Daidalos och Ikaros
Av Dario Fo
Regi: Björn Granath
Premiär på Teater Sagohuset, Lund, 24 januari 2016
Hybris, mod eller frihetens rena skära glädje? Hur vi ser på Ikaros beror helt och hållet på perspektivet.
Teater Sagohuset sätter tänderna i Dario Fos monologförestälkning, Daidalos och Ikaros, grundad på en klassiker från den grekiska mytologin. Daidalos var en uppfinnare som byggde en labyrint avsedd att såväl fängsla som skydda Minotauros. Labyrinten till trots lyckas Theseus döda Minotauros. Daidalos hamnar i onåd hos den enväldige härskaren och spärras tillsammans med sin son Ikaros in i sin egen labyrint. Daidalos konstruerar vingar åt dem båda så de kan fly sitt fängelse. Daidalos varnar sin son för att flyga för nära solen, eftersom solens hetta då kommer att smälta vaxet i vingarna. Naturligtvis ignorerar Ikaros faderns varning, flyger för högt, och störtar i Egeiska havet.
Trots att det bara finns en person på scenen är det inte en klassisk monolog. Ola Citron spelar tre roller, Ikaros, Daidalos samt en berättare. Genom förändringar i röst, kroppsspråk, minspel och en rikt utbud av gester flyter han mellan de två rollerna och berättaren. Det är Dario Fo, vilket innebär att det finns både svärta och humor i dialogen mellan fadern och sonen. Ikaros är fullt begripligt rätt sur på fadern som konstruerat en labyrint så komplicerad att inte ens konstruktören själv kan hitta ut.
Det är verkligen minimalistisk teater. Scenen är tom, det finns ingen rekvisita, ingen dekor, bara ett blått skynke i bakgrunden. Ljuset är enkelt och ljudet är skådespelarens röst och inget annat.
Den vanligaste tolkningen av berättelsen om Ikaros är att det är varning för övermod, hybris. Flyg inte för högt, det kan gå dig illa. Det är Jantelagen 2000 år innan den formulerades av den danske författaren Aksel Sandemose – tro inte att du är något eller ”Skomakare, bliv vid din läst”.
Den klassiska synen på Ikaros som övermodig är väldigt endimensionell. Ikaros fängslas enbart därför att han är sin fars son. Han låses in i ett brutalt fängelse konstruerat i avsikt att driva dess fångartill vansinne. Vem är vi att klandra honom för att verkligen njuta sin nyblivna frihet när han äntligen får den? En annan tolkning är att Ikaros genom att trotsa faderns varning om vingarnas begränsning verkligen uppvisar mod och vision. Hur många upptäckter hade stannat i byrålådan om forskare, konstnärer och uppfinnare hade lyssnat på omdömet ”Det där går inte”?
En viktig målgrupp för Teater Sagohuset är barn och unga. Deras föreställningar spelas ofta på dagtid och är en grund för diskussioner om moral och val. Berättelsen om Daidalos och Ikaros är en odödlig berättelse just därför att frågan den ställer är tidlös. Är den som utmanar och trotsar auktoriteter och invanda föreställningar en övermodig skitstövel som förtjänar att misslyckas, en modig individ som oavsett framgång förtjänar respekt eller bara en livsglad nyfiken människa som vi övriga i hemlighet avundas?
På scen: Ola Citron