100 steg från Bombay till Paris
Betyg 4
En indisk familj tvingas från Indien under tragiska omständigheter. Familjen är duktig på att driva restaurang och den nästa äldste sonen, Hassan, är en duktig kock. Familjen söker ett bättre liv i Europa och hamnar i en liten fransk stad i södra Frankrike. Där startar de en indisk restaurang, en stor utmaning just i Frankrike eftersom fransmännen har ett eget kök som de är stolta över. Dessutom finns det en prisbelönad fransk restaurang precis mitt emot, på samma gata. Den restaurangen har dessutom fått den fina utmärkelsen en Michelinstjärna och besöks med jämna mellanrum av högt uppsatta ministrar.
Det blir en kraftig konflikt mellan den förnäma restaurangens ägare, suveränt spelad av Helen Mirren.
Helen Mirren är en skicklig brittisk skådespelerska, kanske allra mest känd för sin roll i Stephen Frears film The Queen (2006) där Mirren spelar huvudrollen som drottning Elizabeth II. Denna rollprestation gav Mirren priset för Bästa kvinnliga skådespelare vid Filmfestivalen i Venedig, en amerikansk Golden Globe för Bästa skådespelerska i en dramaproduktion samt sist men inte minst en Oscar för Bästa kvinnliga huvudroll vid Oscarsgalan 2007.
Skådespelarna är ett skäl till filmens höga betyg av mig. Helen Mirren imponerar liksom Om Puri i rollen som familjefadern, Amit Shah som Hassans äldre bror Mansur och sist men inte minst Manish Dayal som Hassen. Manish Dayal måste fått sitt definitiva genombrott internationellt nu och vi kommer att få se hans uttrycksfulla ansikte i många filmer framöver, det är jag säker på. Manish Dayal är född i USA 1983 och har tidigare varit med i bland annat Trollkarlens lärling (2010) and Walkaway (2010).
”100 steg från Bombay till Paris” bygger på Richard C. Morais roman E”n fransk curry – 100 steg från Bombay till Paris” som nu förstås finns tillgänglig i bokhandeln.
Bilderna och miljöerna är ytterligare två skäl till mitt höga betyg för filmen. Matbilderna får de att vattnas i munnen men ändå håller regissören Lasse Hallström det på rätt sida av gränsen så det inte blir rena rama matporren.
Det är en varm sympatisk film, en typisk feel-good-film och det är skönt med en film utan våld som den dominerande faktorn. Även om det är en vacker berättelse väjer den inte för samhällsproblem: så klart möter den indiske familjen fransk rasism. Visst är det en hel del i filmen som är förutsägbart och jag blir inte överraskad särskilt mycket av handlingen, däremot sitter jag och småskrattar av och till för dialogerna och karaktärernas roliga kommentarer. Filmens värde och styrka ligger inte i det dramatiska och oväntade utan i att det är en fin skildring av människor som vågar gå nya vägar och vågar gå in i konflikter och våga lösa konflikter. En film om det fina i människor och om vad som kan förena oss.
Det är inte en film som kommer att få en lång rad Oscarsnomineringar – men det är en varm och stark film om solidaritet mellan människor. Och en reklamfilm med bra indisk mat, det är det. Jag bara måste äta indiskt på en bra indisk restaurang i helgen.
100 steg från Bombay till Paris
Regi: Lasse Hallström
Medv: Helen Mirren, Om Puri, Manish Daya
[…] Kulturblogge; Lottens […]