Revolt
Betyg: 3
Svensk premiär: 13 april 2012
Revolt (originaltitel Sønner av Norge), av Jens Lien, utspelar sig i Norge under åren 1978 till 1979, och handlar om 14-årige Nikolaj (Åsmund Høeg) som bor med sin frisinnade hippiefamilj i bostadsområdet Rykkinn. Allt är frid och fröjd, ända tills en tragisk olycka inträffar som får Nikolajs far Magnus (Sven Nordin) att helt tappa fästet.
För att själv gå vidare och hitta en egen fast punkt, dras Nikolaj till punken som precis börjar få sitt uppsving; särskilt fattar han tycke för Sex Pistols. Han börjar så smått att försöka revoltera mot samhället han lever i och mot hans pappas hippielivsstil. Det visar sig dock vara svårt att uppröra en så liberal pappa som Magnus, som då han åter funnit livsgnistan tar med sig sin son på nudistläger, och mer än gärna hoppar in som ersättare för trummisen i dennes punkband, vilket får Nikolaj att gå över styr och bli mer och mer destruktiv.
Revolt är en film om tonårsuppror, punk, och en far-och-son-relation, och den blev 2012-års vinnare av FIPRESCI-priset (utdelat av internationella kritikerförbundet) under Göteborgs Filmfestival.
Filmen tycker jag börjar starkt. Den är underhållande med bra skådespeleri, och bjuder på en egen typ av finurlig humor, som på vissa ställen drar mot det mörka och surrealistiska. Soundtracket, med bland andra Electric Light Orchestra, Iggy Pop och, förstås, Sex Pistols, är njutbart och inkorporeras fint i filmen. I en cameo syns även John Lydon, forne sångaren i Sex Pistols.
Dessvärre känner jag att filmen Revolt i sin senare del kör fast, och det blir nästan bara mörker, vilket gör att den av mig får snäppet lägre betyg än vad den skulle kunna fått. Själva slutet lämnas öppet, vilket nog kan få vissa att känna sig snuvade på konfekten, medan andra kanske uppskattar att själva få tolka dess innebörd. Själv tycker jag mig ändå finna en strimma av hopp.
I rollerna: Sven Nordin, Åsmund Høeg, Sonja Richter m. fl.
Text: Mikaela Gustin