Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

nyårsrevy

Korsdrag, bitvis bra men alltför tunt manus i flera nummer

by

(Karlskronarevyn 2024 ”Korsdrag”)

Karlskronarevyn 2024, Korsdrag

Betyg: 2

Medverkande, ensemble:

Jenny Herlin, Johan Marin, Martina Ravnbö, Albin Jermund Johansson, Lina Axerup, Peter Sjöstrand, Iris Ravnbö, Nora Sjöstrand, Ellen Johansson

Dansare: Emma Andersson, Linnea Strömqvist, Elsa Törngren

Orkester: Ebba Kalaitzis Gustafsson (kapellmästare), Emil Johansson (sax), David Hellström (gitarr), Måns Ahnlund (trummor), Casper Fridh (bas)

Producent: Peter Sjöstrand

Regi: Sanna Ekman

Premiär: 20 januari, kl 19.00, Konserthusteatern, Karlskrona

Årets föreställning av Karlskronarevyn ”Korsdrag” är en två akters föreställning, och premiären på kvällen lördagen den 20 januari var i Konserthusteatern i Karlskrona, där det är bra med publikutrymme. Det i sig är alltid en chansning framförallt när man byter lokal för att få in fler i publiken och sätter upp en nyårsrevy. Och skulle det visa sig, första parkett blev i det närmaste fullsatt, men det blev inte så mycket mer. Något som sätter ned helhetsintrycket och känslan, något en premiär av en nyårsrevy behöver ha och det gäller även sedan under resterande föreställningar.

Årets upplaga av Karlskronarevyn regisseras av ingen mindre än Sanna Ekman, som har varit med i kultfilmen Morrhår och ärtor och det är i sig något som drog upp förväntningarna på att revyn skulle leverera vilket den gör i enskilda nummer men inte i andra. För enstaka nummer är så tunna att de hade mått bra av en bearbetning för att t ex hitta poänger, alternativt att de hade behövt strykas helt. Skådespelarna, de kämpar på med den äran och strävar för att försöka blåsa liv i revytexterna men det går bara inte. Manuset vill ingenstans, det går på tomgång. Eller så går det bara vilse, det känns i vart fall så. Skillnaden mot Strångamålarevyn är i det avseendet milsvid.

Nu är inte allt bara dåligt, det finns som sagt revynummer som är riktigt bra. T ex sångnumret ”Skärgårdssommar”, som handlar om Aspö, eller snarare Aspöfärjan, det numret är välskrivet, det är alldeles lysande framfört – och får med rätta långa applåder. Bara det att revygänget och orkestern dammar av Melodifestivalklassikern ”Sommarn som aldrig säger nej”, trivsamt inslag. Men de gör det snyggt också tillsammans. Lina Axerup sjunger bra, hon glänser för övrigt så fort hon kommer ut på scenen, och lyfter varje nummer hon är med i, så även i numret ”Byta frisör”.

Där tolkar Lina Axerup ”Ingen annan rör mig som du” på ett klockrent sätt. Revynumret handlar nämligen om våndan av att byta frisör. Hög igenkänning där främst bland kvinnor, men det förtar inte det positiva intrycket av numret. En annan i revyensemblen som levererar är Albin Jermund, som är med i många sketcher. Han är duktig och tar välförtjänt mycket plats på scen. Han briljerar exempelvis som kursledare i Samlevnadskursen. Klassiska revynummer som finns med är ”Inget ljus och ingen värme” som tar upp de höga elräkningarna, ”Organiserad brottslighet” om krav på bättre arbetsmiljö för bovar och ”Jesus” som får problem med att utspisa folk med olika kostbehov. Flera dansnummer är också bra och drar ner applåder och jubel. Revyorkestern behöver också lyftas fram, det är en fröjd att bl a lyssna på Emil Johansson framföra musikstycken på saxofon.

Det finns med lokala inslag i Karlskronarevyn, bland annat då om den omdebatterade Aspöfärjan. Men också den än mer heta lokala frågan om det kommunala köpet av Vattenborgen framförs på scen med sångnumret ”Känn ingen sorg för mig, vattenborg”, där Jenny Herlin gör rollen som kommunstyrelsens ordförande Emma Swahn Nilsson och Johan Marin gör hennes man Arvid Nilsson. Texten är sådär lokal satirisk som sig bör, t ex kunde vi höra ”familjens bolag gjorde avans” och ”det är vi som äger stan”. Men jag hade gärna sett ännu mer lokalt framtaget revymaterial och gärna en aningens lite elakare. Lite som i sketchen Telefonförsäljaren, där nämns faktiskt på slutet skandalbolaget Nofatel från Karlskrona.

Den sammantagna bedömningen blir, p g a det ojämna helhetsintrycket kombinerat med att det känns ödsligt då premiären inte är slutsåld, lågt strax under medelbetyg. Där vissa nummer och musikaliska framförandet är som sagt bra t o m utmärkt, de får applåder och jubel medan fler nummer istället faller platt p g a att manuset går på tomgång – farten uteblir helt och så var det här med avsaknaden av fler nummer med den välbehövliga satiren och udden mot de som innehar maktposition i samhället som vi kunde fått skratta åt. Så det gör att betyget faller ned från den 3:a som kanske hade blivit. Årets revy i Karlskrona börjar lite trevande men lyfter sedan mer i andra akten, det gör att betyget till slut stannar på en stark tvåa.

Blekinges äldsta nyårsrevy gör ingen besviken – Civilkurage – nummerrevy med både skratt och klassisk bondkomik

by

Klassisk bondkomik i Civilkurage här med Ola Ödman och Stig Augustsson som karaktärerna ”Greta och Doris” som bedömer Biltema i Ronnebys cafeteriasortiment.

Strångamålarevyn 2024, Civilkurage

Betyg: 5

Medverkande:

Skådespelare:

Ellinor Andersson, Lotta Frid, Ola Ödman, Stig Augustsson, Klara Dahlin och Bastian Mellberg.

Premiär: Fredag 5 januari kl 18.30, Strångamåla medborgarlokal, 8 km norr om Bräkne-Hoby, Ramsjötorpsvägen 1

Övriga föreställningar:

Lördag 6 januari kl 15.00
Fredag 12 januari kl 18.30
Lördag 13 januari kl 15.00 + 18.30
Fredag 26 januari kl 18.30
Lördag 27 januari kl 15.00 + 18.30
Fredag 2 februari kl 18.30
Lördag 3 februari kl 15.00

När det är dags för Blekinges äldsta nyårsrevy att ha premiär i Strångamåla medborgarlokal för 38:e gången, då vet man att det kommer att levereras en nummerrevy av klassisk sort och bondkomik i alla dess former och varianter. Den 5 januari kl 18.30 hade Strångamålarevyn premiär. Årets upplaga går under namnet ”Civilkurage”. Namnet på årets föreställning kommer från civilberedskap som är högaktuellt i dessa tider av krig i Europa, allvarlig underton men som Strångamålarevyn vill göra lite roligare och det lyckas man med här.

För Strångamålarevyn anno 2024 har blivit en informationscentral, det är ju ett ställe dit man kan få gå för att få reda på vad man bör ha hemma i kristider. Men det är med en klockren humoristisk knorr på numren och jo då, munnen den ler både brett och skrattar gör man tillsammans med publiken vilket ger den inramning som en nyårsrevy ska ha. Sammanlagt består ensemblen av sex personer på scenen och ett revyband på fyra personer, utöver två som har hand om ljud och ljus.

Det som är ett tydligt kännetecken för Strångamålarevyn är att man varvar numren med mycket musik och årets nyårsrevy är inget undantag, något som gör att helhetsintrycket blir mycket bra. Åldern på ensemblens medlemmar är bred, de sex på Strångamålarevyns scen är mellan 15-64 år. Vilket borgar gott för framtiden, med stor sannolikhet kommer skrattsalvorna att hagla i Strångamåla vart nyår även framöver. Det som är befriande, är att man kan sätta upp en nyårsrevy utan att strössla med skämt om kändisar och politiska skandaler.

Man kan faktiskt säga att Strångamålarevyn är lite mer universiella. Till exempel vem som vill ta hand om en överflödig katt eller om de nysvenska: de förväxlingar som uppstår när man ”jiddrar” med språket. Eller att vi svenskar nu plötsligt ska ha civil beredskap och hamstra konserver, ha radio med batterier med mera lätt tillgängligt hemma. Man skämtar också om del av allt det tokiga som sker hos grannarna.

Som ”café-kartellen i Bräkne Hoby” eller Biltemas etablering i Ronneby. Butikskedjan är ju känd som ett ”gubbdagis” och dit söker sig den gamla korvsugna duon Doris och Greta för att inventera beståndet i cafeterian. Med extra bröd i handväskorna så klart, man vet ju aldrig eller hur? Allt detta ger upphov till många roliga, ögonblickliga missförstånd i en klassisk lokalt förankrad nyårsrevy.

För tanken är att det ska vara skratt direkt från oss i publiken, vilket det blir flera gånger under kvällen. Och vi behöver skratta tillsammans i tider som dessa med det nyhetsflöde vi möts av både inrikes och utrikes. Strångamålarevyn försöker inte vara underfundiga, man behöver inte vänta två veckor på skratten eftersom det är mer bondkomik här i Strångamålarevyn, jämfört med storstädernas nyårsrevyer.

Årets revy är nära på redan slutsåld, men det finns chans att få tag på biljetter och jag rekommenderar varmt årets Strångamålarevy. Som återigen lyckas få ihop det med klassisk bondkomik väl förankrad i den blekingska myllan och skratten från publiken gör att det blir den helhet som en nyårsrevy ska ha.

Roligt. Elakt. Aktuellt – Ronnebys nyårsrevy levererar

by

(Ättestupan Stress Express – med stort kvinnligt inslag i Ronneby Folkteaters nyårsrevy 2019 klockrena rollkaraktärer med hög igenkänningsfaktor och som fick skratten hagla i publiken) foto: Martin Moberg

För nionde året i rad spelar Ronneby Folkteater nyårsrevy, årets titel ”Svitt i hittan” fångade mitt intresse då jag planerade att se en nyårsrevy tidigare i höstas. Den dialektalt utformade titeln har bl a koppling till 2018 års sommar som slog flera minnesvärda rekord och som i sin tur ledde till både långvarig torka och omfattande skogsbränder.

Väl på plats i Gamla teatern dagen före trettonafton, i en fullsatt salong inledde Håkan Robertsson, regissör/exekutiv producent med att hälsa oss välkomna och berätta lite kort om årets nyårsrevy. Ett trevligt initiativ som kom att följas av 32 nummer fördelade på två akter med en paus i Bakfickan, där också enkel och god mat med dryck fanns att köpa.

(Rent vatten i ledningen – medv: Mia Österhof och Anette Gustavsson, som ingenjörer som med en sällan skådad innovation ska lösa vattenproblemen i Karlskrona) foto: Martin Moberg

Ronneby folkteater 28 personer starka produktion bjöd verkligen på extra allt med humor och satir där den privatiserade äldreomsorgen fick sig en släng av sleven med hög igenkänningsfaktor likaså när Ronnebys kommunala toppolitiker Roger ggr två äntrade scenen – skrattsalvorna ville inte ta slut. Men det blev också revynummer med tankeväckande allvarsamhet om ensamkommande barnens situation och klimatförändringarna 30 år framåt i tiden.

(Roge & Roge – Daniel Gustavsson som Ronnebys kommunalråd Roger Fredriksson (M) och Efraim Laksman som KSAU-ledamot Roger Gardell (L)) foto: Martin Moberg

Manusförfattarna har verkligen gjort ett bra jobb, finurliga och underfundiga texter det tillsammans med en liten orkester på scenen som bjöd på flera fina musikinslag under och mellan numren. Ja, vad skönt med levande musik som det ska vara i dessa sammanhang ty det är något som höjer revyns underhållningsfaktor. Min samlade bedömning blir sålunda ett gott betyg, fyra K med plus i kanten av fem möjliga. Ser redan fram emot kommande revy med vetskapen om att Ronneby folkteaters nyårsrevy levererar.

Revytraditionen, den lever vidare i Ronneby

by

Det har nu gått 30 år sedan den första nyårsrevyn hade premiär i Ronneby, 1987 när staden firat 600-års jubileum och allt sedan dess har det satts upp en revy var nyårsafton. Dock blev det ingen 30-års jubileumsrevy denna gång, som man kanske skulle kunna tro. Utan det blev istället en mycket lyckad sammanfattning i form av en 2 timmars föreställning med titeln ”Högvatten”. En sammanfattning av 12 månader av en galen värld så som den tedde sig det händelserika året 2017.

(Anette Gustavsson och delar av revyensembeln i revynumret ”Varning på SPA’t”)

Vi i revypubliken på plats på Ronneby folkteater bjöds denna trettonafton 2018 på sylvass satir, blandat med mer allvarliga funderingar om vår samtid (”HeToo och ”Vi vägrar ge upp”) och kryddat med livsbejakande nonsens. Alltsammans i ett högt men fröjdfullt tempo i två akter. Musiken i revynumren var mycket välbekant, med annan och riktigt rolig text till bl a Magnus Ugglas ”Varning på stan” som i numret med älg med jägare hack i häl på Ronneby brunnsbad hette ”Varning på SPA’t”. Vi bjöds också på skrattfest med kommunalrådet i dansartagen med en SVT reporter och numret ”Fruarnas fel” fick igång publiken. Förstås var Arne från Hallabro med sin karakteriska dialekt och bjöd oss på sina som vanligt underfundiga samtidsanalyser. Och mellan revynumren, underhöll revyorkestern med musik något jag uppskattar. Efteråt kunde jag konstatera att Ronneby folkteater gjort det igen, och revytraditionen lever vidare i Ronneby.

Revyrecension: ”Osorterat” – Klockren humor blandat med allvarlig underton

by

Osorterat, betyg 5, premiär nyårsafton 31 dec 2016

 

(Sandra Penzo och Anne Alfredsson – akt 1, Hinna med)

Under gårdagskvällen, trettonafton, begav jag och 51 personer till oss till Gamla teatern i Ronneby, för att se årets nyårsrevy som Ronneby folkteater satt upp. Titeln ”Osorterat” väckte redan från start ett intresse, vad månde bliva av det? En hel del skulle det visa sig, t ex redan i foajén möttes man av delar av ensemblen som hade hand om insläpp och försäljning av programblad.

Trevligt bemötande och familjär stämning, och en mycket kort promenad in till den lilla lokalen Bakfickan där både förtäring i pausen och själva föreställningen i två akter ägde rum. Krogshow skulle man kunna säga att revyn ”Osorterat” är. Det i ett tilltalande och intimt format med max 52 platser per föreställning, här har Ronneby folkteater hittat ett vinnande koncept för sina nyårsrevyer.

Årets revyensemble satte sannerligen med en perfekt blandning av humor och allvar fokus på fjolårets nyhetshändelser. Det vart sketcher i två akter om alltifrån problemen med och bråket kring grävandet av fiber i kommunen, hälsohetsen på nätet, mäns tafsande på kvinnor, vikten av källkritik på nätet, Migrationsverkets riktigt snåriga byråkrati till den rådande flyktingsituationen.

(På väg in till Bakfickan, Gamla teatern, föregående revyer mm som satts upp)

 

Tilläggas bör, maten under pausen (vilken ingick i biljettpriset) var mycket god och här var det, liksom när vi kom in i foajén, ensemblen som ordnade med allt. Klockrent och personligt, man kom i och med att vi satt i den lilla lokalen Bakfickan ensemblen riktigt nära och det i sig gav föreställningen en extra positiv krydda.

När klockan slagit tio på kvällen och årets nyårsrevy hade avslutats med ett sedvanligt bejublat och gemensamt sångnummer med omtag, kunde jag konstatera att Ronneby folkteater lyckats ännu en gång. Jag ser redan framemot nästa års nyårsrevy, fast man behöver ju inte vänta så länge.

Om jag inte har helt fel, kommer det senare i år en sommarteaterföreställning kanske på Kvitterplatsen i Ronneby brunnspark. Och Ronneby folkteater erbjuder också under våren flera operaföreställningar, det genom sändningar via satellit från bl a Metropolitan Opera i New York och Kungliga Operan i Stockholm. Alltsammans går att se i Gamla teatern nu i vår. Kulturlivet i Ronneby, det frodas och det är bara att ta del av det. Och med årets nyårsrevy i minnet, är det precis det jag och många fler ämnar göra.

(Anne Alfredsson och Sandra Penzo – akt 2, Offertförfrågan)