• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

bröderna grimm

Teaterkritik: Balladen om bröderna Grimm – jag vara älskar dessa bröder

5 oktober, 2023 by Rosemari Södergren

Foto: Matilda Rahm

Balladen om bröderna Grimm
Manus, regi och scenografi Filip Alexanderson
Scenografi och ljus Jonatan Winbo
Kostym Frida Hultcrantz
Ljud Robert Larein
Mask Carina Saxenberg
Musik Eric Rosse
På scen Fredrik Meyer och Patrik Hont
Premiär på Soppteatern, Kulturhuset stadsteatern i Stockholm, 5 oktober 2023

En fascinerande resa till 1700- och 1800-talets Europa och till Tyskland i synnerhet och till de två äldsta bröderna Grimm, Wilhelm och Jacob, och hur de blev två av världens största sagoberättare. Deras sagor har nått till barn världen över men hur dessa två bröder levde vet nog de flesta av oss inte så mycket om.

Rödluvan och vargen, Snövit, Rapunzel, Mästerkatten i stövlar, Törnrosa är några av de många sagor de två bröderna lämnat åt eftervärlden. De skapade inte sagorna själva utan reste runt och samlade in folksagor. Det gör att en del sagor finns i olika versioner i andra samlade sagoverk också.

Föreställningen är en ballad om de två bröderna som blev två av världens stora sago-farbröder. Men det är inte en skildring av hur de olika sagorna kom till utan det är en berättelse av två bröder som var mycket olika men hade stark samhörighet och tack vara sina olikheter lyckades samla massor av sagor och sprida dem. De växte upp under fattiga förhållanden bland annat eftersom deras pappa dog när de var tio och elva år gamla. Jacob som var äldst, elva år då fadern dog, måste ta ansvar för familjens försörjning. En tuff börda för en pojke som fortfarande var ett barn. Jacob och Wilhelm var både bokmalar. De hade läshuvud och läste mycket. Den äldre av de två bröderna gav ut böcker om språk och grammatik också, fast de sålde inte särskilt bra.

Ett starkt skäl till att de samlade in sagor och gav ut dem i samlingar var att de vill bevaka en tyska kulturen. Deras land var attackerat och ockuperat av Frankrike.

Det märktes att premiärpubliken var mycket nöjd. Applåderna var kraftiga. Ett högt betyg till Fredrik Meyer och Patrik Hont som gör rollerna som Jacob och Wilhelm Grimm. Det går inte att låta bli att tycka om dem både, storebror som är mer seriös och noga och lillebror som är dramatisk och vill sprida sagor och fantasin. Helheten i föreställningen är mycket bra genomförd med scenografin och kläderna som hänger på scen och de två skådespelarna kan byta kläder medan vi ser på, det ger en lekfull känsla. Föreställningen är rolig och samtidigt känslosam med nyskriven musik av kompositören Eric Rosse som fungerar mycket bra. Eric Rosse har jobbat med bland andra Tori Amos och Maroon 5 samt skrivit musik till TV-serier som Grey’s Anatomy och Private Practise.

Regissören Filip Alexanderson berättar om sina tankar kring föreställningen:
– Bröderna Grimms sagor har kommit att bli en självklar del av vår barndom, men de hade inte funnits om inte dessa två maniska sagosamlare hade trotsat krig och fattigdom för att länsa bibliotek och folkberättelser på jakt efter en hotad tysk kultur.
– Men det är sättet de gör det på som är så spännande. Den ena nitisk och fyrkantig, den andre öppen och känslosam. En forskartyp och en konstnär, båda i närmast passionerad symbios med varandra.

De två brödernas olikheter blev deras styrka och gav dem framgång. Det är något som borde spridas till alla chefer och mellanchefer och personalchefer runt om i landet. Genom att vi är olika kan vi skapa mer tillsammans än om alla vore lika. Olikheter är bra. Det går inte att låta bli att älska dessa två bröder.

Arkiverad under: Filmrecension, Recension, Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: bröderna grimm, Kulturhuset stadsteatern, Soppteatern, Teaterkritik

Barnens pampiga kulturhus, Palatset, går i konkurs efter bara några månaders verksamhet

18 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Palatset, ett kulturhus för barn i Stockholm, öppnades under pampiga former 4 oktober 2011. Bara efter att ha varit igång med verksamhet i några månader går det storståtliga projektet i konkurs.

Palatset kostade mycket – och skulle framför allt finaniseras av privata sponsorer, fast också det allmänna har bidragit. Enligt DN (ännu så länge bara i pappersupplagan) har Stockholms stad fört över 9,5 miljoner kronor, Stockholms läns landsting har skänkt 4 miljoner och Arvsfondsdelegationen har skänkt många miljoner. Andra som skänkt massor är Postkodslotteriet med 14,5 miljoner kronor och Almi Företagsparter som lånat ut 4 miljoner kronor.
Enligt DN har Statens fastighetsverks kostnader för att renovera huset för gamla Riksarkivet till ett barnens kulturhus kostat 207 miljoner kronor.

Jag häpnar. Hur kan det kosta så vansinnigt mycket att skapa ett hus med kulturaktiviteter för barn? VRför måste det vara så dyrt?
Hade jag fått tillgång till alla dessa resurser skulle jag definitivt kunnat hålla igång ett kulturhus för barn, många gånger om.
Felet kanske är flera: Att det ska slås på alldeles för stort på en gång. Det är likadant när stora företag ibland ska starta webbsatsningar. Då anställer de några högavlönade kände journalister istället för att satsa på slitvargar som hållit igång webbsatsningar i flera år. Som Popmani.
Det är klart det inte fungerar när det börjar med stora utgifter istället för att starta med att göra ett bra jobb.

Ett annat stort fel är nog det som Sanna Lundell är inne på. Palatset var aldrig till för alla barn. Det var till för de högavlönade familjerna:

Sanna Lundell skrev om när hon tänkte besöka Palatset med sina barn:

Vi masade oss upp ur soffan och stegade glatt och förväntansfullt i väg mot Palatset på Riddarholmen i Stockholm. Gamla Riksarkivet är nyligen upprustat enligt konstens alla regler och förvandlats till ett Harry Potter-liknande hus som inrymmer sex våningar av idel barnkultur.
Kostymförråd, biograf, radiostudio, konst- och pysselverkstäder, jam-rum, öppen scen, workshops med kunniga pedagoger, och så vidare i all evighet.
Men chocken och svidet i plånboken, när det gick upp för mig att det kostar 360 spänn att låta mina två barn skapa och njuta kultur, var mindre festlig.
Palatset är alldeles givet inte till för alla.

Ett kulturhus för barn är en bra idé. Men det måste starta i enklare format och framför allt vara till för alla barn. Med rätt personer som håller i det och på rätt plats måste ett kulturhus för barn fungera alldeles utmärkt för halva kostnaden, förmodligen för ännu lägre driftskostnader. Palatset var nog ett feltänk från början.

Börja bygg underifrån. Starta ett kulturhus för barn som är öppet för alla barn och med rimliga kostnader.
Och framför allt: varför inte öppna alla fritidsgårdar runt om i landet och satsa på verksamhet för barn och ungdomar i hela landet.

Relaterat:
Svenska Dagbladet, SVD 2, SVD 3 och SVD 4.

Läs även andra bloggares åsikter om kulturpolitik, bröderna grimm, Palatset, Stockholm, barnkultur

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: Barnkultur, bröderna grimm, Kulturpolitik, Palatset, Stockholm

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Åtskilliga höjdpunkter i ojämn tillbakablick – Mölndalsrevyn Kanonkul

Möllan i Göteborg Premiär 10/1 … Läs mer om Åtskilliga höjdpunkter i ojämn tillbakablick – Mölndalsrevyn Kanonkul

Filmrecension: Istornet – glittrar magiskt

Istornet Betyg 5 Visades under … Läs mer om Filmrecension: Istornet – glittrar magiskt

Kulturella och kreativa branscher omsätter över 400 miljarder kronor i Stockholmsregionen

Kulturella och kreativa branscher … Läs mer om Kulturella och kreativa branscher omsätter över 400 miljarder kronor i Stockholmsregionen

Uppsättning upplöses i takt med att familjens sönderfall växer bortom kontroll – Tills stjärnorna faller ner på Göteborgs Stadsteater

Av Beth Steel (översättning Louise Amble … Läs mer om Uppsättning upplöses i takt med att familjens sönderfall växer bortom kontroll – Tills stjärnorna faller ner på Göteborgs Stadsteater

Chessparty – Sveriges största schackevent 17-18 april

Sveriges största schackevent hittills … Läs mer om Chessparty – Sveriges största schackevent 17-18 april

Filmrecension: Hopper och murmeldjurets hemlighet

Hopper och murmeldjurets hemlighet Betyg … Läs mer om Filmrecension: Hopper och murmeldjurets hemlighet

Filmrecension: Skurkarnas skurk – ett brott mot filmkonsten

Skurkarnas skurk Betyg 1 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Skurkarnas skurk – ett brott mot filmkonsten

Marie-Louise Ekman sätter upp Stilleben på Stadsteatern

Marie-Louise Ekman sätter upp Stilleben, … Läs mer om Marie-Louise Ekman sätter upp Stilleben på Stadsteatern

Filmrecension: Marty Supreme – förföriskt, svart och helt utomordentligt

Marty Supreme Betyg: 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Marty Supreme – förföriskt, svart och helt utomordentligt

Filmrecension: The secret agent

The secret agent Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The secret agent

Göteborg Filmfestival 2026 – Välorganiserad högtidsstund för cineaster och bransch

22/1 - 1/2 (online 2/2) 2026 10 … Läs mer om Göteborg Filmfestival 2026 – Välorganiserad högtidsstund för cineaster och bransch

Länsteatrarna, Regional Musik och Länsmuseerna: Den regionala kulturen urholkas

Den regionala kulturen urholkas skriver … Läs mer om Länsteatrarna, Regional Musik och Länsmuseerna: Den regionala kulturen urholkas

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in