Han har hyllats för sin förmåga att i stil med Oskar Linnros föra in soulelement i skickligt hemsnickrade poplåtar. Den 24:e februari ger han ut sin debutskiva som helt enkelt heter Album. Så här lät det när Kulturbloggen mötte upp Albin Gromer.
Kan du beskriva din debutskiva?
Dels är temat ett förhållande som går lite fram och tillbaka. Ett par som är kära tillsammans, splittras upp och sedan kommer tillbaka. Skivan är skriven under en period då jag gick från att vara gymnasieelev till att bli vuxen vilket har påverkat kärlekstemat.
Rent musikaliskt tycker jag absolut att den har en grund i soul. Från början hade jag en idé att jag skulle experimentera med synthar och arpeggiators, så i den änden började jag. Efter ett tag kändes det som att jag målade in mig i ett hörn, då tog jag mig friheter bortom det elektroniska. Nu är det en blandning av synthar, trummaskiner, akustiska instrument och stråkkvartetter.
Kan du beskriva arbetsprocessen bakom skivan?
Det mesta har jag gjort själv. Jag har suttit i min lokal, ett litet replokalsrum jag använder som studio, och trixat fram låtar från texter jag har haft. Sedan åkte jag till en annan studio och spelade in stråkarna. Mixningen och mastringen skedde i Stockholm.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med att spela in på egen hand?
Enda låten på skivan som jag fått hjälp från någon annan är singeln Tillsammans. Salem Al Fakir och Saska Becker tog min hyfsat färdiga demo och lyfte den. Om vi hade gjort så på hela skivan hade det kanske lyft produktionen. På det sättet är det en fördel att ta in folk som är bra och kompetenta. Det kan även vara en fördel att jobba själv. Själv gillar jag när det är lite skitigare och lite råare.
Om du skulle göra en ny skiva nu, skulle du ta in gästmusiker eller göra allt på egen hand igen?
Det vet jag såklart inte ännu men jag har nog en idé om att åtminstone sköta produktionen själv. Men jag försöker hålla mig öppen, det är inte så att jag måste göra allt själv.
När väcktes ditt musikintresse?
Från början tror jag att det handlade om att det engagerade mig. Saker runt omkring en engagerar en ju mer eller mindre och musik engagerar mig ofta väldigt mycket och har gjort det enda sedan jag var liten. Jag imponerades av gatumusiker och brukade låtsas spela fiol. Mina föräldrar har alltid stöttat och uppmuntrat mig. När jag var fjorton år ville jag börja ta pianolektioner och det tyckte de var värt att lägga pengar på.
Har du några influenser?
Allt man lyssnar på lagras väl nånstans och blir ens eget. Min första medvetna musikkärlek var hiphopen och från det gick jag till neo soul. Jag har lyssnat väldigt mycket på soul från 90/00-talet som D’Angelo och Bilal. Sedan har jag lyssnat på house, dub step och jazz – det tar aldrig slut. Jag tror att jag hr någon slags förmåga att ta massa olika stilar och göra det till något eget. Radiohead är en stor influens också.
Var hittar du din kreativitet?
Det där går upp och ned, som bäst hittar jag en melodislinga eller ett trumbeat så kommer ett ord. Sedan kommer det igång ett flow så kämpar jag på och blir peppad av flowet som föder kreativiteten. Ibland får jag tvinga mig till att göra klart grejer men då blir resultatet oftast inte lika bra. För mig är kreativitet även att lyssna på andra och vara nyfiken.
Kommer kreativiteten inifrån eller utifrån?
Precis i skärpunkten mellan de två. Det varierar från låt till låt men jag kan vara ganska inåtvänd när det gäller min musik och jag är inte alltid så bra på att kommunicera med omvärlden. På så sätt är jag ju inåtvänd men för att kunna vända sig inåt måste man vända sig utåt – man kan inte sjunga om ingenting.
Kommer det bli någon turné i samband med skivsläppet?
Ja och det är jag väldigt glad över. Det blir min första turné med eget namn och jag är uppbokad varje helg mars ut. Det börjar i Malmö och slutar i Luleå och jag har med mig ett liveband bestående av frilansmusiker. Bland annat har jag men mig Jerre från Mofeta & Jerre som är skitduktig på gitarr.
Hur brukar dina tankar gå när du ställer dig på scen?
För min del är det förknippat med riktigt mycket arbete. Jag tycker att det är kul att spela och skapa musik och när man spelar live finns det utrymme för att leva ut låtarna och ta det ett steg längre. Man kan agera ut lite mer än på en inspelning.
Är det viktigt med spontanitet eller ska allt vara inrepat till perfektion?
Min målsättning är att allt ska vara inrepat till perfektion men mina medmusiker är jazzmusiker så de är vana vid att flippa ut och göra nya saker. Hittills när jag spelat live har det alltid funnits någon tidspress men nu ska vi försöka hinna repa in allt till perfektion för att sedan kunna känna oss fria på scen.
Blir det några festivaler också?
Än så länge har jag inget inbokat men det jobbas på. Min förhoppning är att jag ska spela överallt men vi får se hur det blir.
Lever du på musiken eller jobbar du med någonting annat vid sidan om?
Just nu kan jag leva på musiken men vi får se när drömmen går i kras. Tidigare har jag haft extrajobb och det har funnits perioder då jag inte alls hållit på med musiken. Innan P3 Guld, i januari förra året, kände jag att jag behövde satsa på musiken och i våras blev jag signad av Universal som på olika sätt distribuerat min musik.
Vilka är dina framtidsambitioner?
Vet inte, jag gillar att tänka på saker i projektform. Första skivan och första turnén har varit mina första mål så jag har gått och siktat mot det. Det finns så mycket att upptäcka och utforska, jag vet inte riktigt vilken väg jag kommer ta men jag utgår från att jag kommer vilja fortsätta med det här många år framöver.