• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Editors till Stockholm

24 januari, 2010 by Redaktionen

editors_lug

5 maj – Stockholm, Berns

Miljoner med krängda skivor, utsålda turnéer och maniskt mörka fans; ja, kanske innehåller inte varje måndag, tisdag eller annan veckodag dessa ingredienser men likväl har Editors tappat en källa som införlivar de människor världen över med en känsla av sammanhang och tillhörande. Och om det är inte ett gott betyg nog så stämmer vår jordglobs kritiker in i ett rungande ”ja”. Men vi behöver inte kritiker för att veta när något är bra. End of story liksom.

Om livet är så mörkt som det ter sig via Tom Smiths texter så står man med förundran över att han inte hoppat från bron än men kanske är det något vi ska vara glada över. Med deras tredje album ”In This Light And On This Evening” så flyr Editors gitarrerna och beger sig in i ett landskap av analoga synthar, krautiga beats och tyska element flyter längs med det så engelska navet i berättelserna som är Smiths hjärtebarn. Det är kargt och monotont men likväl så känner man att man hittat hem.

Och hem är det vi kallar längst fram vid scen där vi känner varje ljud tränga in i skallen och etsa sig sin egen plats. Hem är också det vi kallar den euforiska känslan vi får när första tonen gör att vi glömmer allt. Hem är där vi vilar våra huvuden.

Läs även andra bloggares åsikter om Berns, Stockholm, konsserter, indie, alternative, musik, The Editors

Arkiverad under: Musik Taggad som: alternative, Berns, indie, konsserter, Musik, Stockholm

Miike Snow på Berns

23 januari, 2010 by Redaktionen

25 februari – Stockholm, Berns
+ special guests
miike_snow_lug
Har man skrivit låtar till Madonna , Kylie Minogue och blivit belönade med en Grammy för Britneys “Toxic” kanske man har lust att skriva några fina dängor alldeles till sig själv. Beslutet var taget och Miike Snow blev namnet på Christian Karlssons , Pontus Winnbergs och Andrew Wyatts band. Christian och Pontus känner vi bättre som superproducentduon Bloodshy and Avant . Sjunger gör Andrew. Och dansar, det gör vi!

Miike Snow är tre mystiska män som till alldeles nyligen verkat utan att synas, men nu blir det ändring på det.
Den 25 februari spelar Miike Snow på Berns i Stockholm och detta är sista konserten i Sverige inom en överskådlig framtid. Sedan försvinner grabbarna ut i Europa och vidare till USA för slutsålda spelningar i bl.a. London, Glasgow, New York och San Francisco. De är även klara för Coachella utanför Los Angeles tillsammans med artister som Jay-Z , Muse och MGMT .

” Det känns grymt att köra en spelning här hemma, det passar perfekt i tiden då vi repat in nytt material inför vårens USA-turné. ”
-Pontus Winnberg

Läs även andra bloggares åsikter om musik, Berns, Stockholm, Miike Snow

Arkiverad under: Musik Taggad som: Berns, Musik, Stockholm

Hästpojken inleder Handen på Hjärtat 2010

18 januari, 2010 by Redaktionen

hastpojken
I början av februari inleder Hästpojken årets Handen på Hjärtat-turné med att besöka elva stycken städer från Luleå i norr till Malmö i söder.

För att råda bot det mörka och kalla landet Sverige har den ambulerande klubbturnén, likaså festkaravanen, Handen på Hjärtat åter samlat ihop fyra av landets mest intressanta akter. Under fyra månader kommer dina nya favoritartister turas om att värma frusna hjärtan och sprida glädje i en stad nära dig, då städer från Luleå i norr till Malmö i söder får finbesök.

Handen på Hjärtat presenterar nu stolt Hästpojken som den första artisten till årets turné. Samtidigt vill vi gratulera gruppen till att i helgen ha erövrat förstaplatsen på Trackslistan med ”Gitarr & Bas, Trummor & Hat”. De kvarstående artisterna får ni försöka gissar er till, de kommer nämligen presenteras i turordning under de efterföljande tre veckorna.

Handen på Hjärtat arrangeras av Live Nation och Luger sedan 2008 och klubbturnén åker nu ut på landets vägar för fjärde gången i ordningen. Tidigare medverkande artister är: The (International) Noise Conspiracy, Franke, Deportees, Jonathan Johansson & Gustaf Spetz, Kocky, Jonas Game, Kleerup, Pascal, Juvelen, Vapnet, Mattias Alkberg, Invasionen, Name The Pet och Cristian Dinamarca. Städer, spelställen och artister har bytts ut, men konceptet består: landets mest intressanta artister på landets bästa klubbar.

www.handenpahjartat.se / Handen på Hjärtat på Facebook

Hästpojken
Inget och allt är förändrat när Hästpojken äntligen är tillbaka efter en tids tystnad. Med nya bandmedlemmar, ny energi och den nya skivan ”Från där jag ropar” står framgångsbuffén nu uppdukad. Hästpojkens nya material är inte alls skitigt eller skränigt utan genomsyras mer av en poppig, välpolerad och dansbandsinfluerad ljudbild. I melodier och texter återfinns allt det där man bara finner i ett sönderdelat Gbg-hjärta.

www.myspace.com/hastpojken / www.djungeltrumman.se/hastpojken

Turnédatum
4/2 – Luleå, Kulturens Hus (www.kulturenshus.com)
6/2 – Piteå, Studio Acusticum (www.acusticum.com)
11/2 – Göteborg, Pusterviksbaren (www.pustervik.goteborg.se)
12/2 – Jönköping, Bongo Bar (www.bongobar.se)
17/2 – Malmö, Babel (www.babelmalmo.se)
18/2 – Stockholm, Debaser Slussen (www.debaser.se)
19/2 – Eskilstuna, Raw (www.rawbar.se)
20/2 – Uppsala, Västmanlands-Dala Nation (www.v-dala.se)
25/2 – Linköping, L’Orient (www.lorientlkpg.se)
26/2 – Östersund, Storsjöteatern, (www.storsjoteatern.se)
27/2 – Umeå, Scharinska (www.scharinska.se)

Läs även andra bloggares åsikter om konserter, musik, indie, alternative, Hästpojken, Handen på hjärtat

Arkiverad under: Musik Taggad som: alternative, indie, Konserter, Musik

Kulturbloggen möter Joel Alme

17 januari, 2010 by Rosemari Södergren

Han släppte ett debutalbum som hyllades av musikkritiker. Men istället för att smida medan järnet var varmt, när intresset var stort kring honom åkte han på turné med ett annat band, som basist för Hästpojken – och dessutom träffade han kärleken och bildade familj.
Joel Alme är en artist som går sina egna vägar. Nu släpps uppföljaren ”Waiting For The Bells” och Kulturbloggen fick chansen att sitta ned och prata med Joel Alme, som sedan debutalbumet flyttat till Stockholm.

Debutalbumet ”A Master of Ceremonies ” släpptes 2008, fick betyg 4 i Aftonbladet och betyg 4 i SVD, likadant i DN. Men Istället för att rida på hajpen och åka på egen turné följde han med Hästpojken. Det var inte direkt planerat, berättar Joel Alme. Han berättar att han inte alls var beredd på att skivan skulle tas emot så bra. Han råkade också träffa kärleken i den vevan. Och det gjorde att han flyttade från Göteborg till Stockholm.
– Vi träffades, förlovade oss och gifte oss, berättar han. Allt gick jättesnabbt. Jag springer ikapp det jag skitit i, i så många år.

Nu har han familj. Kvinnan som blev hans fru hade ett barn och nu väntar de ett barn tillsammans i vår också.
– Jag ville inte ha ett distansförhållande och eftersom hon bodde i Stockholm och hade barn var det naturligt att jag flyttade dit, säger också.
Jag tyckte att jag kände igen meningen från en av låtarna på nya kommande albumet: You only get it once. Att den handlar om att ta vara på tillfället när det kommer.
– Nja, den handlar väl också om att det är så lätt att såra någon.

Trots att han nu hittat kärleken och bildat familj tycker han att den nya skivan är mindre lycklig än debutalbumet.
– Den nya är nog mer orolig. Om man skapar ett nytt liv kan man känna oro för att det ska vara en bluff. Det handlar lite om att våga. Det tror jag påverkar en del texter, säger Joel Alme.

Jag har rätt många sidor med anteckningar från vårt möte. Jag skulle kunna göra som journalister gör: välja ut vad ni ska läsa om. Men jag bestämde mig nu för att istället återge de delar av vårt samtal som jag kommer ihåg och så får ni själva skapa er en helhet:

Om musik
De muisker han själv lyssnar mycket på är bland annat Bob Dylan, Van Morrison, Jonathan Richman, Lou Reed, Don Convey och Neil Young.
Joel Alme lyssnar gärna på album i sin helhet, är inte så mycket för enstaka hits.
– Jag lyssnar mer på skivor som kanske är bortglömda med dem, säger han.
Han berättar att han älskar Enwo Morricones musik. Han gör mest filmmusik, som musiken till Sergio Leones filmer.
– Jag får inspiration av stämningen, säger Joel Alme.

Joel Almes musik är svår att placera i ett fack. Han sjunger kanske mer åt indie/alternative-hållet i den stil som kännetecknar flera göteborgsband, men samtidigt är hans komposition av musiken mer avancerat och har också drag som märks att han är inspirerad av Motown.
– Jag gillar musik när det är musik och inte som en genre, säger Joel Alme.

Om texter
– Mina ideal när det gäller texter är nog 50-talstexter. Jag försöker få det ärligt. Nuet är med ganska mycket.
Jag hoppas det är ärliga kärlekstexter, jag försöker inte förklara livet.

Om nya skivan
– Det är lite nervöst, eftersom den första fick sådan hajp. Den här skivan är lite av en fortsättning.
– Jag har väl hittat ett uttryck och det känns igen och det har satt sig.
– Jag tror att mycket av den musik jag lyssnade på när jag var liten har satt sig inne i mig och påverkar mig.

Om kärleken’
– Kärlek är så mycket.
– Jag gör nu det jag alltid längtat efter: jag har alltid haft en längtan efter en egen familj.
– Jag är killen som var kär i dagisfröken, redan som femåring.

Om Joel Alme just nu
– Jag är en rastlös typ, men har levt ett lugnt liv senaste halvåret, jobbat med nya skivan och ägnat tid åt min familj.
– Har inte druckit en droppe alkohol på ett halvår.
– Jag var tvungen att hitta tillbaka, till att hitta känslan av att det är skönt att vara hemma. Jag är inte där ännu.

Efter skivsläppet
Det kommer att bli en turné i de större städerna i Sverige i vår och Joel Alme kommer att spela på några festivaler. Programmet är inte helt klart än.

Recension av nya skivan i Expressen, Sydsvenskan och Aftonbladet.

Joel Alme – You Will Only Get it Once (Live Musikhjälpen 2009)

Joel Alme – No Luck To Give (Live Musikhjälpen 2009)

Joel Alme – Snart skiner Poseidon

Joel Alme -The Queen’s Corner

Relaterade artiklar:

Intervju med Joel Alme i DN:s webb-tv.
Intervju i Expressen.
Intervju i SVD efter första albumet.
Dagens skiva recension av första albumet.

Joel Alme i Wikipedia.
Joel Alme gjorde låt för blåvitt.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, intervjuer, indie, Joel Alme, skivnytt, kärlek

Arkiverad under: Intervju Taggad som: indie, intervjuer, Musik

Adam Green – Minor Love

15 januari, 2010 by Redaktionen

adamgreen

När smått fantastiska Sixes and sevens kom insåg jag att nästa skiva kommer Adam Green inte att kunna göra samma grej, inte på samma sätt i alla fall. Det borde vara omöjligt att explodera än en gång i sådana otvungna, avväpnande melodier och infall, med en sån uppenbar kärlek till musikhistorien. Allt rymdes på den skivan, från soul, rock, pop till spoken word och en härlig gitarrduett i direktstigande led från hans gamla duo Moldy Peaches ”Anyone but you” (ja, den där junolåten). Det borde inte vara möjligt med en sån kreativ käftsmäll än gång till, om inte albumet skulle dröja ett antal år såklart.

Att det är en annan ton på Minor Love  känns därför självklart. Den sägs vara en skilsmässoskiva men jag försöker att inte lyssna efter tecken på det, eftersom det är väldigt svårt att urskilja en större melankoli här. Det är snarare samma gatusmarta texter och influenser från hela rockhistorien innan 1980, särskilt Lou Reed men också Leonard Cohen (i fina ”Boss inside”) och Velvet Underground gör sig ständigt påminda. Att Adam Green skulle ha spelat alla instrument själv är imponerande, inte minst för att det låter så oerhört mycket som det gjort förut. Låtarna, som som vanligt aldrig överstiger tre minuter, har samma sköna shuffle-tempon och varierande arrangemang.

Nej pressreleaser kan ofta förvilla en. Däremot är det tydligt att han försökt tona ner de mest knasiga inslagen, de konstiga infallen, de obscena texterna och den arroganta hipster-imagen (förutom på det fula omslaget). En jämnhet är tydlig, men det kommer med priset att det är lätt att bli uttråkad. Melodierna går oftast runt runt, utan tydliga refränger och Adams behagligt monotona röst gör att jag kommer på mig själv med att tänka på annat ganska ofta, för att ibland reagera på en snygg basslinga, ett schysst groove (i Lockout blir jag osäker på om det inte är Beck på funkhumör som jag lyssnar på) eller en smart one-liner. Jag hittar ingen riktig öppning, annat än i vissa låtar som ovan nämnda Lockout eller Castles and Tassels. Det är på för få ställen som jag verkligen reagerar.

Minor Love är säkert en skiva som växer men jag hade önskat mig mer öppningar, roligare melodier och den där allt är möjligt-atmosfären som Adam Green är bäst på att skapa. Dock ser jag den som en utmaning, att leta rätt på texthäftet och se om de utlovade deppiga texterna kan ge mig någonting. Det känns ändå bra med någonting att lyssna in mig på under 2010.

Nöjesguiden är inte imponerade.

Contactmusic går mer på min nja-linje. ”By all accounts, he is an interesting fellow and this comes across in the record.”

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: alternative, indie, moldy peaches, Musik, pop, Recension, rock

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 242
  • Sida 243
  • Sida 244
  • Sida 245
  • Sida 246
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 334
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Vad är en vuxen och var är de? … Läs mer om Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

6-7/11 2026 Folkets Hus i Trollhättan … Läs mer om Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

Rebecka Hemse tilldelas Michael Nyqvist Foundation Award

Skådespelaren och regissören Rebecka … Läs mer om Rebecka Hemse tilldelas Michael Nyqvist Foundation Award

Recension: Hets på Café 44 – större än Kent blev de aldrig, men roligt har de fortfarande

Det finns något charmigt med kortlivade … Läs mer om Recension: Hets på Café 44 – större än Kent blev de aldrig, men roligt har de fortfarande

Människor vid livets vägskäl står i centrum i Riksteatern vårrepertoar 2027

Maria Kulle i Det är ju dej. Foto: Sofia … Läs mer om Människor vid livets vägskäl står i centrum i Riksteatern vårrepertoar 2027

Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Arne goes to Space Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Nuaia The Other … Läs mer om Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Tre pjäser av Harold Pinter: … Läs mer om Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in