Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

hot chip

Hot Chip släpper nytt

by

Hot Chip presenterar nu sitt efterlängtade femte album, ”In Our Heads”, med planerat releasedatum 11 juni. Albumet är inspelat i London och producerat av bandet själva, med uppbackning av producenten och ljudteknikern Mark Ralph. ”In Our Heads” följer upp det uppmärksammade albumet ”One Life Stand” från 2010 och blir bandets första släpp via Domino.

Hot Chip-kollektivet, bestående av Joe Goddard, Alexis Taylor, Felix Martin, Al Doyle och Owen Clarke, har sedan starten varit under konstant utveckling – och genom att blanda influenser från soul, R&B, gospel, Detroithouse, disco och funk har Hot Chip skapat ett unikt, stilbildande sound vilket etablerat bandets som världens mest talangfulla electroromantiker.

Tracklist

1. Motion Sickness
2. How Do You Do
3. Don’t Deny Your Heart
4. Look At Where We Are
5. These Chains
6. Night And Day
7. Flutes
8. Now There Is Nothing
9. Ends Of The Earth
10. Let Me Be Him
11. Always Been Your Love

Intervju med Hot Chip

by

Hot Chip avslutade den svenska festivalsommaren med en fantastisk spelning på Popaganda. Kulturbloggen samtalade med bandets sångare Alexis Taylor och gitarrist Owen Clarke.

Hur skiljer sig One Life Stand från era tidigare skivor?

Alexis: Det är vår hittills mest sammanhängande skiva. Av totalt tio låtar på skivan går nio i B-dur och i ett klassiskt house- och discotempo. Det är bara Slush som är långsammare. Låtarna passar ihop eftersom det finns en underliggande melankolisk stämning genom hela skivan.

Hur kom ni fram till titeln One Life Stand?

Alexis: Efter att vi hade skrivit låten. Den handlar om hängivelse och titeln är helt enkelt motsatsen till ett one night stand. Titeln är ganska fånig eftersom det inte finns något sådant som ett one life stand.

Owen: Vi hade egentligen flera olika idéer om vad skivan skulle kallas. Ett tag tänkte vi döpa albumet till Brothers. I slutändan kom vi fram till att One Life Stand passade bäst.

Hur mycket tid spenderar ni hemma i London och hur mycket tid spenderar ni på att turnera?

Alexis: Vi är mestadels hemifrån. Något förenklat så kanske vi är ute på turné 70 % av tiden och hemma 30 %. Vi hanterar det genom att ta med våra fruar och barn på turnén.

Fast vi umgås inom bandet även när vi är hemma. Vi har ju känt varandra sedan början av 90-talet då vi gick i skolan. Nu går vi till krogen eller skriver musik tillsammans.

Hur brukar ni förbereda er inför en turné?

Alexis: Förut brukade vi aldrig förbereda oss men inför den här turnén har vi övat massor. Nu försöker vi låta likadant live som på skiva. Vanligtvis handlar det inte som att hitta rätt ljud utan rätt arrangemang.

Hur brukar det gå till när ni skriver låtar?

Alexis: Det finns inte direkt något mönster förutom att vi låter låtarna komma till oss. Vissa artister som Nick Cave skriver låtar som vilket annat yrke som helst men vi väntar på att musiken ska komma.

Jag brukar skriva ner texter som jag sedan återvänder till. När det gäller musiken kanske jag sitter vid ett piano och kommer på en melodi eller en ackordföljd. Ibland kommer musiken först, ibland texten.

Under hösten och vintern åker Hot Chip ut på en elektonisk dream team-turné med LCD Soundsystem.

Foto av Linnea Amling

Skivnytt: Hot Chip, Beach House, Edda Magnason

by

Skivåret 2010 börjar otroligt starkt. Det här är bara några av alla skivor värda att lyftas fram.


hotchipcov4522

Hot Chip – One Life Stand

På förra albumet rörde sig Hot Chip mer och mer från blip-blop-elektronikan och lyfte in spännande element av gubbrock och gammal soul. På den sorgiligt förbisedda soloskivan ”Rubbed out” som Alexis Taylor (den av de två sångarna med den fantastiska falsetten) släppte efteråt föll syntharna helt bort och det var naket och alldeles lysande vackert. På One life stand märks det, det mer lågmäla tilltalet har smittat av sig och influenserna är fler än någonsin tidigare. Hela musikhistorien tycks trängas i den spretiga musiken. Samtidigt kommer det ta längre tid att ta till sig det här än hittiga Made in the dark. Men jag är säker på att den kommer att växla betydligt. Hot chip har trots alltid varit bäst när de hållit nere dansnerven och låtit vemodet spricka fram, som i lysande ”In the privacy of our love” som var en av 2008 absolut bästa låtar.

Läs på BBCs hemsida, musicOMH.

beach house - teen dream

Beach House – Teen Dream

Årets största hype kommer redan i januari och det är en välförtjänt sådan. Som förra årets indiegunstlingar Grizzly Bear tar de avstamp ett lågmält, drömskt uttryck men där slutar likheterna. Beach House har mer gemensamt med Cocteau Twins och den musik som brukar kallas Dream Pop. Oavsett genre så är det ett smått birlliant låtskrivande det rör sig om, med Victoria Legrands egna röst som ger en helt unik karaktär åt låtarna. Skivan är inspelad i en kyrka i New York och det sakrala tilltalet märks verkligen. Det är indiehymner som med sitt avväpnande tilltal knockar mycket av de andra creddiga band från Baltimore och Brooklyn som hypas just nu. Inte minst Grizzly Bear.

Läs i DN,  SVD, Sydsvenskan.

edda

Edda Magnason – Edda Magnason

Det är tydligt att Edda Magnason spelat bakom Emeil Jensen ett tag; samma teatrala ådra går igen i henne. Det är svårt att bortse från det när man hör Eddas säreget dramatiska röst som känns som en hybrid av Björk och Kate Bush. Dessa influenser har det som bekant gått inflation i bland kvinnlinga artister på 00talet, inte minst bland svenskor som Frida Hyvönen, Maia Harisawa och Miss Li. Jag vill verkligen gilla det vackra pianospelet som på ett självklart sätt för in klassiska tongångar i popen och de snirkliga melodierna. Men jag kan inte bortse från att det här har hörts ganska många gånger förr. Det är eget men samtidigt har så många tidigare varit ”egna” på precis liknande sett. Den teatrala popen skulle må bra av en uppdatering. Det ska dock bli intressant att se vad hon gör av materialet live på fredag när hon är förband till Joan as police woman på Debaser Malmö.

Läs i DN, SVD,  Sydsvenskan.