• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Dans

Heja Gudrun som visar att människor över femtio duger

16 januari, 2010 by Rosemari Södergren

gudrunschymanletsdance
Gudrun Schyman dansar bra. Hon gjorde sin andra dans i tv4:s nöjesprogram Let´s Dance på fredagskvällen. Hon fick beröm och bra poäng av domarna.
Förra årets var det nyhetsreporten Elisabeth Höglund som visade att damer i medelåldern kan prestera bra också. Men Gudrun Schyman är ännu bättre.

I dagens så tävlingsfixerade och ungdoms fixerade samhälle behövs det förebild som visar att människor kan en hel del när de är över femtio också. Internationellt och utomlands kan människor som är över femtio värderas, men i Sverige är vi extremt fixerade vi att alla ska vara unga, vackra och begåvade – och ständigt ska det tävlas.

Egentligen är det tävling nästan jämt och överallt i samhället. Också Lets Dance är ju en tävling och den som åkte ur första gången var fotbollsspelaren Victoria Sandell Svensson. Hon åkte ut inte för att hon dansade sämst utan hade lågt stöd av tittarna som ringer in.

På sätt och vis är jag rätt trött på det här tävlingsmomentet som ska med in i nästan alla sammanhang. Tidigare på kvällen hade jag varit på en musikfest på Fryshuset där tio unga band spelade och tävlade om fyra platser till en final. Och Kulturbloggen är med i Aftonbladets Stora Bloggpriset. Också det en tävling där det gäller att få så många som möjligt att rösta. Och inte bara rösta utan de ska rösta en gång om dagen. Rena uthållighetstävlingen. Det är inte direkt säkert att en bloggs besökare går till en dator varje dag och röstar. Men så är det med tävlingar. Det är vissa regler.

Världen är rätt hård idag, det gäller att tävla nästan jämt i alla sammanhang.

Nå, nu är Lets Dance en underhållande tävling. Gudrun Schyman har fått gnäll av en del som menar att hon ska förlora i politisk trovärdighet för att hon ställer upp. Pyttsan. Varför måste politiker vara tråkiga jämt? Politikerna ska väl vara med och ta beslut som utvecklar samhället i en riktning där det blir roligt att leva. Eller? Så länge hennes insats består i att seriöst anstränga sig och göra sitt bästa förlorar hon absolut inte i någon trovärdighet. Livet vore bra trist utan dans.

Gudrun Schyman är inte bara över femtio, hon är över sextio.
Lite fakta från Wikipedia:

Gerd Gudrun Maria Schyman, född 9 juni 1948 i Täby i Stockholms län, är en svensk politiker (tidigare vänsterpartist) och socionom. Hon var riksdagsledamot 1988–2006 och partiledare för vänsterpartiet 1993–2003.

Schyman lämnade vänsterpartiet 7 december 2004, och satt fram till valet 2006 som politisk vilde i riksdagen. Vid en presskonferens 4 april 2005 presenterades hon som en av styrelsemedlemmarna i det nybildade nätverket Feministiskt initiativ.

Hon är en enorm förebild. Heja Gudrun Schyman, heja, heja, heja …

Här kan du se Gudrún Schyman dansa tango.

Relaterat:
Gudrun Schymans Lets Dance-blogg.
Expressen 1 och Expressen 2.
Aftonbladets direktrapport.
Dagens Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om dans, nöje, tv4, Lets Dance, Gudrun Schyman, tango

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dans, nöje, TV4

När dans blir politik – eller den feministiska dansen

9 januari, 2010 by Rosemari Södergren

letsdance
Gudrun Schyman äger ju. Hon dansar ju bra. Mycket bra för att vara en person som inte jobbar med musik eller kroppen. Skådespelare och musiker har ju flera gånger visat sig ha talang för dans i programmet Lets Dance.

Före vänsterpartiledaren och numera representanten för Feministiskt Initiativ, Gudrun Schyman, gjorde på fredagskvällen 8 januari debut i dans- och underhållningsprogrammet Lets Dance i TV4.

Det har varit mycket hallå och buzz kring detta före debuten.
En del menar att hon undergräver respekten för politiker när hon ställer upp i ett underhållningsprogram på detta sätt.
Några dagar före programstart spreds rykten i kvällstidningar att Gudrun Schyman inte ställde upp på att dans hur som helst, att hon tog strid mot förlegade könsroller och skulle försöka hitta någon form av feministisk dans eller attityd i dansen.
Det låter rätt spännande. Alltid kul med människor som försöker förändra, påverka och som vill något.

Dessutom: dans är väl något som de flesta människor gillar: att röra sig till musik.
Jag för min del har lite svårt för att anse att en politiker inte får gilla att ha roligt i livet.
Vad är det få för vits med att förändra samhället om det inte är för att vi alla ska få möjlighet till bra liv?
Och ett bra liv kan mycket väl innehålla dans.

När jag nu ändå funderar kring Lets Dance är jag rätt trött på jurymedlemmen Tony Irving. Jag uppfattar som att han i stort sett bara uppskattar danspar som har unga snygga män.
Äldre människor eller medelålders också, blir ofta lite stelare i kroppen vilket syns i rörelserna. Om en medelålders person utvecklas inom dans och gör framsteg med sina mått mätt, tycker jag den personen ska uppmuntras och ha en eloge för det.
Som när Lasse Brandeby var med för några år sedan.
Nu i år har vi snickaren Willy som är rätt stel i kroppen.
De andra i juryn verkar kunna se att det är bra att inte bara unga kroppar dansar.
Men inte Tony Irving.

Willy Björkman var uppenbarligen tittarnas favorit, berättar Aftonbladet. Dags för en ny omgång av folkuppror mot Lets Dance-juryn kanske? Willy fick ju bottenpoäng av juryn, men folket ringde och röstade som galningar.
Precis som det var med Lars Brandeby.

På sätt och vis är det folkliga upproret ett slags politiskt ställningstagande: Släpp dansen fri åt alla.
Låt inte bara unga och vackra människor njuta av att dansa.

För övrigt väntar jag mig en bra insats av Stefan Sauk. Han är en man med kompetens. Han tränade Iaido ett tag, det är konsten att dra ett svärd. Jag vet att han snabbt blev jätteduktig där. Han kommer nog att göra bra ifrån sig i Lets Dance, även om han kanske spelade över den här gången i Chachacha.

Fler artiklar om Lets Dance:
Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Expressen 1, Expressen 2, Expressen 3 och Expressen 4.

Och här kan man se alla danserna igen i TV4Play.

Läs även andra bloggares åsikter om dans, tv, nöje, kulturpolitik, Willy, Gudrun Schyman, Lets Dance

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dans, Kulturpolitik, nöje, tv

Paul Van Dyk på Münchenbryggeriet och mycket mer

9 november, 2009 by Redaktionen

paul_van_dyk_djing

En av höstens intressantaste dansorienterade föreställningar avnjöts denna gång i Münchenbryggeriet i lördags, där kvällens stora artist var Paul Van Dyk, något av en legend inom klubbsvängen. Men det var inte enbart van Dyk som spelade Monday Bars stora höstmöte, utan även flera kända namn inom varsin stil som förgyllde de tre dansgolv som fanns i lokalen.

Basement hade laddat upp med mer traditionell techno med progressiva inslag, det var även här som de flest utklädda festdeltagarna hängde. Lagom till 20 års firande av murens fall var Berlins klubbscen tillbaka med så mycket svart läder att man skulle ha kunnat utrusta hela Sovjetarmén.

Det var det som var det intressanta, det är inte ofta som alla typer klubbscenen träffas på samma klubb. Allt från bira/bärs-svennar, klubbkids till läderbögar mötes på dansgolvet.

Paul Van Dyk som är en Europas större DJ:s inom trance scenen körde ett mycket professionell liveset och dansgolvet var fullt. Tyvärr är mycket av trancemusiken lite för repetitiv för min smak, men publiken var med på noterna, så mycket att det var svårt att röra sig vare sig framåt eller bakåt i lokalen.

Något av den nya dansstilens pionjärer inom den som ibland kallas för darkstep, en lite tyngre variant av dubstep, med snabba trummor, och då menar jag snabba trummor, hade kommit till bryggeriet för att visa vart mixerbordet skulle stå.

Eftersom det hela den här typen av DJ-kultur utgår från att man mixar flera låtar samtidigt, så är det svårt att beskriva någon enskild låt. Men, man hör att stilen skiljer sig mellan de olika typerna av dansmusik som Dave Schiemann och Ultraform framför. Ultraform som är baserad i Stockholm har en mycket speciell stil där ingen står orörligt på dansgolvet.

Nattens stora begivenhet var Dean Rodell/Machine Code vars totala kompromisslöshet fick alla att dansa. Om fjärde världskriget skulle bryta ut skulle de låta så här.
Någon beskrev musikupplevelsen som ”attackhelikoptrar med miniguns mötet bombflyg” och jag är beredd att hålla med. Det var som att stå mitt i den berömda stålstormen där volymen på musiken var så hög att allt annat försvann. Inom sufismen kallas utplånandet av jaget för fanaa och det är inte svårt att förstå varför man kan nå detta genom dansen.

Några timmar senare gick jag hem trött men lycklig av all bra musik.

Text: Alexander Sanchez

Myspace: Machine Code

http://www.myspace.com/machinecode

Bild: http://www.webresourcesdepot.com/wp-content/uploads/image/vector-dancing-people.jpg

Tags: Paul Van Dyk, Ultraform, Machine Code, Dean Rodell

Här är hela listan på de som spelade:

MONDAY BAR MAIN FLOOR
PAUL VAN DYK
Warmup: Soderman (Sthlm)

FOOLS FOREST (Sthlm)
The Teknoist’s Fyerhammer Project (UK)
Machine Code (DE)
Dave Schiemann (PL)
Ultraform (Fools Forest)

BASEMENT (Uppsala)
Vibrasphere Live (Digital Structures/Tribal Vision)
Berre (Basement)
Core (Mandarin)
Ego T (Zenon Rec)

Münchenbryggeriet, Stockholm, Lördag 7:e November 2009

Läs även andra bloggares åsikter om dans, musik, Paul van Dyk, Münchenbryggeriet

Arkiverad under: Recension Taggad som: Dans, Musik

Malmös egen dansfilmfestival – nu för andra gången

4 november, 2009 by Redaktionen

dansstationen

För andra gången arrangerar Folkets Bio Malmö och Dansstationen en filmfestival helt tillägnad dansfilm. Dancing in the dark går av stapeln den 3-5 december, med biljettsläpp nu på fredag den 6 november. Festivalen erbjuder en bred mix av spektakulära och gränsöverskridande filmer fyllda av rörelse, musik och starka visuella uttryck. Hedersgäst på årets festival är isländska dansaren och koreografen Erna Ómarsdottir som befinner sig i residens i Malmö under november och december.

DET BÄSTA FRÅN DANSENS OCH FILMENS VÄRLD

Dansfilm är en egen genre, där många är originalverk skapade av koreografer speciellt för filmmediet, medan andra är filmversioner baserade på framgångsrika scenföreställningar. Ambitionen med Dancing in the dark är att blanda dansfilm med vanliga spelfilmer där dans har en framträdande roll, musikvideor, konstfilm och andra typer av film där rörelse står i centrum. Den här gången blandar vi dansfilm med cirkus, fysisk teater, parkour, slapstick, musikvideor, rumba och dokumentär.

HEDERSGÄST FRÅN ISLAND: ERNA ÓMARSDOTTIR
I år gästas Dancing in the dark av dansaren och koreografen Erna Ómarsdóttir från Island, som för sin ibland bisarra stil har liknats vid regissören och allkonstnären David Lynch. Sedan Erna Ómarsdottir 1998 gick ut från välrenommerade dansskolan P.A.R.T.S. i Belgien, har hon arbetat som dansare för en mängd olika kompanier och koreografer, bl a Jan Fabre och Les Ballets C de la B. Vid sidan om har hon koreograferat och medverkat i musikvideor med engelska Placebo och landsmaninnan Björk, och flitigt skapat egna verk som hon turnerat med internationellt.

I november och december befinner sig Erna Ómarsdóttir i dansresidens i Malmö tillsammans med musikern Valdimar Jóhannsson. Residenset organiseras av Skånes danskollegium (Dansstationen, Skånes Dansteater, Rörelsen och Danscentrum Syd) med stöd av Konstnärsnämndens Internationella dansprogram. Under residenset gör Erna Ómarsdottir några offentliga framträdanden, bl a på Dancing in the dark*. I samband med att vi visar filmer där hon medverkar, intervjuas Erna om sitt konstnärskap och publiken får möjlighet att ställa frågor till henne. Den 15 december kl 17 gör Erna Ómarsdottir ett uppdyk i Teater 23:s adventskalender i teaterns skyltfönster på Djäknegatan 7 i Malmö.

FILMVISNINGAR PÅ PALLADIUM OCH PANORA
Dancing in the dark arrangeras av Folkets Bio Malmö och Dansstationen den 3-4 december på Palladium och den 5 december på Biograf Panora.

För hela programmet för Dancing in the dark, se www.dansstationen.nu.

Läs även andra bloggares åsikter om dans, Malmö

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dans, Malmö

Dansfestival på Södra Teatern

2 november, 2009 by Redaktionen

dans
Movement in exile är en festival för samtida konstnärlig scenisk dans med rötter i andra danstraditioner än de vedertaget västerländska.
Den arrangeras i fyra dagar, bland annat fredag 6 & lördag 7 november, Södra Teatern. Hela festivalen äger rum 5-8 november även på Stallet och Danscentrum.

Här ett pressmeddelande om dansfestivalen:
Movement in exile är rörelse i exil och dans i förändring. Under fyra dagar i november presenteras flamenco, indisk klassisk dans, nytango, egyptisk folklig dans bortom sedvanliga förväntningar. På Södra Teatern blir det två heta gästspel, nytangokompaniet Companía Pares Sueltos från Buenos Aires och Marco Vargas & Chloé Brûlé Company från Sevilla som har vunnit pris för sitt sätt att förnya flamencon. Dessutom premiär på as-Sayfs nya verk ”Glöd”, dansäventyr/ danslek för barn, seminarium och för den som själv vill testa stegen bjuds det på prova-på-tango. Inga bazaarer men en mumie utlovas!

Genom att titta på de nya strömningarna i Buenos Aires, Sevilla, Delhi, Kairo, San Francisco och framförallt här i Sverige vill arrangörerna uppmuntra till nya möten och influenser som kan utveckla dansen. En intressant fråga är vad som händer med dansen då den får fortleva och utvecklas i en helt annan kontext och kultur än dess ursprungliga. Hur närmar man sig publiken här? Vad händer idag på dansscenen i Sverige och resten av världen inom den ”icke västerländska” dansen är andra frågor man ställer. Movement in exile upptäcker samtida scenkonst i tvära kast, poetiska resor, provokationer, kärlek och förlåtelse i konflikt och lever i ett ständigt utforskande av nya kontexter.

Det gränsöverskridande nytangokompaniet Companía Pares Sueltos räknas till den nya Tango Nuevo-generationen Föreställningen ”Episodes Tango Fusion” är frukten av ett intensivt arbete i utforskandet av tangon i möte med modern nutida dans, kontaktimprovisation och drama. Marco Vargas & Chloé Brûlé Companys föreställning ”Cuoando uno quiere y el otro no” utvecklades från början som gatuteater men tog sedan form för att även kunna framföras på teaterscener. As-Sayfs föreställning ”Glöd” blandar tradition och nutida uttryck till en säregen dansupplevelse tillsammans med musiker på scen. Urpremiär på Movement in Exile!

Festivalen pågår under fyra dagar på tre scener.
Hela festivalprogrammet hittar du här
.

Läs även andra bloggares åsikter om dans, Södra teatern, kulturfestival, Movement in exile, Stockholm, dansfestival

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dans, kulturfestival, Södra teatern

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Sida 18
  • Sida 19
  • Sida 20
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 22
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in