deras kärlek och uppskattning. Även om han periodvis hade det bra ställt kände han alltid samhörighet med de utstötta. Den så kallade svenska avundsjukan och missunnsamheten slog till en period då han unnade sig att bo lyxigt i en stor gård på landet. En period då han var lycklig och hade det bra och också en längre period kunde vara ifrån alkohol och andra droger. Då fanns det personer som menade att han svek sina ideal. Så sjukt det kan vara. Som om någon inte får ha det bra bara för att han eller hon ger röst åt utsatta.

Väldigt sorgligt tycker jag det är när han en period lyckats vara ifrån alkohol och så kallade vänner inom musikbranschen lockade honom att dricka starka drycker. Vilken aningslöshet som driver människor ibland. Det går inte att komma ifrån att bli känslomässigt engagerad i denna dokumentär.

Men först och främst och mest av allt är det ändå en hyllning till denna ikon inom som kom som fattig invandrarkille från Holland och moderniserade den svenska visan under 1960-talet. Vilket språkbruk han behärskade, vilken språkgeni han var och ändå var svenska inte hans första språk.

Detta nära porträtt går inte att värja sig ifrån, filmen kryper in under skinnet och jag är lycklig att jag fått se den och att jag levde under en tid då Cornelis Vreeswijk spelade och sjöng.