Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik
Gröna Lund-aktuella Arcade Fire har delat med sig av en ny musikvideo från sitt senaste album Reflektor. I musikvideon till We Exist ifrågasätts könsroller, och vi ser bland annat Andrew Garfield (känd från Spiderman) som drag vandra runt bland publikhavet på Coachella, där Arcade Fire spelade tidigare i år.
Du kan se musikvideon till We Exist här nedan:
I sommar ger sig det kanadensiska bandet Arcade Fire, vars fjärde fullängdsalbum Reflektor släpptes förra året, ut på en turné som bland annat når Coachella, Primavera Sound och Glastonbury. Nu står det klart att de även gör en efterlängtad spelning i Sverige; den 13 juni intar de Gröna Lunds stora scen. Senast de spelade i Sverige var i samband med Popaganda 2011. Sedan tidigare är det bekräftat att även Pixies spelar på Gröna Lund i juni.
Så här skriver arrangörerna Luger på sin hemsida:
”De bildades 2001 och sedan släppet av deras första album ’Funeral’ har Arcade Fire tagit världen med storm. Deras fjärde album ’Reflektor’ släpptes i oktober och gick upp som etta på albumlistorna i Storbritannien, Kanada, Irland, Belgien, Portugal och USA. Albumet toppade dessutom iTunes-listan i över 40 länder och nu ger sig bandet ut på turné. Arcade Fire är förmodligen ett av de bästa livebanden som finns idag och bandmedlemmarna turas om att spela flertalet instrument så som gitarr, trummor, bas, piano, fiol, cello, kontrabas, xylofon, klockspel, keyboard, valthorn, dragspel, harpa, mandolin och vevlira.”
Det nalkas årsslut och när jag går igenom alla dessa låtar inser jag hur mycket bra musik 2013 har bjudit på. Framför allt kommer jag nog minnas de otippade återkomsterna som när de utannonserades fick det att pirra till — skulle de inte göra bäst i att låta sina redan mytomspunna bakkataloger vara ifred — men som sedan varit betydligt bättre än jag ens vågat hoppas på.
Som vanligt är det en svår uppgift att välja bland alla guldkorn, men nu har Kulturbloggens musikskribentkår sagt sitt. Här är de hundra låtar som vi tycker har varit bäst under 2013 (och du hittar såklart en Spotify-lista längst ned i inlägget).
1. Arcade Fire – Afterlife
2. My Bloody Valentine – New You
3. Darkside – Paper Trails
4. Money – Hold Me Forever
5. Phosphorescent – Song for Zula
6. FKA twigs – Papi Pacify
7. David Bowie – Where Are We Now?
8. Merchandise – Anxiety’s Door
9. The War on Drugs – Red Eyes
10. Foxygen – San Francisco
11. Sky Ferreira – You’re Not the One
12. Julia Holter – This is a True Heart
13. Joanna Gruesome – Sugarcrush
14. Jackson Scott – Sandy
15. Bill Callahan – Small Plane
16. Factory Floor – Fall Back
17. Phoenix – Entertainment
18. Jagwar Ma – Man I Need
19. Mazzy Star – California
20. Unknown Mortal Orchestra – So Good at Being in Trouble
21. Warpaint – Love is to Die
22. Bipolar Sunshine – Love More Worry Less
23. Kurt Vile – Never Run Away
24. Haerts – Wings
25. The 1975 – Chocolate
26. Disclosure – White Noise (feat. AlunaGeorge)
27. Torres – Honey
28. King Krule – Easy Easy
29. Sigur Rós – Ísjaki
30. The Proctors – Into the Sun
31. Lorde – Royals
32. Lady Gaga – Do What U Want (feat. R. Kelly)
33. Haim – Falling
34. Peace – Lovesick
35. Keaton Henson – 10am Gare du Nord
36. Christopher Owens – Part of Me (Lysandre’s Epilogue)
37. Neko Case – Night Still Comes
38. Majical Cloudz – Bugs Don’t Buzz
39. Håkan Hellström – Valborg
40. Wolf Alice – Bros
41. Washed Out – It All Feels Right
42. Empire of the Sun – Alive
43. Nick Cave and the Bad Seeds – We No Who U R
44. James Blake – Retrograde
45. Basia Bulat – Tall Tall Shadows
46. Friends – The Way
47. Drenge – Bloodsports
48. Blood Orange – You’re Not Good Enough
49. I Break Horses – Denial
50. Vampire Weekend – Ya Hey
51. Savages – Marshal Dear
52. Nat Jenkins – East & West
53. Temples – Colours to Life
54. Ry X – Berlin
55. Youth Lagoon – Mute
56. Hanni El Khatib – Head in the Dirt
57. Ed Harcourt – Murmur in My Heart
58. BANKS – Waiting Game
59. London Grammar – Strong
60. Deafheaven – Dream House
61. Makthaverskan – Antabus
62. Kanye West – Black Skinhead
63. Katy B – 5AM
64. Jacco Gardner – Clear the Air
65. David Lynch – I’m Waiting Here (feat. Lykke Li)
66. Smith Westerns – Varsity
67. Chlöe Howl – Paper Heart
68. Naomi Pilgrim – No Gun
69. Wild Nothing – A Dancing Shell
70. Cheatahs – Cut the Grass
71. The Internet – Dontcha
72. Lana Del Rey – Young and Beautiful
73. Matthew E. White – Big Love
74. NO CEREMONY/// – FEELSOLOW
75. The Knife – A Tooth for an Eye
76. Sam Smith – Nirvana
77. Superchunk – Me & You & Jackie Mittoo
78. John Legend – Made to Love
79. Palma Violets – Step Up for the Cool Cats
80. Angel Haze – No Bueno
81. Beck – Defriended
82. Joey Bada$$ – My Yout (feat. Maverick Sabre)
83. Childhood – Solemn Skies
84. Daughter – Human
85. Hästpojken – Sommarvin
86. The National – Sea of Love
87. Axel Boman – Fantastic Piano
88. Swim Deep – She Changes the Weather
89. Speedy Ortiz – Tiger Tank
90. Daft Punk – Doin’ It Right (feat. Panda Bear)
91. Drake – Hold On, We’re Going Home (feat. Majid Jordan)
92. MØ – Never Wanna Know
93. Broken Twin – Sun Has Gone
94. Danny Brown – Dip
95. Parquet Courts – You’ve Got Me Wonderin’ Now
96. Autre Ne Veut – Play by Play
97. Elliphant – Live Till I Die
98. Janelle Monáe – Primetime (feat. Miguel)
99. CHVRCHES – Recover
100. Lily Allen – Hard Out Here
Afterlife, ett av de kortare spåren på Arcade Fires fjärde album Reflektor, hinner i Emily Kai Bocks regi ändå bli en vacker och dramatisk sju-minuters-video.
Du kan se musikvideon til Afterlife här:
Artist: Arcade Fire
Titel: Reflektor
Betyg: 5
Arcade Fires debutalbum Funeral, som släpptes för snart ett decennium sedan, placerade dem som ett av 2000-talets främsta indieband. Det kanske inte rör sig om en vändpunkt, men kreativt har de sällan stuckit iväg särskilt mycket från den grund — och kanske framför allt den attityd — som lades fram redan då; U2:s storslagenhet, Bruce Springsteens energi, och The Cures känsla för briljanta popmelodier — i en smittsamt tilltalande mix — har ju återkommit genom samtliga av de tre föregående albumen, så även på 2010 års The Suburbs.
Men på Reflektor, deras fjärde fullängdare — som till större delen producerats av den före detta LCD Soundsystem-frontmannen James Murphy, tar de sitt troligtvis mest innovativa steg hittills — och om något så omfamnas överlag Talking Heads som en influens (David Byrne var ju trots allt med på ett hörn redan på Speaking in Tongues, en B-sida från förra albumet). Dessutom känns det som att de inte längre tar sig själva fullt så seriöst — vilket inte minst märktes på marknadsföringskampanjen, samt alla de liveframträdanden som föregick albumsläppet — lyssna bara på introt och outrot till Normal Person så förstår du vad jag menar.
Redan på det öppnande titelspåret, som gästas av ingen mindre än självaste David Bowie, sätts ribban för det tretton spår långa dubbelalbumet. Bland övriga höjdpunkter hittar vi bland annat The Cure-osande Here Comes the Night Time, bitvis ironiska Normal Person, samt årets hittills möjligtvis starkaste låt Afterlife — som redan med det inledande textfragmentet ”Afterlife / Oh my God, what an awful word” visar på den lekfullhet som faktiskt går att känna av hela albumet igenom. Denna upplaga av Arcade Fire fullständigt utsöndrar lekfullhet, och även om Reflektor är ett album som bitvis känns utdraget så innehåller den tillräckligt många riktigt starka låtar för att tillhöra årets höjdpunkter — framför allt är det albumet som gör Arcade Fire tidslösa, snarare än enbart ett av vår tids största indieband.
Bästa spår: Reflektor, Normal Person, Afterlife