• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

OFWGKTA

Frank Ocean till Bråvalla

27 mars, 2013 by Jonatan Södergren

frank

Ifjol tvingades han ställa in sin turné, så spelningen på Way Out West uteblev. Nu är en av samtidens mest hyllade R&B-stjärnor Frank Ocean klar för Bråvalla. Även hiphop-kollektivet OFWGKTA, kollektivmedlemmen Earl Sweatshirt samt hardcorebandet Trash Talk är klara för festivalen som äger rum i Norrköping mellan den 27 och den 29 juni.

Så här presenteras Frank Ocean på festivalens hemsida:

“Länge jobbade Frank Ocean utanför rampljuset, som låtskrivare åt artister som Brandy, Justin Bieber och John Legend. Men efter att Odd Future-kollektivet tagit honom under sina vingar så kunde han till slut släppa sitt första egna verk, mixtapen Nostalgia, Ultra. Låtar som ‘Novocaine’ och ‘Swim Good’ visade upp hans vassa känsla för berättandet och starka arrangemang, och klättrandet på världens R&B-listor kunde börja. Alla ville samarbeta med Frank Ocean, däribland världsartister som Beyoncé, Kanye West och Jay-Z. Även om Frank Ocean är på väg att bli en av vår generations största R&B-artister så har inte bekräftelsen stigit honom över huvudet. Han är mer av den tysta typen som sparar på orden och låter sina alster föra talan. Liveshowerna bygger på intimitet, och är hellre avskalade än pompösa egotrippar, för att på så sätt skapa ett starkare band med sin publik. ‘Channel Orange’, debutalbumet som släpptes förra året fick kritiker att jubla, fansen att gråta och priserna att hagla. Detta blir Frank Oceans första spelning på svensk mark och det är en stor ära att få låta er trollbindas av R&B-visionären på Bråvalla Festival i sommar.”

Arkiverad under: Musik Taggad som: Bråvalla, Earl Sweatshirt, Frank Ocean, OFWGKTA, Trash Talk

Kulturbloggen sammanfattar musikåret 2011 (hittills) och blickar framåt

24 augusti, 2011 by Jonatan Södergren

Foo Fighters bevisade att de är framtidens arenaband när de fick hela Stockholm Stadion att gunga, M.I.A bankade skiten ur allt på Peace and Love och Patti Smith tilldelades det prestigefyllda Polarpriset.

Folk slogs för att komma in när WU LYF spelade på Trädgår’n och Prince hyllades till skyarna för hitkavalkaden han bjöd på under Way Out West men allt detta överskuggas av Amy Winehouse som plötsligt anslöt sig till 27 Club.

Nu när sommaren så sakteligen börjar dra sig mot sitt slut tänkte vi på Kulturbloggen sammanfatta musikåret 2011 (hittills) och blicka framåt mot en höst fullspäckad med godbitar.

PJ Harvey – Let England Shake

När PJ Harveys senaste album Let England Shake släpptes tyckte jag att det var årets album. Nu har det gått ett halvår och jag har fortfarande inte ändrat mig. Denna bläcksvarta krigsskildring känns redan som en klassiker och i oktober besöker hon Filadelfiakyrkan för två utsålda spelningar. 2011 ser utan tvekan ut att bli PJ Harveys år.

Kurt Vile – Smoke Ring for My Halo

Philadelphias stolthet Kurt Vile tillhör vår generations mest intressanta låtskrivare och hans fjärde album Smoke Ring For My Halo, som släpptes tidigare i år, är hans bästa hittills.

Yuck – Yuck

Yucks självbetitlade debutalbum är en riktigt distad och riffbaserad smällkaramell. När vi trodde att band som Dinosaur Jr och Teenage Fanclub var på väg att suddas ut ur musikhistorien kom Yuck, som en grungens Messias, och väckte liv i nittiotalet.

Washed Out – Within and Without

Hela fenomenet som kallas chillwave kan mer eller mindre härledas till ett band – Washed Out. Men Ernest Greene ligger inte bara bakom ett av årets viktigaste album. När de spelade på Hultsfred tidigare i år visade han också att Washed Out är ett band att räkna med på scen.

Panda Bear – Tomboy

Panda Bear (från Animal Collective) klarar sig även på egen hand. Inte fullt så mycket sampling som tidigare och mer användning av gitarrer var framgångsreceptet bakom Tomboy som är hans bästa (solo)skiva hittills. Det stundtals lågmälda drönandet blir titt som tätt till eufori men övergången är alltid lika naturlig som musiken är ogreppbar. Briljant!

The Horrors – Skying

Primary Colours var ett fantastiskt album så frågan var hur The Horrors skulle kunna överglänsa sig själva. Svaret blev Skying där de utforskar ecstasy-influerade ljudlandskap med inslag av post punk, shoegaze och new wave. Värdiga arvtagare till band som The Psychedelic Furs och My Bloody Valentine.

The Vaccines – What Did You Expect from the Vaccines

De lyssnar på Phil Spector, Beach Boys och The Jesus and Mary Chain och gör musik som låter som Phil Spector, Beach Boys och The Jesus and Mary Chain. Svårare än så behöver det inte vara. Texterna är lika simpla som geniala och vem sjunger inte med i refrängen till Post Break-Up Sex?

Elbow – Build a Rocket, Boys!

Build a Rocket, Boys! var albumet då Elbow blev ett arenaband utan att rea ut sin själ och som ingen annan lyckas världens just nu kanske bästa textförfattare Guy Garvey skriva texter om den nostalgi som alla vuxna känner då och då när de tänker tillbaka på sin barndom.

WU LYF – Go Tell Fire to the Mountain

Jag är fortfarande inte säker på om WU LYF, vilket är en förkortning för World Unite Lucifer Youth Foundation, är en satanistisk kult eller ett tungt popband med progressivt, uppbyggande låtar och en ylande sångare. Precis som Bob Dylan var på sextiotalet är WU LYF rösten för en hel generation. Inte minst är de ett tecken på att det inte är så dumt att växa upp på tjugohundratalet.

The War on Drugs – Slave Ambient

The War on Drugs är lika mycket Springsteen som My Bloody Valentine men den till synes udda kombinationen ter sig helt naturlig när vi hör Philadelphiabandets senaste skiva Slave Ambient och är inte Baby Missiles årets låt?

—

Sedan ska vi inte glömma hur hiphop-kollektivet OFWGTA med Tyler, the Creator i spetsen skapade lika många rubriker för sina kontroversiella uttalanden som för sin musik eller hur James Blake förenade soul med dubstep och skapade årets mest experimentella ljudlandskap. Att vara genreöverskridande var 2011 års trend vilket inte minst Bon Iver visade med den självbetitlade uppföljaren till For Emma, Forever Ago. I Sverige hyllades Lykke Li för den dystra, minimalistiska och hjärtskärande skivan Wounded Rhymes och skönsjungande Adele toppade listor med 21.

Men året är inte slut bara för att sommaren nästan är över. Vi har en del riktiga godbitar att se fram emot under hösten. I slutet av augusti släpper Red Hot Chilli Peppers, visserligen utan John Frusciante, sin nya skiva I’m with You och i september släpper The Rapture sitt första album på fem år. In the Grace of Your Love kommer knappast göra någon besviken.

Den isländska storheten Björk släpper också nytt i september och hon har mycket att leva upp till på Biophilia som är hennes sjunde album som soloartist. Även The Drums, Girls och Mick Jaggers nybildade supergrupp SuperHeavy släpper nytt i september.

Oktober bjuder bland annat på nya släpp av Tom Waits, Coldplay och Noel Gallagher. Spännande.

I november ger sig den surrealistiska filmregissören David Lynch in i musikbranschen. Då släpps hans debutalbum Crazy Clown Time. Att rockens suraste gubbe samarbetar med världens girigaste band har knappast undgått någon men i november ger Lou Reed och Metallica ut det gemensamma albumet Lulu.

Florence + the Machine och den klassiskt skolade gothprinsessan Zola Jesus är två andra artister som ger ut album i november.

Hela musikvärlden håller andan i hoppet om att Kate Bush, den störste av de största, ska släppa något nytt. Sångerskan har själv gett indikationer på att drömmen kan bli verklighet redan i år då hon redan ska ha skrivit material till en halv skiva.

Som ni ser, 2011 verkar bli ett makalöst år för musikälskare.

Arkiverad under: Musik Taggad som: 2011, Adele, Bon Iver, Elbow, James Blake, Kurt Vile, Lykke Li, Musik, Odd Future, OFWGKTA, Panda Bear, PJ Harvey, the Creator, The Horrors, The Vaccines, The War on Drugs, Tyler, Washed Out, WU LYF, Yuck

OFWGKTA och Primal Scream står för en framåtblickande och tidslös kväll på Hultsfredsfestivalen

15 juli, 2011 by Jonatan Södergren

Band: OFWGKTA
Scen: Blue Stage
Betyg: 4

Det senaste året har namnet spridit sig som en löpeld över internet, nu var det äntligen dags för OFWGKTA att spela på svensk mark för första gången. I rampljuset hoppade kollektivets största stjärna Tyler the Creator runt på kryckor och brände av hiphopens alla klyschor inom loppet av en sekund. Ändå fanns det någonting som kändes charmig, vitalt och unikt över deras spelning.

Det var spralligt, rått och respektlöst och just därför behövs Odd Future som en frisk fläkt i dagens musikklimat. Personligen tyckte jag att det var Yonkers, en av låtarna på Tyler the Creators senaste soloskiva Goblin, som var bäst.

Hursomhelst ligger Odd Futures största talang i deras förmåga att tända publiken och hade det inte varit för gyttjan hade revolutionen startat här.

Band: Primal Scream
Scen: Green Stage
Betyg: 4

För tjugo år sedan släpptes Primal Screams ecstasy-inluerade mästerverk Screamadelica. Albumet var revolutionerande inom såväl alternativrocken som klubbmusiken. Nu stod Bobby Gillespie, den före detta trumisen i The Jesus and Mary Chain, med sitt genredefinierande band Hultsfredsfestivalens största scen.

Showen tillhörde festivalens hittills mest genomtänkta och trots regnet uppstod magin en kväll som denna. Att de ändrat låtordningen från skivan gjorde faktiskt inte så mycket. Det kändes som att konserten byggdes upp och nådde ett klimax under Loaded och Come Together.

När det bar sig hade drogen ketamin precis lanserats i Storbritannien och under en av bandets spelningar hade några DJ’s hyrts in för att värma upp publiken men när Primal Scream skulle gå på scenen var alla i publiken så höga att de krälade runt på marken. Nu verkade det som att åtminstone publiken lämnat drogerna på hyllan men musiken är fortfarande lika tidslös.

Foto: Oda Carlsson

Arkiverad under: Musik Taggad som: Hultsfredsfestivalen, Odd Future, OFWGKTA, Primal Scream, Tyler the Creator

Recension: Tyler, the Creator – Goblin

18 maj, 2011 by Jonatan Södergren

Artist: Tyler, the Creator
Titel: Goblin
Betyg: 4
Releasedatum: 10 maj 2011

Den kontroversiella nittonåringen Tyler, the Creator från hiphop-kollektivet OFWGKTA höjer med sin andra skiva Goblin förväntningarna inför deras spelning på Hultsfredsfestivalen i sommar.

Med sällan skådad självironi rappar han om teman som sin faderlösa uppväxt. Om de tre vanligast förekommande orden inte hade varit fuck, bitch och weed hade det ju inte varit hiphop.

På något sätt lyckas han förbli intressant genom hela skivan som sträcker sig över nästan sjuttio minuter. Även om skivan kanske är något för lång så är det egentligen bara ytterligare ett tecken på Tyler, the Creators ständiga kompromisslöshet.

Ytterligare en sak jag gillar, vilket visserligen kanske beror på mediacirkusen runt omkring, är känslan av att han faktiskt håller på att skaka om den annars rätt så stillastående musikvärlden. I en tid när alla andra blickar bakåt vågar han ta ett steg framåt.

Bästa spår: Yonkers

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: Goblin, OFWGKTA, the Creator, Tyler

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Lyssna: Van Morrison

Van Morrison har släppt första singeln … Läs mer om Lyssna: Van Morrison

Filmrecension: Erna i krig

Erna i krig Betyg 3 Svensk premiär - … Läs mer om Filmrecension: Erna i krig

Filmrecension: Raya och den sista draken

Raya och den sista draken Betyg … Läs mer om Filmrecension: Raya och den sista draken

Filmrecension: Rättfärdighetens ryttare – en underbar film värd en stor publik

Rättfärdighetens ryttare Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Rättfärdighetens ryttare – en underbar film värd en stor publik

Sällskapet för ofrivilliga drömmare av José Eduardo Agualusa

Sällskapet för ofrivilliga … Läs mer om Sällskapet för ofrivilliga drömmare av José Eduardo Agualusa

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in