• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Foxygen

Way Out West: Foxygen är roliga på bekostnad av musiken

14 augusti, 2015 by Jonatan Södergren

foxy2

Foxygen, Azalea
13 augusti 2015
Betyg: 4

Underhållande galenskap på musikens bekostnad.

På förra årets …And Star Power, som med sin längd på tjugofyra låtar tenderade att bli lite spretig, kändes det som att de gamla skolkompisarna Sam France och Jonathan Rado med sitt Foxygen medvetet försökte sätta krokben på sig själva. Några riktigt bra spår — souliga Coulda Been My Love är ju en av förra årets allra bästa låtar — fick plats bland låtidéer som fortfarande tycktes vara i något slags skisstadium.

Likaså på scen prioriteras några flummiga låtar framför deras mest spelade låtar på Spotify; How Can You Really och San Francisco (den sistnämnda spelas förvisso från scenhögtalarna när bandet har gått av scen för att byta kläder efter ett fejkat bråk med piratsvärd). Det är bara att nu spelar det mindre roll, det är teatraliskt och Sam France hittar hela tiden på de galnaste av upptåg på scen. Det är kul att se på.

Medan resten av bandet redan har kickat igång öppningslåten, We Are the 21st Ambassadors of Peace and Magic, kommer han springandes från publikhavet och klättrar upp på scen. Lite som om han tar sig an en karaktär som hela tiden är för mycket. Som när alla killarna i bandet bytt om och en av de tre körsångerskorna frågar hur det kommer sig att ingen sagt åt tjejerna att göra detsamma. “För att ni tar för lång tid” säger han och det mynnar ut i ännu ett “bråk”. Han får publiken att bua ut honom, på skoj. Bakgrundssångerskorna förklarar att de skrivit låtar vid sidan av, och att de nu vill spela en av dessa. Låten i fråga är Shuggie, den första singeln från 2013 års We Are the 21st Ambassadors of Peace and Magic.

Den 60- och 70-talsinfluerade musiken kanske inte riktigt är i fokus (att ljudet distar bidrar nog visserligen till detta) men om vi pratar galenskaper på scen är Foxygen svårslagna. Att bara gå upp och göra en “normal” spelning existerar inte i deras värld.

Foto: Peter Birgerstam

Arkiverad under: Musik Taggad som: Foxygen, Way Out West

Inför Roskilde: 10 band du måste se

29 juni, 2015 by Jonatan Södergren

stvincent

Publiken har redan dragit igång festen på campingområdet. På onsdag drar även musikprogrammet igång på riktigt på Skandinaviens största festival. Här är 10 höjdpunkter i programmet:

Africa Express – Arena, 4 juli kl. 23:00

Damon Albarn (som stod för en av de bästa spelningarna från förra årets festival) och en spektakulär skara musiker från olika kulturer och kontinenter lyfter fram Afrika när de avslutar årets festival med en fem timmar lång spelning på Arenascenen. Det är ett måste att åtminstone vara där en stund!

Father John Misty – Avalon, 2 juli kl. 17:00

Den tidigare Fleet Foxes-trummisen Josh Tillmans andra album med alter egot Father John Misty, I Love You, Honeybear, är ett av årets bästa album. Spelningen på Roskilde har potential att bli lika karismatisk och underhållande som frontfiguren själv.

Foxygen – Avalon, 2 juli kl. 19:00

Det kommer bråkas på scen. Det kommer vara överladdat med energi. En spelning med Foxygen är inte likt något annat. Precis som på senaste dubbelalbumet, …And Star Power, är känslan att allt kommer rasa sönder vilken sekund som helst. Men det är just på grund av den här stökigheten som det är så fängslande att se på.

Jamie xx – Apollo, 4 juli kl. 02:00

Med tokhyllade soloalbumet In Colour i ryggen har Jamie xx fått äran att sätta punkt för årets Roskildefestival med en sen spelning på Apollo-scenen.

Kendrick Lamar – Orange, 3 juli kl. 19:30

Efter att ha följt upp den moderna klassikern good kid, m.A.A.d city med To Pimp a Butterfly tidigare i år är det dags för Compton-rapparen Kendrick Lamar att återvända till Roskildefestivalen. När han spelade där senast trängdes folk långt utanför Arena-tältet. Nu får han spela på festivalens största scen.

Mastodon – Arena, 2 juli kl. 20:30

Hårdrocksbandet från Atlanta gör inte bara gästspel i Game of Thrones. Sjätte studioalbumet Once More ‘Round the Sun släpptes ifjol och nu gör de en spelning på Roskildefestivalen.

Nicki Minaj – Orange, 4 juli kl. 19:30

En av de största stjärnorna i årets program. Känns som en perfekt festivalakt när hon spelar på den orangea scenen innan…

Paul McCartney – Orange, 4 juli kl. 22:00

Med otaliga klassiker från såväl solokarriären som från tiden i ett visst band från Liverpool i ryggen kan Paul McCartneys spelning om någon komma att bli legendarisk. För vem vill inte se ett fullt publikhav framför Orange Stage sjunga med i Hey Jude?

Ought – Pavilion, 2 juli kl. 00:00

På förra årets debut More Than Any Other Day skapar detta fina kanadensiska band nervig postpunk som stundtals för tankarna till Talking Heads. Roskilde har en förmåga att sätta några av de mest spännande, nya akterna på sin Pavilion-scen och i år stavas det mest spännande av dessa nya band O U G H T.

St. Vincent – Arena, 2 juli kl. 18:00

Sedan St. Vincent, eller Annie Clark som hon egentligen heter, förra året släppte sin starkaste samling låtar hittills i karriären, har hon med sin elektriska scenpersonligheten vuxit till att bli en av indievärldens bästa liveartister.  Låtar som Digital Witness och Birth in Reverse kommer få Arenascenen att koka.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Africa Express, Father John Misty, Foxygen, Jamie XX, Kendrick Lamar, Mastodon, Nicki Minaj, Ought, Paul McCartney, Roskilde, Roskildefestivalen, St Vincent

10 höjdpunkter från Primavera Sound

2 juni, 2015 by Redaktionen

sleaterkinney

 

Ett och ett halvt decennium efter att den grundades fortsätter Primavera Sound i Barcelona år efter år att rada upp åtminstone ett av Europas mest spännande festivalprogram. Kulturbloggen var på plats och här är våra tio höjdpunkter från årets upplaga av festivalen:

1. Sleater-Kinney

Efter tio års uppehåll återvände Sleater-Kinney, som föddes ur riot grrrl-rörelsen i mitten av 90-talet, med det imponerande comebackalbumet No Cities to Love. Trots att de får klassas som veteraner på Primavera inger Brownstein, Tucker och Weiss ett av festivalens piggaste och mest energiska intryck. De nya låtarna känns minst lika vitala som det äldre materialet. För en viss mjölkfri, svensk festival som satsar på jämställdhet känns Sleater-Kinney som en given bokning.

2. Unknown Mortal Orchestra

Efter att ha inlett med Like Acid Rain från senaste albumet Multi-Love hinner Ruban Nielson och hans Unknown Mortal Orchestra, som inför denna turné fyllt ut ljudbilden med en keyboardist, även spela flera höjdpunkter från sina tidigare album. Det blir allsång i refrängen i So Good at Being in Trouble och Ffunny Ffrends går verkligen hem live med sitt medryckande intro — även om det är finalen med just Multi-Love och Can’t Keep Checking My Phone som visar varför Unknown Mortal Orchestra är ett av världens just nu allra bästa band. Och när Ruban under Stage or Screen dumpar gitarren hinner han till och med gå ned i spagat och visa upp sina allra fräckaste Prince-moves.

3. Foxygen

Festivalens galnaste spelning stod Foxygen för. Efter att ha ställt in sitt förra besök 2013 gjorde Kalifornienbandet, med dubbelalbumet …And Star Power i ryggen, äntligen Primaveradebut. I andra låten, On Blue Mountain, dansar sångaren Sam France som en manisk ringledare, han är bortom all kontroll och det känns som att bandet är på randen till att falla isär vilken sekund som helst — samtidigt som det är så otroligt underhållande att se på. De väljer bort några hits; San Francisco spelas bara knastrigt upp på vinyl och How Can You Really får inte plats i låtlistan, men vad gör det nu när det nästan är så utflippat att det kokar över.

4. Tobias Jesso Jr.

Den kanadensiske pianosensationen gör festivalens charmigaste spelning. Efter att ha värmt upp med en cover på Big Stars Thirteen spelas såväl förra årets YouTube-demo True Love samt större delen av det 70-talsdoftande debutalbumet Goon. Ensam på scen lyckas han kanske inte riktigt överrösta allt som försiggår samtidigt på de angränsande scenerna, men han lyckas på något vis lösa detta och snarare vända det till sin fördel med hjälp av sin karismatiska scennärvaro.

5. Mikal Cronin

På sitt tredje soloalbum känns det som att powerpop-hjälten Mikal Cronin fått tillräckligt självförtroende för att verkligen leva upp till den potential som de tidigare albumen hintade om. På festivalens egen amfiteater inleder han med Turn Around och Made My Mind Up innan han river av Apathy från debuten. Därefter trappas stämningen bara upp innan ii) Gold följt av vi) Circle sätter punkt på vad som är en av festivalens mest övertygande spelningar.

6. Viet Cong

Danny Christiansen ansluter sig till de tidigare Women-medlemmarna Matt Flegel och Mike Wallace samt Monty Munro från Chad VanGaalens liveband, och tillsammans blandar de noise med komplexa, dekonstruerade melodier. Resultatet: den bästa postpunken på länge. Låtar som Continental Shelf och Silhouettes framförs med otrolig tyngd och mastodontavslutningen med Death går helt enkelt inte att värja sig emot. Missa dem inte på Stay Out West i sommar.

7. DIIV

Det har gått tre år sedan den tidigare Beach Fossils-gitarristen Zachary Cole Smith albumdebuterade med sitt drömska och shoegazeinfluerade projekt DIIV. Under dessa år har han skapat rubriker av flera olika anledningar, tyvärr har det inte alltid handlat om musiken, vad som är klart är dock att bandets popularitet ökat markant och uppföljaren är definitivt ett av årets mest efterlängtade album. Här blandas aggressivitet med melodier, några nya låtar bjuds det på under Primavera, även om höjdpunkten är avslutningen med Doused.

8. Torres

Ensam med gitarr lyckas Mackenzie Scott, eller Torres som hon kallar sig, skapa ett av de här dagarnas mest hänförande ögonblick på en nedsläckt teater inne i stan dagen efter det att festivalområdet stängt ned. Jag saknar förvisso Cowboy Guilt med dess bubblande melodislinga (kanske hade den stört den intima stämningen) men imponeras desto mer av New Skin, Sprinter samt öppningslåten, Honey, från den två år gamla albumdebuten.

9. Kevin Morby

60-talet i allmänhet och Dylan, Neil Young och Leonard Cohen i synnerhet. Det är några av influenserna som går att urskilja i Kevin Morbys musik. Med två soloalbum i ryggen fick den tidigare Woods-basisten Kevin Morby, som precis sajnat till Dead Oceans, en av de mindre scenernas tidigaste slot. Även om det inte var festivalens mest knökfulla spelning så är låtar som All of My Life, Motors Running och Miles, Miles, Miles perfekta att avnjuta just när solen fortfarande ligger på.

10. Dan Deacon

Döm inte boken efter omslaget, som man brukar säga. Dan Deacon kanske mer ser ut som en tekniker än en musiker, men han är extremt underhållande på scen. Hans förmåga att interagera med publiken gör honom till en perfekt festivalartist. Han får oss att dela på oss och skapa en gigantisk dansring i mitten publikhavet — på en såpass stor scen ger det kanske inte samma effekt som på en klubb, men euforin är densamma.

Foto: Eric Pamies

Arkiverad under: Musik Taggad som: Dan Deacon, DIIV, Foxygen, Kevin Morby, Mikal Cronin, Primavera Sound, Sleater-Kinney, Tobias Jesso Jr., Torres, Unknown Mortal Orchestra, Viet Cong

Lyssna: Foxygen – 24 HR LOVER MAN

2 maj, 2015 by Redaktionen

foxygen

I sommar kan vi bland annat se dem på Way Out West. Nu har Foxygen delat med sig av den lika stökiga som bisarra punklåten 24 HR LOVER MAN, som inte var med på förra årets …And Star Power, där de bland annat samplar Jimi Hendrix Manic Depression. Så här går texten om du vill försöka sjunga med:

Straight from the space age
havin a cocaine habit
sup bitchboy the backstabber fucked my shit up
put to bed the notion that i give a fuck
I’m David Bowie
maniacal, exxon to mobile
fucked up in Calabases fucked up in Barnes and Noble, boi
Heard your man can’t last too long
drinks three beers and falls asleep before you cum
fuck it
I’m on some post-Ezra Koenig fuckin North Face bullshit boyfriend
24 hour lover man baby

Likes boys but he’s not gay,
cuz they’re just toys for which to play with
your favorite was some girl in Beverly Hills who’s famous
Famous, famous, everyone’s famous
everyone’s famous in this section of Hell
Move on, get off, cerulean military jackets from Saint Laurent
millions of dollars, billions of dollars,
I don’t need em, I don’t give a fuck cuz I’m your 24 hour lover man baby

World War 3 looters
Fuck freddy Krueger
Drake’s nice but he ain’t got rhymes like i fucked Freddy Kreuger’s eyeballs while listening to Black Dice on ecstasy
I ain’t sexist I just wanna tap that
They don’t even know me and they hate me
Like some fucked up Burger Records kid down in OC
music sweet music, from my fingers
24 hour 24 hour 24 hour lover man baby

Lyssna på 24 HR LOVER MAN här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Foxygen

Foxygen framförde “How Can You Really” hos David Letterman

9 januari, 2015 by Redaktionen

foxygen

Fråga bara Future Islands; ett minnesvärt dansnummer under ett tv-framträdande kan 2015 fortfarande vara vägen till framgång. Under gårdagen hade en annan Way Out West-aktuell indiegrupp — Foxygen — vägarna förbi David Letterman, där de framförde How Can You Really från deras senaste album …And Star Power, och de lyckades definitivt med bedriften att få sin energi att tränga sig genom tv-rutan.

Du kan se framförandet här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Foxygen

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Lyssna: Tribe Friday – get up!

P3 Guld-nominerade Tribe Friday släppte … Läs mer om Lyssna: Tribe Friday – get up!

Lyssna: Ida Segerborg – “Sånt är livet”

Ida Segerborg gör en personlig tolkning … Läs mer om Lyssna: Ida Segerborg – “Sånt är livet”

Lyssna: John Hiatt with The Jerry Douglas Band – All The Lilacs In Ohio

John Hiatt har släppt en ny singel, All … Läs mer om Lyssna: John Hiatt with The Jerry Douglas Band – All The Lilacs In Ohio

Expressen sviker journalistikens uppdrag

Journalistik har en viktig uppgift i ett … Läs mer om Expressen sviker journalistikens uppdrag

Sverige får en dagstidning med fokus på kultur

Kultursajten Opulens satsar och bli en … Läs mer om Sverige får en dagstidning med fokus på kultur

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in