Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Anna von Hausswolff

Anna von Hausswolff spelar på Dramaten

by

annavonhauswolff_dramaten

nna von Hausswolff, aktuell med albumet The Miraculous, ger en konsert på Dramatens stora scen den 25 januari 2016.

Ett pressmeddelande berättar:
Anna von Hausswolff slog igenom 2009 med en smått legendarisk spelning i Annedalskyrkan i Göteborg under Way Out West. Debutalbumet Singing From The Grave kom 2010. På uppföljaren Ceremony 2012 började hon använda kyrkorglar, något hon återkommit till på nya skivan som är inspelad på Sveriges största konserthusorgel i Studio Acusticum i Piteå. The Miraculous, med releasedatum 13 november, är bland annat inspirerad av en speciell plats som varit samlingspunkt för verkliga och mindre verkliga berättelser i Annas släkt, och av Walter Ljungquist bok Källan. Soundet är storslaget och mystiskt.

Under de senaste åren har Anna von Hausswolff turnérat världen över, både som huvudakt och tillsammans med artister som Efterklang.

På Dramaten uppträder hon med en åtta personer stark orkester.

Förband är BERG (Christian Berg från bandet Kite), som är knuten till Anna von Hausswolffs eget skivbolag Pomperipossa Records.

Stockholm Music and Arts: Anna von Hausswolff – grandios popsymfoniker

by

anna_von_hausswolff_2linda_akerberg_7790

Anna von Hausswolff på Stockholm Music and Arts, Eric Ericsonhallen
1 augusti 2015 (natt till söndag)

Anna von Hausswolff var sist ut på lördagens program på Stockholm Music and Arts. Musikern med de ödesmättade popsymfonierna är ett förstås helt rätt val till att spela efter midnatt. Hennes musik med toner från kyrkorglar och pianon är grandios, mörk pop i den allra vackraste prakt, som det står i presentationen av henne i programmet.

Här ett bildgalleri från spelningen.

anna_von_hausswolff_3linda_akerberg_7785

anna_von_hausswolff_4linda_akerberg_7782

anna_von_hausswolff_linda_akerberg_7801

Här är finalisterna i Nordic Music Prize

by

För tredje året i rad delas Nordic Music Prize ut för bästa nordiska album. Vem som kammar hem priset kommer att presenteras i samband med by:Larm i Oslo den 14 februari 2013. Vinnaren utses av en jury bestående av Andres Lokko (journalist), Laurence Bell (Domino Records), Jeannette Lee (Rough Trade), Mike Pickering (Columbia Records) och Jonathan Galkin (DFA Records)

Här är de tolv finalisterna:

Anna von Hausswolff – Ceremony
Ásgeir Trausti – Dýrð í dauðaþögn
Choir of Young Believers – Rhine Gold
First Aid Kit – The Lion’s Roar
Kerkko Koskinen Kollektiivi – Kerkko Koskinen Kollektiivi
Lindstrøm – Smalhans
Neneh Cherry & The Thing – The Cherry Thing
Pää kii – Pää kii
Retro Stefson – Retro Stefson
Selvhenter – Frk. B. Fricka
Susanne Sundfør – The Silicone Veil
Tønes – Sån av Salve

Skivrecension: Anna Von Hausswolff – Ceremony

by

Artist: Anna Von Hausswolff
Album: Ceremony
Betyg: 5
Släpps 18 juli 2012

Det är omöjligt att inte bli djup när man lyssnar på Anna Von Hausswolf mäktiga och gripande musik. Sedan debutplattan 2010 har de redan abstrakta frekvenser och ljudeffekter ökat och blomstrat ut till en fantastisk våg av ljudeffekter i en parallell värld till den vi stressat lever i. Jag tycker att Anna Von Hausswolffs musik är just avstressande och liksom som ett slags öppnande för nya möjligheter och sett att se livet på. Ja, man blir som sagt otroligt djup av att bara lyssna en endaste gång på detta drömlika album med titeln Ceremony.

Musiken i Ceremony är som att ta Lykke Li’s låtar till en högre nivå, det är ungefär samma genre, men ändå inte, eftersom Anna Von Hausswolffs musik är något för sig som inte borde jämföras med något annat. Men om man måste, så förs tankarna omedelbart till en något mer kaosartad Lykke Li.

Orgeln, som hela albumet präglas av, ger skivan ett tema och med tanke på titeln – Ceremony – blir allt så otroligt storslaget, nästan för stort för ett par gamla hörlurar att hantera. Detta är nytänkande och modig musik, inget för radiohit-älskaren. Det är både sorg och glädje på samma gång, det beror på vilken sida man ser musiken från, för det känns som att den har två sidor. En god och en ond.

Ceremony kan ses som en glad samling av låtar med en hyllning till livet, men också tvärtom. Jag skulle inte kunna förställa mig något bättre, djupare och mer mystiskt än detta.

Text: Izabelle Zeijlon

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,