Tre skivor som nyligen släppts lyssnar jag på om och om igen: ett indieback, en singer/songwriter med jazzinfluens och en elektropunkigt band, för att något kategorisera banden.
I Used To Be a Sparrow
Bandet består av Dick Petterson och Italien-födda Andrea Caccese. De träffades sommaren 2011 på en spelning i Västerås.
Deras debutalbum ”Luke” släpptes i mitten av mars och får ett fint omdöme av Ultimate Guitar.com:
I Used To Be A Sparrow manages to stay fresh and easy while delivering challenging material, full of personality and clever arrangements.
Albumet består av elva låtar som på ett härligt sätt spretar åt olika håll, vilket är dess styrka. Om alla spår hade varit vackra, vemodiga eller alla spår glada och sprutande av ungdomlig kraft då hade albumet säkert inte varit lika helgjutet. Nu har albumet mycket vacker gitarrspel men också skönt rytmiska trummor i botten. I Used To Be a Sparrow är en indieduo vi kommer att höra mer av.
Och vem kan motstå ett band med ett sådant fantasifullt namn?
Franka De Mille
En vacker röst, fint gitarrspel och melankoliska sånger i en blandning av jazz, singer/songwriter och country – det är Franka De Milles nya album ”Bridge The Roads”.
Om du vill veta mer om henne kan du kika runt på hennes hemsida.
Bondage Faires
Bondage Faires släppte sitt tredje album den 21 mars 2012. Elektropunkigt med humor, skulle jag vilja beskriva det. Det är ett album som är roligt att lyssna på, jag hittar nya detaljer i musiken hela tiden.
Bandet har turnerat runt i Tyskland, Ryssland, Tjeckien, Österrike, Ukraina med mera och bandet har fans över hela världen. På Last FM har Bondage Faires mer än 2,6 miljoner lyssningar.
I vår ska bandets som vuxit från två medlemmar till fyra på scen ut på turné igen, bland annat ill Ryssland, Ukraina och Tyskland, men också i Sverige.
Här hittar du bandet på Facebook.
Läs även andra bloggares åsikter om Bondage Faires, Franka De Mille I Used To Be a Sparrow, musik, indie, singer/songwriter, skivnytt, punk, elektroniskt