• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension av tv-serie

Recension av tv-serie: Familjen Bridgerton: Drottning Charlotte

5 maj, 2023 by Rosemari Södergren

Familjen Bridgerton: Drottning Charlotte
Betyg 4
Premiär på Netflix 4 maj 2023
Regi Shonda Rhimes

En föregångare till tv-serien Familjen Bridgerton. Denna prequel ger en del svar på frågor som kanske bubblat upp hos den följt Familjen Bridgerton. I Familjen Bridgerton är den överklass som skildras ”färgblind”, det vill säga människorna i denna adel kan ha vilken hudfärg som helst med vilken kulturell bakgrund som helst, i stort sett. Det är inte överensstämmande med verkligheten från Storbritanniens 1800-tal. I denna serie får vi en förklaring till hur det gick till då andra är ”vita” släpptes in i adelns och kungligheternas umgänge. Jag skriver ”vita” med citattecken eftersom ingen är vit i huden egentligen utan egentligen mer beige eller rosa.

Men framför allt är det en serie som berättar om drottning Charlotte (spelas av India Amarteifio) och hennes make, kung George. Vi får uppleva berättelsen om hur det gick till då den 17-åriga tyska prinsessan Charlotte blir bortgift med kung George då hennes land i norra Tyskland vill ha en allians och skydd av Storbritannien. Drottning Charlotte är ung och vill inte alls giftas bort till en kung i annat land. Hennes föräldrar är döda så det är hennes bror (spelas av Tunji Kasim) som bestämmer.

I de två säsongerna av Familjen Bridgerton är drottning Charlotte en knepig person med enorma håruppsättningar. Vad har gjort hennes sådan som hon är? Delvis får vi några svar i denna prequel. Fast människor är inte alltid logiska. Räkna inte med att hon känns helt realistisk. Fast å andra sidan är människor inte alltid logiska utan sitter fast i kulturmönster.

Vi får också veta mer om och lära känna Lady Dunbury och Lady Violet Bridgerton, mamman i familjen Bridgerton. Vi förstår dem och deras roller i Familjen Bridgerton-serien bättre.

Denna för-serie har samma speciella atmosfär som de andra säsongerna med en berättarröst av Julie Andrews, med enorma kostymer och dräkter och massor av bra musik – och en lång rad duktiga skådespelare. Miljöerna är uppskruvade, överdrivna och ibland oerhört övertydliga. Det är en skildring av en tid då kvinnor inte har samma rättigheter som män men kvinnorna börjar ifrågasätta rollfördelningen. Kvinnor börjar kräva att få gifta sig av kärlek och inte enbart av ekonomiska skäl eller för att föräldrarna valt åt dem.

Av och till pendlar berättelsen mellan tiden då drottningen var ung och senare tid då hon liksom Lady Dunbury och Lady Bridgerton är medelålders. Drottningen har stora problem då inget av hennes femton barn fått en arvinge som inte är oäkting. Den enda som fanns har dött. Drottningen är nu fast besluten att tvinga sina barn att skaffa arvingar.

Kostymer, dräkter och håruppsättningar är mästerliga. För den som gillar kostymfilm är denna serie ett himmelrike förstås. Men denna prequel är på flera sätt bättre än originalserien. Visst handlar det nu också om kärlek och romantik och om konsekvenserna för kvinnor i ett patriarkaliskt samhälle. Men det handlar också om åldrande, vänskap och psykisk sjukdom. Det är välgjort, underhållande, suggestivt och fascinerande.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Toppnytt, TV Taggad som: Netflix, Recension av tv-serie

Recension av tv-serie: Sjuksköterskan – en riktig nagelbitare

27 april, 2023 by Rosemari Södergren

Sjuksköterskan
Betyg 4
Premiär på Netflix 27 april 2023
Av Kasper Barfoed

En riktig nagelbitare: spännande och läskig, mycket för att den är så trovärdigt och realistisk. Det är nästan så jag blir lite rädd för att läggas in på sjukhus. Denna miniserie på fyra avsnitt bygger på verkliga händelser i Danmark. Eftersom det handlar om verkliga händelser och om brott är det en slags true crime men lite annorlunda eftersom det utspelas på ett sjukhus och en sjuksköterska är i fokus och är den person som börjar nysta i ett brott.

Serien skildrar både hur någon dödar patienter men det som gör den skrämmande är minst lika mycket fenomenet tystnadskulturen, att den som försöker larma om det som är fel blir bemött med misstro och blir utfrusen.

Pernille är en nyutbildad sjuksköterska som precis fått jobb på en akutavdelning på ett sjukhus på danska landsbygden. Hon flyttar dig med sin dotter eftersom hennes ex, dotterns pappa, bor där. Det blir bättre för dottern att kunna träffa sin pappa lite oftare.

Pernille är ung och ganska naiv, blåögd och har lätt för att beundra den mer erfarna personalen. Men mer och mer börjar hon misstänka att det är något som inte går rätt till. Det är för många dödsfall när en särskild kollega jobbar, en kollega som tycks trivas när det är drama.

Det är kusligt hur personalen sluter sig samman och blir arga, sura och uppretade på den som är visselblåsare. En bedrövligt vanlig reaktion. I Sverige har vi sett många liknande situationer. Tänk på Polismyndigheten: hur många inom polisen som verkar vara irriterade på att medier uppmärksammat kompisrekryteringar och liknande som bryter på etiska regler. Leden sluts för att tysta ner. Det förekommer inom sportens värld, inom företag, inom politiken och inom fackföreningsrörelsen. Det är ett starkt skäl att att denna serie kryper under huden.

Ett extra plus är förstås att skådespelarna är mycket duktiga.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV Taggad som: Netflix, Recension av tv-serie, Sjuksköterskan

Recension av tv-serie: Detektiven från Beledweyne – högsta betyg

29 mars, 2023 by Rosemari Södergren

Malin Levanon (Tilda Renström), Anna Bjelkerud (Lena Grundén) och Kristofer Kamiyasu (Mats). Foto: Niklas Maupoix/SVT

Detektiven från Beledweyne
Betyg 5
Visas på SVT Play, premiär 10 mars 2023
Av Aron Levander
Medverkande Malin Levanon, Nasir Dhagole, Ellen Jelinek, Kristofer Kamiyasu, Dag Malmberg, Hanna Ullerstam, Anna Bjelkerud.

En rejäl käftsmäll om fördomar kring flyktingar och dessutom en spännande kriminalhistoria med humor men oerhört berörande, en serie som väcker känslor så starka att det knappt går att sitta still. De medverkande väcker engagemang och vilja att vara med och lära dem hantera saker mer mänskligt och klokt.

Den ena huvudpersonen är en flykting från Somalia, allmänt kallad Tjugofyran. En vårdslös handledare ger honom namnet Ibrahiin i Migrationsverkets dokument. Ett namn som helt klart också kan väcka misstänksamhet eftersom en somalier inte skriver det namnet på det sättet. Ibrahim spelas av Nasir Dhagole som är så bra i den rollen. Nasir Dhagole är helt enastående och har sådan utstrålning. Hoppas verkligen vi får se honom i fler sammanhang. Vilken skådespelare!

Den andra huvudpersonen är Tilda Renström (spelas av Malin Levanon) som är en riktigt egofixerad, självisk och slarvig åklagare. Hon är en person som det är svårt att tycka om. Hon har fått sparken som åklagare och jobbar inom Migrationsverket där hon träffar Tjugofyran och hon upptäcker att han är ett polisiärt utredningsgeni, rena rama Sherlock Holmes. Tilda ser till att utnyttja hans utsatta situation till att få hjälp att ta sig tillbaka till sitt jobb som åklagare. I gengäld lovar hon att hjälpa honom att få stanna i Sverige.

Denna serie tydligt visar varför en del flyktingar kommer utan pass. Ibland hör jag människor som är kritiska till att de söker asyl utan att kunna visa ett pass. För att ta sig över gränsen behövs pass, så helt klart har de haft ett pass (såvida de inte smugglats förbi gränsen förstås). Men det kan finnas starka skäl till att en flykting inte kan lämna sitt korrekta namn. Risken kan vara stor att de blir förföljda också här i Sverige. Både Ibrahiin och en annan flykting i serien är exempel på detta.

Historien kring Tilda är rätt svårsmält. Hennes pappa som varit en berömd åklagare är svårt sjuk. Han har höga krav på både henne och hennes syster Beata (spelas av Hanna Ullerstam). Det rådet en fjantig konkurrens om pappans kärlek och pappas beröm mellan dessa två systrar. Extremt svårt att begripa hur vuxna människor kan bete sig som dessa och de är båda en slags klichéer på den typen av människor. Om inte serien som helhet ändå är så bra skulle skildringen av dessa två systrar dra ner betyget.

Serien består av sex avsnitt som är indelat i två avsnitt för varje fall. Det första fallet skildrar utredningen kring en ung flicka som försvunnit nära ett flyktingförvar i den lilla byn Karkebo. Just det flyktingförvaret där Tilda Renström precis ska skriva under dokument som gör att Tjguofyran blir utvisad och Tilda upptäcker hans knivskarpa blick för fallet. Hon utnyttjar det och låtsas att det är hennes analys, allt för att ta sig tillbaka till åklagarämbetet.

Jag hoppas att serien får en andra säsong.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV Taggad som: Detektiven från Beledweyne, Nasir Dhagole, Recension av tv-serie, SVT Play

Filmrecension: MH370: Flygplanet som försvann – spännande och djupt berörande

9 mars, 2023 by Rosemari Södergren

MH370: Flygplanet som försvann
Betyg 4
Premiär på Netflix 8 mars 2023
Regi Louise Malkinson

Den 8 mars 2014 försvann Malaysia Airlines Flight 370 spårlöst med 239 människor ombord. Hur är det möjligt? Denna fängslande och engagerande miniserie i tre avsnitt tar skickligt upp de olika teorier som finns kring försvinnandet.

Den 8 mars 2014 försvinner Malaysia Airlines Flight 370 och samtliga 239 passagerarna ombord plötsligt och utan ett spår. Nio år efter händelsen söker fortfarande efterlevande familjemedlemmar, forskare, utredare och journalister efter förklaringar till försvinnandet. Det är fortfarande ett stort mysterium.

Flygplanet lyfte från Kuala Lumpur den 8 mars 2014 på väg till Peking. Det fanns 239 personer ombord: 227 personer från 15 olika länder och 12 besättningsmän. 38 minuter efter avgången skickas det sista meddelandet till flygledningen i Kuala Lumpur. Några minuter senare försvinner planet från flygledningens radar. Ett sista meddelande från piloten ”Goodnight”, sedan är det plötsligt försvunnet från SR.

De olika teorierna utvecklas och vi får höra både de som är för och de som är emot de olika teorierna. På ett skickligt sätt navigerar regissören kring de olika teorierna. Är det USA som ligger bakom? Kina? Ryssland? Flygkaptenen Zaharie Ahmad Shah kan medvetet ha störtat planet MH370 som försvann under mystiska omständigheter över Indiska oceanen i mars 2014.

En kvinna som är duktig på att noga granska foton anser sig ha hittat bild på flygplans-vraket på djuphavsfoton men de stora myndigheterna i Malaysia eller samverkande länder väljer istället att söka på andra platser. Det är en gåta, förstås. Vraket har inte hittats men en person anser sig ha hittar delar från planet. Men det är en hel del frågetecken kring dessa fynd.

SVT berättar:
I juli förra året kunde Frankrike bekräfta att en vingdel som hittats utanför ön Réunion i Indiska oceanen kom från MH370. Den del som nu hittats låg på en sandbank i Mocambiquekanalen, alltså i samma del av Indiska oceanen som den tidigare bekräftade vrakdelen.
Tidigare i år, i mitten av januari, hittade man även delar i Thailand som kopplades till MH370. Dessa visade sig senare inte tillhöra det försvunna planet.

Amerikanen som tog till sin livsuppgift att hitta vrakdelar och som anser sig ha lyckats hitta flera delar är både hyllad och hatad. En del menar att det är alldeles för skumt att han kunde räkna ut var det fanns vrakdelar och ta med sig anhöriga till personen på det försvunna planer och tillsammans leta och hitta flera. Han har till och med blivit mordhotad av de som anser att hans letande är bluff.

Det är en spännande inblick i alla stora teorier men djupt berörande. Att förlora anhöriga är alltid svårt och när de är försvunna blir det ännu tyngre.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Flygplan, MH370, Mysterium, Netflix, Recension av tv-serie, TV-serie

Recension av tv-serie: Copenhagen Cowboy – en mardröm

5 januari, 2023 by Rosemari Södergren

Copenhagen Cowboy
Betyg 1
Premiär på Netflix 5 januari 2023
Skapad av Sara Isabella Jønsson Vedde och Nicolas Winding Refn

En serie för den som vill grotta ner sig i allt hemskt och vidrigt som tänkas kan: Zombier, vampyrer, människoätande grisar, våld i alla möjliga former. Allt som kan tänkas finnas i dina värsta mardrömmar finns med.

Det känns svårt att ge dåligt betyg till något som en grupp tv-serie-skapare lagt ner tid och kreativ energi på att skapa. Men för mig fungerar inte denna serie, jag mår illa när jag ser den. Men för den som vill grotta ned sig i äckliga, skrämmande saker kan det vara värd att ägna tid att se. Den är speciellt filmad också med många långsamma närbilder på människor och speciellt på Miu, kvinnan det handlar om. Den är filmad med många stilla bilder som kan förmedla tankar och känslor och framför allt skrämmer och ger oroskänslor. Vi anar hela tiden att något hemskt är på väg att ske. Jag har nog aldrig sett så många hemska människor av olika kön och olika kulturella bakgrunder som är vidriga, hemska.

Miu är en kvinna har sålts som lyckobringande amulett under hela sitt liv och tar nu itu med att hämnas på alla som gjort henne eller andra kvinnor illa. Denna mystiska kvinna är mycket speciell och ser mer ut som en ung pojke, hon har androgyn utstrålning i hög grad.

Serier om att hämnas lockar mig inte så ofta, men den här är bland det mest obehagliga jag sett.
Efter att ha sålts som en mänsklig lyckoamulett under hela sitt liv vill denna kvinna med mystiska krafter hämnas på de som gjort henne illa.

Den som är ett stort fan av skräck och skrämmande saker håller säkert inte med mig i min bedömning. Jag kan dock uppskatta en del skräckfilmer, speciellt om jag tycker att de har ett budskap eller tema som säger mig något. För mig känns denna mer som ett pepprande av alla hemska och äckliga saker som tänkas kan. En riktig mardröm. Men en del uppskattar sådana mardrömmar. Så är det ju.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV Taggad som: Mardröm, Netflix, Recension av tv-serie, Skräck

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 8
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Markus Krunegård på Orionteatern 28 och … Läs mer om Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Filmrecension: Backrooms

Backrooms Betyg 4 Svensk biopremiär 29 … Läs mer om Filmrecension: Backrooms

Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

24/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Millesgården Tal R - Elefanten i … Läs mer om Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

August … Läs mer om Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Eurotrash (sedd 25 maj 2026) Scen … Läs mer om Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Manus & regi: Emilie … Läs mer om Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

/ Lebohang Kganye - Le Sale ka … Läs mer om Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

21/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Lotta Antonsson - I Am … Läs mer om Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Viktlös Betyg 4 Svensk biopremiär 22 maj … Läs mer om Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Foto: Sören Vilks Nietzsche kontra … Läs mer om Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in