Yrsa Stenius har gjort sig själv omöjlig som pressombudsman.
Skriver DN:s ledarchef Peter Wolodarski.
Bakgrunden är att Yrsa Stenius i sin roll som pressombudsman anmält Expressens avslöjande att Jan Guillou under åren 1967-1972 regelbundet träffade den ryska spionorganisationen KGB. I sina memoarer, som kom ut före Expressens avslöjande, nämnde Jan Guillou inte sina regelbundna möten med KGB med ett enda ord.
I ett yttrande till Pressens opinionsnämnd rekommenderar Stenius att Expressen klandras för en oförsvarlig publicitetsskada av Jan Guillou.
Det känns konstigt för mig att konstatera att Peter Wolodarski kan dra vettiga slutsatser. Han står ju i princip aldrig på de svagare sida. Här påpekar Wolodarski att Pressens Opinionsnämnd är en institution som skapades för att hjälpa vanliga människor som ansett sig förfördelade i tidningarna, inte offensiva skribenter som jonglerar mellan olika medieplattformar.
Wolodarski har helt rätt. Det är illa att Pressombudsmannen prioriterar att lägga sin arbetstid på att hjälpa en så mediestark person som Jan Guillou.
Dessutom när det Expressen gjort är precis det medier ska göra: de ska granska makthavare och avslöja missbruk. I det här avseendet är Guillou en maktperson, som en av de mest säljande svenska författarna måste Guillou kunna granskas.
En detalj, men talande är Yrsa Stenius slarv med ord:
Stenius ger sig in i ett bisarrt ifrågasättande av löpsedlar, versaler och bilder, som om hon inte hade en aning om hur en kvällstidning redigeras. Dessutom påstår hon – felaktigt – att Expressen kallat Guillou för en spion när tidningen i själva verket konsekvent använt beteckningen agent.
Den språkliga distinktionen mellan agent och spion kan vi lämna därhän. Gränserna i KGB-världen är flytande och öppnar för olika tolkningar. Det avgörande är att Expressen grävt fram något som är sant, relevant och har ett stort allmänintresse.
Ord är viktiga. Journalister ska förvalta ord och ha respekt. Att Yrsa Stenius i sin anmälan förväxlar ordet agent med spion tyder på slarv, inte värdigt en pressombudsman.
Wolodarski har dragit helt rätt slutsatser: Stenius har förverkat sitt förtroende som pressombudsman och det är en skam för pressen att ha en sådan person på den posten.
—
Dessutom vann Expressens avslöjande Guldspaden för bästa grävande journalistik av föreningen Grävande Journalister i kategorin Större dagstidning:
Från Gräv 10:s hemsida, där du hittar alla vinnare för gräv 2009::
Mikael Ölander, Mikael Hylin
”Jan Guillou och KGB”
Expressen
Arbetsbeskrivning“För ett spektakulärt avslöjande som ändrade historieskrivningen kring
en ikon inom journalistik och samhällsdebatt.”
Om guldspaden:
Guldspaden delas ut av Grävande Journalister till ”de journalister – verksamma i svenska medier – som genom engagerad och kunnig journalistik avslöjat eller skildrat väsentliga förhållanden som allmänheten förut inte kände till. Undersökningen skall vara ett originalarbete, självständigt genomfört.
Expressens avslöjande av Jan Guillou har gjort precis detta och tagit på sig det uppdrag medier har. De stora redaktionerna använder alldeles för mycket av den redaktionella tiden idag åt att skriva om saker som att Marie Picasso stoppades av tv4 när hon kom med för kort kjol. När nu redaktioner utför sina granskande uppdrag, som med avslöjandet av Jan Guillous förbindelser med KGB, då borde pressombudsmannen tvärtom hylla detta.
(Förtydligande: Idol-Marie Picasso kom alltså till inspelningen av Körslaget i kortkortkort kjol. Vilket Aftonbladet bedömer så viktigt att det ligger nästan överst på deras hemsida. Det är ett talande exempel på hur klickjournalistiken tar över.)
Mer om Yrsa Stenius som pressombudsman i Thomas Mattssons blogg:
Men med en PO som Yrsa Stenius som fritt fäller en tidning för det som inte publicerats, och som spekulerar fritt om våra källor, är det inte längre värt mödan att att kommunicera med PO.
Istället kommer vi att försöka hantera kritik mot tidningen utanför systemet, och om det inte går så får Stenius fortsätta att kritisera Expressen efter eget huvud och så överklagar vi och argumenterar därefter istället inför Pressens Opinionsnämnd.
Det är egentligen ingen bra utveckling eftersom det försenar processen för den som anmäler Expressen, men det är mer rättssäkert för alla inblandade.
Relaterat: Aftonbladet
Läs även andra bloggares åsikter om press, medier, journalistik, Gräv, Stenius, Wolodarski, Guillou, KGB
