• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Hultsfredsfestivalen

Solsken och noise pop sammanfattar dag två av Hultsfredsfestivalen

16 juli, 2011 by Jonatan Södergren

Solen hade valt att titta fram, efter att första dagen till viss del regnat bort, vilket resulterade i att det inte längre var lika glest i publiken när banden uppträdde. Efter gårdagens 90-talsnostalgi gick andra dagen i noise popens tecken, här kommer några recensioner från dag två av Hultsfredsfestivalen.

Band: The Pains of Being Pure at Heart
Scen: Red Stage
Betyg: 4

New York-baserade The Pains of Being Pure at Heart bjöd på janglig indiepop med rötter i band som New Order och My Bloody Valentine. Även om de nämnt tidiga Smashing Pumpkins som en influens känns det fortfarande som att de tar vid där Paint a Rainbow slutade.

De inledde med titelspåret från deras senaste album Belong för att sedan riva av This Love is Fucking Right från debutskivan. Därefter bjöd de på en kavalkad av låtar från såväl första som nya skivan. Bäst var Everything with You som för dagen fick heta Everything with Booze eftersom det var sista spelningen på deras turné.

Band: Crystal Castles
Scen: Green Stage
Betyg: 5

Efter det, med bandets mått mätt, tafatta uppträdandet på Dans Dakar tidigare i somras var Toronto-akten Crystal Castles återigen på besök i Sverige. Den här gången hade turen kommit till Hultsfredsfestivalen och bandet var i bättre form än någonsin.

Konserten var en kaotisk urladdning av energi och oväsen, Baptism var hårdare än stål och under Alice Practise hoppade sångerskan Alice Glass ut i publikhavet för att sjunga.

Den epileptiskt blinkande ljusshowen i kombination med den annars rätt så dystert minimalistiska sceninredningen gav upphov till en mystik som få andra nutida banda besitter.

Såväl gamla klassiker, som Crimewave och Untrust Us, som nya favoriter, som Celestica och Not in Love, spelades och i slutändan lämnades knappast någon oberörd. Jag vill gå så långt som till att säga att det här, när året är slut, kommer vara en stark kandidat till årets spelning.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Crystal Castles, Hultsfredsfestivalen, The Pains of Being Pure at Heart

Tiggare och poliser i Hultsfred – uppdrag för granskande journalister

16 juli, 2011 by Rosemari Södergren

Jag har länge undrat hur dessa tiggare lever, de som dyker upp på allt fler ställen i Sverige. Det är hemskt att se när de sitter på knän, håller händerna utsträckta och följer förbipasserande med en bedjande blick.
Andra varianter är att det står en man eller kvinna vid någon tunnelbanestation eller på något torg och spelar rätt dålig dragspelsmusik. Den variant som kom tidigast var väl de tiggare som har en inplastad lapp de lägger på säten på pendeltåg och tunnelbanetåg där det står något om att de har barn som fått cancer eller att de har en hungrande mamma som måste opereras. Det är så otroligt att en människa som är så fattig ska ha råd att göra dessa inplastade lappar.

Hur lever dessa människor? Bor de i husvagnar någonstans, är de inkvarterade hundra personer i en lägenhet? Var kommer de ifrån? Hur lever de? Är de här frivilligt?

Hultsfredsfestivalen svämmar över av dessa tiggare. Några av dem samlar burkar, de syns där de drar på stora plastsäckar fyllda av burkar. De håller förstås inte till inne i festivalområdet, det hade ju krävt att de köpt en festivalband. Men det vimlar av dem utanför området, vid entréerna.

Jag köpte en dricka i ett försäljningsställe utanför entrén vid Saharagaten. Den kostade 15 kronor. Jag betalade med en tjuga och fick en femkrona tillbaka. Några meter från där jag köpt drickan satt en gammal kvinna på knä och tiggde. Hon tittade så bedjande på mig och sade: ”Mat? Snälla, jag behöver mat?”.
Jag lade femkronan i hennes utsträcka händer.

När jag gått hundra meter fram kom en hord av tiggare runt om mig. Jag hade inte sett dem, men de hade sett att jag var redo att skänka något.
Jag frågade om jag fick skriva om dem och ta bild på dem, men när jag plockade fram kameran då sprang de sin väg. Jag har märkt det flera gånger, att dessa tiggare absolut inte vill bli fotograferade.

Det här är ett uppdrag åt granskade journalister. Ta reda på vad det är för liv de här människorna lever. Jag anar det värsta. Det känns så hemskt att se dem. Ingen människor borde behöva tigga i västvärlden. Något är fel.

—-
För övrigt tycker jag det är helt fel att Svenska myndigheter bestämt att kulturarrangörer ska betala för polisernas arbete. SVT berättar:

Malmö kommun kan behöva betala polisnotan för gratisarrangemanget Malmöfestivalen. Polisen i Skåne väntar på en dom från Kammarrätten i Göteborg som kan visa att även kommunala arrangemang ska kunna ses som vinstdrivande.

Förutom att det är idiotiskt att motarbeta kulturarrangemang på det här sättet och ännu mer idiotiskt när det inte är stora företag som känner massor av pengar på festivalerna är det fel att festivaler drabbas olika.
Det är stora skillnader på hur mycket landets festivaler tvingas betala för polisens insats. Hultsfredsfestivalen är en av de festivaler som betalar allra mest – 410.000 kronor. (Källa SVT).

Där två uppdrag för journalister på medier med resurser:
ta reda på hur dessa tiggare lever och skapa debatt kring kulturpolitiken: ska samhället motarbeta kulturen genom att skicka dyra notor för polisens arbete?

Fler tankar om Hultsfred hos Peter Högberg och Martin Moberg.

Läs även andra bloggares åsikter om tiggare, Hultsfredsfestivalen, kulturpolitik, poliser

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: Hultsfredsfestivalen, Kulturpolitik, poliser, tiggare

OFWGKTA och Primal Scream står för en framåtblickande och tidslös kväll på Hultsfredsfestivalen

15 juli, 2011 by Jonatan Södergren

Band: OFWGKTA
Scen: Blue Stage
Betyg: 4

Det senaste året har namnet spridit sig som en löpeld över internet, nu var det äntligen dags för OFWGKTA att spela på svensk mark för första gången. I rampljuset hoppade kollektivets största stjärna Tyler the Creator runt på kryckor och brände av hiphopens alla klyschor inom loppet av en sekund. Ändå fanns det någonting som kändes charmig, vitalt och unikt över deras spelning.

Det var spralligt, rått och respektlöst och just därför behövs Odd Future som en frisk fläkt i dagens musikklimat. Personligen tyckte jag att det var Yonkers, en av låtarna på Tyler the Creators senaste soloskiva Goblin, som var bäst.

Hursomhelst ligger Odd Futures största talang i deras förmåga att tända publiken och hade det inte varit för gyttjan hade revolutionen startat här.

Band: Primal Scream
Scen: Green Stage
Betyg: 4

För tjugo år sedan släpptes Primal Screams ecstasy-inluerade mästerverk Screamadelica. Albumet var revolutionerande inom såväl alternativrocken som klubbmusiken. Nu stod Bobby Gillespie, den före detta trumisen i The Jesus and Mary Chain, med sitt genredefinierande band Hultsfredsfestivalens största scen.

Showen tillhörde festivalens hittills mest genomtänkta och trots regnet uppstod magin en kväll som denna. Att de ändrat låtordningen från skivan gjorde faktiskt inte så mycket. Det kändes som att konserten byggdes upp och nådde ett klimax under Loaded och Come Together.

När det bar sig hade drogen ketamin precis lanserats i Storbritannien och under en av bandets spelningar hade några DJ’s hyrts in för att värma upp publiken men när Primal Scream skulle gå på scenen var alla i publiken så höga att de krälade runt på marken. Nu verkade det som att åtminstone publiken lämnat drogerna på hyllan men musiken är fortfarande lika tidslös.

Foto: Oda Carlsson

Arkiverad under: Musik Taggad som: Hultsfredsfestivalen, Odd Future, OFWGKTA, Primal Scream, Tyler the Creator

Indiepop och regn inleder Hultsfredsfestivalen

14 juli, 2011 by Jonatan Södergren

Kulturbloggen befinner sig på klassisk mark. Sveriges mest anrika festival har återuppstått och de första rapporterna tyder på succé med tusentalts besökare. Men en genomgående trend under första dagen är att artisterna spelar inför betydligt färre personer än vad de flesta hade räknat med, vilket naturligtvis beror på regnet. Ett glädjande besked är att banden överlag levererar. Här kommer våra första recensioner från festivalen.

Band: The Drums
Scen: Green Stage
Betyg: 4

Jonathan Pierce och hans manskap såg som vanligt lika charmiga och bekymmerslösa ut trots att regnet började bli outhärdligt och att antalet personer i publiken var nästintill oförskämt få. Men regnet hindrade inte den trogna skara som dykt upp från att sjunga med i så pass somriga låtar som Best Friend, Let’s Go Surfing och Forever And Ever Amen. Bandet passade även på att hylla svenska The Embassy som också spelar på årets Hultsfredsfestival.

Vi ser alla fram emot den kommande skivan som släpps i september, och enligt bandet själva ska vara mörkare än debutskivan från förra året. Nya singeln Money är en favorit men det är den kanske mest otypiska The Drums-låten Down by the Water som är spelningens höjdpunkt.

Sämst? Regnet.

Band: Foster the People
Scen: Red Stage
Betyg: 4

Influgna från Los Angeles stränder gjorde Foster the People en Sverigedebut som bäst beskrivs som professionell. Iförda skjorta och slips gjorde de ett välpolerat intryck. Det märks inte att Mark Foster, bandets sångare och huvudsakliga låtskrivare, har problem med halsen för rösten låter lika fantastisk som på skivan. Även om konserten håller en förhållandevis jämn nivå så är det de två sista låtarna Pumped Up Kicks och Helena Beat som publiken går igång på. Jag var knappast ensam om att dra en lättnadens suck över att scenen var placerad under ett tält vilket innebar att regnet inte längre var ett irritationsmoment.

Sämst? Att det krockade med Cut Copy.

Foto: Oda Carlsson

Arkiverad under: Musik Taggad som: Foster the People, Hultsfredsfestivalen, The Drums

Gimme Indie sänder live från Hultsfred, tips för dig som inte kan komma dit

14 juli, 2011 by Redaktionen

Sveriges bästa indiemusik-radiokanal, det vill säga Gimme Indie, sänder flera av spelningarna i Hultsfred live.

Gimme Indie spelar in och direktsänder följande artister under årets upplaga av Hultsfred:

Torsdag 14 juli (White Stage)
16:45 – Rainbow Arabia (US)
20:15 – Mount Kimbie (UK)
22:00 – Tennis (US)
23:45 – Les Savy Fav (US)

Fredag 15 juli (Red Stage)
13:30 – Dum Dum Girls (US) endast inspelning
15:15 – The Pains Of Being Pure At Heart (US)

Lördag 16 juli (White Stage)
14:15 – Blackbird Blackbird (US)
19:30 – Det Vackra Livet (S)
23:30 – Frankie & the Heartstrings (UK)

Sändningarna att lyssna på via datorn, härifrån: www.gimmeindie.se och från mobilen om du har en iPhone och har hämtat Gimme Indies iPhoneapp (som är gratis). Appen är nedladdad av 8.000 människor i fler än fyrtio länder.

Gimme Indie påpekar också i ett mail:
Vår vanliga webbradiokanal når ännu bredare med stöd för samtliga plattformar via Tune In och valfri spelare genom öppen strömningslänk.

Läs även andra bloggares åsikter om Gimme Indie, Hultsfredsfestivalen, Hultsfred

Arkiverad under: Musik Taggad som: Gimme Indie, Hultsfred, Hultsfredsfestivalen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

5 Seconds of summer på Hovet Betyg 5!!! … Läs mer om Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

16/4 2026 Jazzkrogen Utopia nedanför … Läs mer om Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Fröken Julie Av August … Läs mer om Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Dina Ögon – Fållan (Kväll 1) - Betyg 4 … Läs mer om Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Jo Nesbøs Harry Hole Betyg 3 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Je m’appelle Agneta Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Amanda Bergman, Cirkus, Stockholm, betyg … Läs mer om Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in