Baby Driver
Betyg 3
Svensk biopremiär: 26 juli 2017
Manus & regi: Edgar Wright
En rolig action-berättelse om en udda personlighet som absolut är sevärd men inte riktigt håller i kvaliteten filmen ut. Första halvan av filmen är riktigt, riktigt bra – överraskande och engagerande – men det är som att manusförfattaren och regissören inte riktigt kunde knyta ihop säcken helt.
Musiken till filmen har redan i god tid före biopremiären gått upp på toppen av musiktjänster. Musiken är en av filmens bärande element på flera sätt och helt klart kommer filmen att få filmpris för dess musik.
Ansel Elgort spelar en ung man som är mästerlig på att köra bil. Biljakten i filmens början är den bästa filmade versionen av en biljakt jag sett – och då har jag sett många rullar action. Den unga skickliga förare kallas för Baby. Han anlitas av en ledare för ett brottssyndikat för att köra rånare då de flyr efter ett rån.
Baby älskar musik, ja han mer än älskar, han är totalt beroende av att hela tiden, jämt, alltid, lyssna på musik. Han pratar så lite att en del tror att han är stum. Han är en rolig karaktär som vi som publik tar till vårt hjärta. Ganska snart får vi också klart för oss att han egentligen kör rånarna för att han är tvingad till det. I sitt övriga liv är han en fin ung man som tar han om sin åldrade och stumme fosterfar.
Ansel Elgort är perfekt i rollen den udda personligheten Baby. Han är en av de unga skådespelare som redan gjort sig ett namn internationellt, fast han bara är 23 år. Han är känd för sin roll som Caleb Priot i Divergent och som Augustus Waters i The Fault in Our Stars, men har har också en karriär som DJ och producent under namnet Ansolo.
Filmen har på sätt och vis tre delar. Första delen är bäst, den är då vi lär känna Baby och hans fosterfar och vi får vara med om några rån med intressanta karaktärer. Jamie Foxx som en hänsynslös rånare och Kevin Spacey som ledare för brottssyndikatet gör nästan aldrig några dåliga roller och de fungerar bra här också.
Filmens andra del är när Baby möter sin stora kärlek, servitrisen Debora som spelas av Lily James som är känd från Downton Abbey där hon spelar den självständiga Lady Rose MacClare. Denna romantiska berättelse i filmen är söt och fin och det är kul att återse Lily James.
Sedan kommer filmens tredje del där det blir en hel del våld och action i övermått. Jag har alltid svårt för när våldet i en film inte fyller någon annan funktion än att vara underhållande. För den som i verkligheten blir utsatt för våld är det knappast underhållande. Jag har därför svårt att uppskatta våld som ren och skär underhållning. Våld är en del av mänsklighetens historia och berättar självklart något om människor. Men när våldets syfte i en film inte är att berätta något utan bara underhålla då kan inte jag engagera mig. Övermåttet av våld fyller ingen funktion i berättelsen, för mig gör det intryck av att berättelsen måste få ett slut och då blev det som det blev.
Förmodligen lär filmen bli en kultfilm – i samma anda som Quentin Tarantinos filmer. Trailern för filmen har redan setts av mer än fem miljoner. Manusförfattaren och regissören Edgar Wright har tidigare gjort bland annat filmerna Shaun of the Dead, Hot Fuzz, Scott Pilgrim vs the World och The World’s End.