Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

indie

Way Out West: Rock + pop = sant

by

Rock ’n’ roll är inte död. Den lever i högsta grad, i alla fall igår när Iggy & The Stooges äntrade scenen på årets upplaga av Way Out West. Det var svett och spottloskor, röj och tokdans av publiken (både på och nedanför scenen), gung och allsång av publiken. ”Djävlar vilken show”, hördes här och var i publikhavet efteråt och jag kan inte annat än att hålla med. De var underhållande de gamle, att säga något annat vore lögn.

I övrigt: Paul Weller stod för ett okej framträdande, halv fyra på eftermiddagen var ingen optimal tid för show och det var ganska glest framför scenen. Bäst blev det när han körde gamla Jam-låtar, Start! till exempel. Sedan är jag allmänt svag för gubbrock (läs Nick Lowe, Dave Edmunds med flera) och därför kommer Weller undan med godkänt.

Efter tips från en av killarna på min lokala närbutik, passade jag på att kolla in Local Natives. Det var snyggt, tajt, och stämsången funkade. Fast jag kan nog tycka att det blir väl snyggt. Jaja. Wu Tang Clan i Slottskogen var… fascinerande. Tunga beat, händer i luften, och hip hop när den är som bäst. Yay!

Det finns ett band som ofta spelas hemma hos mig: Tindersticks. Funderar efter gårdagen starkt på att komplettera skivsamlingen med The National. Den korthuggna, suggestiva sången, indiegitarrerna och intensiteten hos The National påminner mycket om Tindersticks. Yumyum. Dessutom gillade jag scenuttrycket, leken med mickstativet och kraften i Matt Berningers ångestladdade sång. Det här ska jag lyssna mer på. Snarast.

LCD Soundsystem blev också en favorit under gårdagen. Tung bas, eggande syntslingor och snygg sång kan inte bli fel. Kolla in. Avslutade kvällen med M.I.A:s klubbdunkande laser- och dansshow. ”Man blir som hypnotiserad”, sa sällskapet. Jepp, det går inte att låta bli att dansa, lyssna och beröras av  M.I.A.

Blandningen av rock, pop och indie är Way Out Wests styrka. Igår avgick rocken med segern i den högst inofficiella kampen mellan rockrävar och popsnören. Idag satsar jag på att det blir ett annat resultat: Pavement, Håkan Hellström och Chemical Brothers står på scen. Det kan inte bli annat än bra.

Läs mer: GP,  Aftonbladet, SvD, Poplight

Två indietips på skivor som förgyller hösten: SeLest och Fröken Underbar

by


SeLest: Kapellgatan 12
Skivan kommer 6 september.
Den har en enkel bild på två pojkar som inte blivit tonåringar än och i bakgrunden en tonårspojke som kysser en tonårsflicka med kortkort kjol.
En ganska enkel bild som ger många olika associationer. Jag tänkte att det nog är en skiva med texter om kärlek och om att växa upp. Det gör den, men den innehåller också så mycket mer.
SeLest är ett ganska nybildat band med åtta medlemmar och eftersom några av medlemmarna kommer från symfoniorkestrar och några från mer renodlat klassisk indiepop blir det en härlig blandning, ylande indiegitarrer möter kammarmusikaliska stråkar.
En slags episk pop fast med enkla, ärliga melodier och raka texter om livet, om att förlora en storebror, om att leva vidare med sorgen, om att bryta upp från en galen kärlekshistoria, om att starta ett nytt band …

Simon Ljungman, en av de som startade bandet berättar:

För fyra år sedan kraschlandade jag hos min vän Sebastian. Jag var slut. Slut på kärlek, slut på liv och slut på död. Åren efter millenieskiftet hade tagit kol på mig. Det började med att min älskade storebror född den 4 juli klämdes ihjäl under en bil en septemberdag. Han var en sån storebror som lär en allt: att gå, springa, kicka boll, kärleken och musiken. Tomrummet efter honom blev enormt och tröstlös drog jag längs gatorna i Göteborg.
Fann kärleken men vi gjorde till slut bara varandra galna.
Det var då jag flyttade hem till Sebastian på Kapellgatan 12. Min plats på soffan byttes snart mot en egen säng och så småningom startade vi ett band – SeLest.
Gitarr, piano, trummor, bas och en stråkkvartett.
Långsamt började vi tillsammans bygga något som idag betyder mer än allt.

Nöjesbloggen på Aftonbladet har också berättat om skivan:
Ambitiös och välproducerad och storslagen pop/rock på dyster svenska, med Simon Ljungman i spetsen (som ju gitarrist i Håkan Hellströms band).

Mer om SeLest på bandets hemsida.

Hoppas de gör en spelning i Stockholm snart.

Fröken Underbar: Innan. Under. Efter
Släpps 18 augusti
Fröken Underbar är ett band och kallar sig själv Sveriges mest jämställda band. Bandet består av:
Sandra Vilppala (text, musik, sång), Pia Påltoft (munspel, klockspel, kör), Ulf Jonsson (bas), Mattias Ljung (gitarr), Annika Olsson (piano, dragspel, rhodes) och Daniel Trobell (trummor, slagverk).

Albumet är bandets andra. Debutalbumet har sagts framkallade nyproggsvibbar.
Men ”Innan. Under. Efter” har bandet tagit ytterligare några kliv in i nyproggvärlden.
Bandets sångare, Sandra Vilppala beskriver det och berättar om bakgrunden:

Opretentiöst högtravande och på nördigaste allvar. Jag samlade på ljud och arr i mitt huvud en hel sommar, vilket till slut blev ganska enerverande men det skapade samtidigt nåt djupt att ösa ur när vi äntligen kunde börja experimentera i studion. Tidigt kände jag at vi rent ljudmässigt ska ta ett redigt steg från det tidigare livesound-tänket till något mer konstruerat, skraltigt och tillskruvat.

Det finns förstås en del som också påminner om Säkert!, Fröken Underbar är ett band i deras efterföljd eller inom samma kategori. Och en sak är säker: albumet växer ju fler gånger jag lyssnar på det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Ett av årets bästa indiealbum: Ludwig Bell: ”Jag har försökt att förklara”

by


Ludwig Bell släpper sitt första album 25 augusti: ”Jag har försökt att förklara”. Jag tror att denna solodebut blir en av årets bästa debutalbum. Han är en ny Winnerbäck, kryddad med Håkan Hellström och Broder Daniel.

Ludwig Bell är sångare och låtskrivare i bandet Dreamboy, men som bestämde sig för att skriva på svenska. Resultatet blev enkla, raka poplåtar med text om livet om om politik, kärlek, barndomen och om Stockholm. Första singeln, ”Jag är en idiot”, blev en omedelbar indiehit när den släpptes tidigare under våren och låten spelades mycket flitigt på radio och TV.

Ludwig Bell har spelat på Stockholms kulturfestival och spelar på Way Out West i helgen.

Fredrik Swahn har producerat skivan. Ett pressmeddelande berättar att Fredrik och Ludwig är barndomsvänner.

Ludwig och Fredrik har spelat musik tillsammans sen högstadiet. 2007 släppte de ett album med det gemensamma bandet Dreamboy där Ludwig sjunger och skriver låtarna. Albumet hyllades av en enig kritikerkår för sina självklara poplåtar, låtarna spelades också flitigt i radio och bandet turnerade i Sverige och Japan. Ludwig har även bandet Pasadena och Fredrik har spelat live med artister som Dungen, Anna Järvinen, Hello Saferide, [ingenting], Taken by trees m.fl.

Ludwig säger själv:
– Så länge jag kan minnas har jag haft melodier och ord i huvudet. Jag vet inget bättre än att skriva låtar. Och ingen är mer självkritisk än jag, texten och melodin måste kännas helt rätt för att jag ska göra klart en låt. Jag tycker att varenda låt på den här skivan är jättebra och känns viktig för mig, så jag är omåttligt stolt över skivan.

De två spår som flest troligen hört är förstås de två som finns som klipp på Youtube: ”Jag är en idiot” och ”Kärlek slutar alltid med bråk”. Men jag har fastnat ännu mer för den politiska ”Normandie – Landskrona”.
Här texten från den sången:

Min älskling, du och jag
Vi tror på nåt
Vi kommer aldrig rösta blått
Men det finns de
Som vägrar tro på oss
Min älskling, därför måste vi slåss

Säga nånting sant, göra allt vi kan
Fast det känns så svårt
Och jobbigt ibland
Och du, du tar hand om mig
Jag tar hand om dig
Lovar dig att allting ska bli okey4

Min farfar åkte båt i tusen mil
Och klev i land vid Normandie
Och dryga sextio år har gått förbi
Vi måste ta en annan strid
För alla som vill ska få komma hit
Och slippa elände och krig
Att vissa inte håller med om det
De lever kvar i en annan tid

Älskling, du är allt
Älskling,, håll min hand
Nu när isblå vindar blåser så kallt
Och du, du tar han om mig
Jag tar hand om dig
Lovar dig att allting ska bli okey

Här nedan är två av sångerna från albumet som finns på Youtube, men du kan också lyssna på Ludwig Bell på Myspace.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Se ett klipp från Jónsis kommande världsturné

by


Det är intressant, nu har artister verkligen börjat få upp ögonen för vad och hur de kan använda sig av Youtube i sin marknadsföring.
Nu finns en trailer på Yoputube på vad vi kan vänta oss av Jónsis kommande världsturné.

Ett pressmeddelande berättar:
Jónsi brings his world tour back to the UK next month with appearances at both Bestival and Electric Picnic alongside his headline shows. For a taster of what to expect, a short preview is available here:

Jónsi has also just had his track ‘Sticks & Stones’, from the film ‘How To Train Your Dragon’, nominated for Best Original Song Written For A Film at the World Soundtrack Awards.

You can watch the film trailer featuring ‘Sticks & Stones’ here:

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Möte med indiescen – en sida att rekommendera på Facebook

by


Indiescen är en sida på Facebook för dig som är intresserad av indiemusik och indie-levnadsstilen.

Kulturbloggen träffade Thom Hörnström och Manne Wahlström som är två av de som ligger bakom Facebooksidan i minglet då Roskildescenen invigdes på kulturfestivalen. Det är spännande att se hur de lyckats bygga upp Facebooksidan Indiescen och fyller den med massor av nyheter och texter utan att ha en sajt kopplat till den. Trots att de alltså bara har en Facebooksida och ingen blogg eller hemsida har de närmare 3.000 följare, eller personer som gillar sidan.

Fast en sajt är på gång, avslöjar de.
– Men vi ville bygga ett steg i taget och först ha en bas med personer som uppskattar vårt jobb på Facebook, berättade Thom.

Så om du liksom vi på Kulturbloggen gillar indie så ska du absolut bli ett fan av deras sida på Facebook.

På bilden ovan ser du de två grabbarna från Indiescen tillsammans med Jonatan från Kulturbloggen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,