Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

blues

Skivtips för dig som gillar blues: Yonders nya album Foreign Shore

by


Blues kan bara livserfarna människor spela. För att få den rätta blueskänslan måste musikern ha upplevt något, mött livets mörka sidor såväl som dess ljusa.

Att det finns riktigt bra svensk blues hör inte till vanligheterna. Yonder är ett undantag. Jag känner inte bandets medlemmar och vet inte hur gamla de är, men på pressbilderna ser jag att de inte är tonåringar. Det är nog ett måste för att skapa riktig blues.

Bandets första skiva släpptes 2007 och har titeln ”Yonder”. Den spelades in live i studion. När de kände att det var dags för uppföljaren vill de arbeta mer med produktionen och låta skivan växa fram under en längre tid.

Nya albumet släpptes 16 juni och är inspelad i studio i Stockholm, producerad av Christer Lyssarides.

I ett pressutskick läser jag att bandet strävade efter att trots att den är mer producerad ville de ha samma känsla som med debuten, att albumet ska kännas levande och som skapad i nuet.

De har verkligen lyckats. När jag lyssnar på skivan känns det som om jag sitter i klubblokal och hör dem spela live. Det är blues.

Mer om bandet kan du läsa på deras officiella hemsida.

Du kan lyssna på dem på deras officiella MySpacesida.


Betyg 8 av Zero.

Låtarna till Foreign Shore har man delvis hämtat från legendarer som Mississippi John Hurt, Skip James, Blind Willie Johnson och delvis skrivit själva. Oavsett vilket är det mycket välgjort, snyggt framfört och jävligt tilltalande.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Roky Erickson med Okkervil River till Peace & Love – och Biffy Clyro ersätter Wolfmother

by


Roky Erickson hade en grym spelning i Hultsfred för några år sedan. Nu kommer musiklegendaren tillbaka till svensk mark för en spelning på Peace & Love.
Dessutom tror jag att många som ska till Peace & Love gillar beskedet att Biffy Clyro kommer. Det skotska bandet ersätter avhoppade Wolfmother.

Här är pressmeddelandet från arrangören:

I det sista artistsläppet till årets Peace & Love 2010 återfinns ett kärt återseende i form av Roky Erickson som nu har Okkervil River med sig. Klara är också skotska Biffy Clyro som ersätter Wolfmother och även Rita Redshoes, som blir den första bokade artisten från Portugal under festivalens historia.

-Det börjar dra ihop sig. Grymt skönt att få med Roky och Okkervil, Biffy Clyro och Rita Redshoes i årets upplaga. Nu kan vi alla börja peppa inför festivalen. Nu kör vi, säger presschef Ronny Mattsson.

Roky Erickson och Okkervil River (US)
Peace & Love har ett speciellt förhållande till den amerikanska legenden Roky Erickson. En smärre kärlekshistoria från båda parter uppkom i samband med hans besök på festivalen 2008 och ett samarbete inleddes med hans egen festival Roky Erickson´s Ice Cream Social i Texas. Nu återkommer han till Borlänge, denna gång tillsammans med det fantastiska bandet Okkervil River, som likt Roky härstammar ifrån Austin i Texas.

Tidigare i år släpptes albumet True love will cast out all evil, som av flera recensenter redan hyllats som ett av årets bästa. Albumet är Roky Ericksons comeback, ett album som kanske ingen hade förväntat sig. Och vet man den oerhört tragiska och fängslande livssituation som Roky under största delen av sitt liv befunnit sig i så måste detta ses som nästan ett mirakel av en man som för några år sedan av många ansågs uträknad. Men Roky kom tillbaka med besked.

Spelningen på Peace & Love är den enda de gör tillsammans i Sverige i sommar.

Biffy Clyro (UK)
Med det fjärde albumet Puzzle ifrån 2007 kom det stora genombrottet för det skotska rockbandet Biffy Clyro som bildades redan 1995, när de alla var tonåringar. De är välkända för komplexa, sammanvävda gitarriff, ackordsekvenser och melodier som ofta förändras genom sången. 2009 kom det femte albumet Only Revolutions, vilket tog dem till ännu större höjder. Det lär bli en del hojt från fansen. Det är nämligen en tradition att ropa ”Mon the Biffy!” mellan deras låtar eller när de går på scenen.

Rita Redshoes (PT)
I och med Rita så blir det nu premiär för en artist ifrån Portugal. Men det blir inte den första spelningen för popdrottningen. Hon har spelat i otaliga band genom åren och med soloalbumet Golden Era från 2008 har hon bland annat blivit nominerad i MTV Music Awards.

Mer info om Peace & Love finns på www.peaceandlove.nu

Roky Erickson – Don’t Shake Me Lucifer

”Our Life Is Not A Movie Or Maybe” by Okkervil River

Biffy Clyro – Mountains Official Video

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Skön konsert med bluesdrottning i Salemkyrkan

by


Erja Lyytinen är en bluesartist från Finland. Hennes blues med slidegitarr har starka rötter i country. Hon gav nyligen en konsert i Göteborg och nu på torsdagskvällen gav hon en avskalad konsert med sin röst och sin gitarr i Salemkyrkan på Folkungagatan på Södermalm i Stockholm.

Salemkyrkan har under flera år haft konserter med olika artister, fast nu var det premiär för blues. Att vandra längst Folkungagatan en sådan strålande varm försommarkväll och sedan slinka in i Salemkyrkan som ligger där mitt i Södermalmssmeten och då uppleva en varm blues, det är rätt fantastiskt.

Mörkhårig och med mörka kläder, en riktig blueskvinna och med svarta boots med hög klack, trädde hon in. Erja tycks vara bekväm på scenen, hon småpratade lagom mellan låtarna och fick igång oss i publiken både att klappa med i ett par låtar och att agera sångeko i en sång.

Kyrkor har börjat användas alltmer för musikkonserter – och det är en bra utveckling. Det är dumt att så stora lokaler står oanvända en del kvällar och det är spännande akustik i många kyrkor. Kyrkan ska vara mötesplatser och musik är något av det bästa att mötas kring. Som publik kommer vi också närmare artisterna. Som nu, den här konserten då Erja Lyytinen stannade kvar en stund efteråt och publiken kunde prata med henne.

Erja Lyytinen är förresten aktuell med nya plattan ”Voracius Love”. Den första singeln ”Bed of Roses” är en duett med Marco Hietala, sångare i Nightwish och hon har även lånat in stråkar från Apocalyptica.

På konserten i Salemkyrkan hade hon två halvakustiska gitarrer hon växlade mellan. Eftersom det var så avskalat blev det mer countryinspirerad blues.

Lite fakta från ett pressmeddelande:

Under 2009 hade hon över 100 konserter världen över och hennes 17 Sverigespelningar fick mycket fin kritik. Örnsköldsviks Allehanda skriver ”Med en mix av glädje, karisma och stor musikalisk begåvning lever Erja Lyytinen upp till sin blues-drottningsutnämning”. Barometern låter rubriken ta upp ett uppslag och skriver ”Stentuff kvinna bjöd på lång kärleksakt”. UNT var en av de tidningar som recenserade hennes förra platta och de skrev bla: ”I en totalt mansdominerad genre framstår finländskan Erja Lyytinen på flera sätt som en ung bluesartist som sticker ut från mängden.

-Ju äldre man blir desto mer börjar man förstå vem man är och vad man vill säga, menar Erja. Men jag ser på tillvaron med en ganska stor portion humor också, och tycker inte att musik ska vara allt för allvarsam.

Mer om henne på hennes hemsida.

Erja Lyytinen från en annan konsert:

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Jethro Tull på Annexet

by


Folkrock? Proggressive rock? Blues?
Jethro Tull är svåra att placera i ett särskilt fack.
Sångaren och tvärflöjtspelaren i bandet, Ian Anderson, som väl måste vara den som kan kallas Mr Jethro Tull, påpekade att musikskribenter kallat dem allt möjligt.
Jethro Tull, ett av de legendariska banden som var med redan på Woodstocktiden, spelade på Annexet i Stockholm på söndagskvällen 18 april.
De började lugnt, för bara med Ian Anderson på scen med en liten akustisk gitarr och sedan gitarristen Martin Barre.
Ian är den ende som varit med från början 1967 men Barre har varit med sedan 1969, så de två får väl sägas vara ursprungliga Jethro Tull.

Nuvarande keyboardist Andrew Giddings kom med 1986-nu och trummisen Doane Perry kom också med under 1980-talet.
Basisten David Goodier är riktigt ny, kan kom med 2006.

Jethro Tull har inte gett ut någon ny platta på många år, förutom den välkända julskivan som av många rankas som en av de bästa julskivorna någonsin. Därför blev det förstås bara ”gamla” låtar som spelades. Och alla stilar som de kategoriserats under fanns med: där var låtar som mer var folkrock, andra var mer brittisk progressive, men allra bäst var de och mest lyfte Annexet när de gav sig hän åt bluesen.

De spelade också en gammal sång från sextonhundratalet, som fick nytt liv i deras version.

Ian Anderson med tvärflöjten som han hanteras som ingen annan gör Jethro Tull till ett band som inte kan jämföras med något annat band. Ian Anderson har gjort tvärflöjten till ett rock- och bluesinstrument.

Själv lyssnade jag massor på Jethro Tull när jag gick på gymnasiet. Det var en tid då inte Internet fanns, då inte Spotify fanns och inte ens cd-skivor. Vi lyssnade på vinylskivor och spelade skivan om och om igen.
Det var många i publiken som säkert lyssnat på Jethro Tull precis som jag när de var i tonåren. Och nu undrar jag: är de så få av dessa som bloggar? Jethro Tull spelade ju dagen före i Lisebergshallen i Göteborg och jag har inte hittat en enda blogg som berättat om den spelningen.

Jag var i alla fall jättenöjd med spelningen och jag hörde hur folk småpratade när de gick därifrån. De flesta verkade nöjda och en del sade: ”Det tog sig på slutet”.
Jag tolkar det som att de gillade de bluesiga och mer ösiga låtarna bäst, de som spelades under andra halvan.

Auqalong spelade de som sista låten, före extranumret. Behöver jag säga att taket säkert reste sig då? Publiken var i extas.
Och det var underbart att höra Aqualong live.

Stationsvakt var med på konserten och det är han som tagit bilderna här. Och han som gjort ett filmklipp med smakprov ur låtar från konserten.

Här är Stationsvakts inlägg om konserten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Bluesdrottningen Erja Lyytinen släpper nytt med gäster från Apocalyptica och Nightwish

by

För dig som gillar blues: Om du inte redan känner till henne: lyssna på Erja Lyttinen. Hon släpper nytt material fmed gäster från bland annatApocalyptica och Nightwish.

Här lite information om henne:

Finlands unga bluesdrottning Erja Lyytinen är aktuell med nytt album som släpps den 7 april på prestigefulla Ruf records. Den första singeln ”Bed of Roses” är en duett med Marco Hietala, sångare i Nightwish och hon har även lånat in stråkar från Apocalyptica. Erjas stora skicklighet som musiker, inte minst hennes slide-gitarr, och hennes kärlek till bluesen har tagit henne världen över, och hon befinner sig allt som oftast på turné. Under 2009 hade hon över 100 konserter världen över och hennes 17 Sverigespelningar fick mycket fin kritik. Örnsköldsviks Allehanda skriver ”Med en mix av glädje, karisma och stor musikalisk begåvning lever Erja Lyytinen upp till sin blues-drottningsutnämning”. Barometern låter rubriken ta upp ett uppslag och skriver ”Stentuff kvinna bjöd på lång kärleksakt”. UNT var en av de tidningar som recenserade hennes förra platta och de skrev bla: ”I en totalt mansdominerad genre framstår finländskan Erja Lyytinen på flera sätt som en ung bluesartist som sticker ut från mängden. Det som tilltalar mig mest är tyngden i hennes spel, den feta tonen och kaxiga attacken, den sensuella böjligheten i tonbildningen, samt inte minst hennes förmåga att krama det mesta ur wahwah- och slidespel.”

De senaste fem åren har Erja utvecklats enormt som bandledare, låtskrivare och albumartist. Skivan ‘Voracious Love’ fångar det bästa hos Erja Lyytinen; kärleken till blusen, men också experimentlusta och strävan efter ett eget uttryck.

-Ju äldre man blir desto mer börjar man förstå vem man är och vad man vill säga, menar Erja. Men jag ser på tillvaron med en ganska stor portion humor också, och tycker inte att musik ska vara allt för allvarsam.

2010 kommer återigen att bli ett mycket aktivt år för Erja och turnéschemat fylls ständigt på. Givetvis är spelningar i Sverige med även i år, än så länge är hon bokad i Uppsala, Örnsköldsvik och Härnösand, men var säkra på att mer kommer.

Ejra Lyytinens hemsida: www.erjalyytinen.com

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,