Det Kongelige Teater avskedar 100 personer
Mellan jul och nyår blev det offentligt att Det Kongelige Teater skulle avskeda etthundra personer. Enligt de första uppgifterna skulle det handla i huvudsak om teknisk personal och anställda tjänstemän i övrigt.
När dimmorna skingrades visade det sig att det i praktiken innebar att en stor del av balettensemble skulle avskedas och ännu senare att det också handlade om att en tredjedel av operakören var berörd.
Under den gångna veckan fick vi också besked om att det egentligen handlade om att tre operauppsättningar skulle skäras bort från repertoaren, men också tre balettföreställningar
m m, men från början sades det ju att en stor operauppsättning skulle tas bort och egentligen inget annat.
Informationen från Det Kongelige Teaters ledning lämnar mycket i övrigt att önska. Det räcker faktiskt inte med att hänvisa till att man inte kan kommentera läget med hänsyn till de fackliga förhandlingarna som nu pågår. Enligt vad jag har kunnat reda ut så fick personalen information om de kommande personalinskränkningarna ett par veckor före jul. Om detta kan man ju tycka att den informationen borde ha lämnats redan i samband med att teaterledningen blev överens om det nya avtalet med Folketinget. I varje fall borde teaterledningen genast ha inlett överläggningar med de olika personalgrupperna om hur denna situation skulle hanteras.
Att det skulle träffas ett nytt avtal med ungefär den innebörden som det fick har ju faktiskt varit känt sedan tidigt på våren 2011. Om detta har åtminstone inte undertecknat kunnat läst någonting om på de olika nättidningarna utan första signalen om att något var på väg att ske kom först flera veckor efter att det nya avtalet blev klart.
Bakgrunden till problemen på Det Kongelige Teater ligger närmast i att politikerna dels accepterade gåvan från skeppsredaren att få Operaen dels att man samtidigt tog beslut att bygga ett nytt teaterhus vid Nyhavn. Detta innebar att teaterledningen hade att svara för driftskostnaderna för tre hus samtidigt som detta skulle hanteras inom ramen för befintligt anslag.
Detta har fått till konsekvens att teaterledningen har fått anstränga sig för att hålla budgeten och detta fick göras genom olika rationaliseringar, som man försökte genomföra så att dessa inte drabbade den konstnärliga verksamheten. I klartext innebär detta att det inte finns så många sätt att spara ytterligare, vilket tydligen politikerna har svårt att acceptera och ännu mindre förstå.
Politikernas recept tycks bestå av att teatern höjer priserna ytterligare, vilket säkert kommer att få till följd att antalet besökare kommer att minska ytterligare. Ärligt talat hur många operaälskare tror politikerna har råd och lust att betala mellan 795- 1150 danska kronor för en parkettbiljett?
OK det är naturligtvis inte nödvändigt att sitta på parketten, men problemet är ju att prisskillnaden mellan 2-3 balkong och en parkettplats inte är så förfärlig stor. Detta är ytterligare ett bevis på att teatern har försökt att öka intäkterna och därmed gå politikerna till mötes, men jag är inte helt säker på att detta är rätt väg att gå.
Till teaterledningens heder kan jag konstatera att priset på biljetterna inte varierar mellan veckans olika dagar som det gör på andra operahus i den omedelebara närheten.
I går eftermiddag anordnades en s k Aktionskonsert på Gamle Scene, men tyvärr hade jag inte en chans att komma in, men det viktigaste var ju ändå att jag försökte.
Jag har all respekt för det svåra arbete som politikerna utför för vår räkning, men samtidigt förstår jag inte riktigt hur man resonerar. Det är tydligen kris i Danmark och det innebär att alla måste vara med och minska på kostnaderna. Det låter ju självklart ganska rimligt, men det är inte helt invändningsfritt att bara argumentera utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Ett operahus, med tillhörande operakör, av rätt storlek, ett balettkompani tillhör enligt min uppfattning till de omistliga kulturella värden i ett civiliserat samhälle. Det är dessutom en verksamhet som svårligen kan finansieras utan medverkan från skattebetalarna.
En faktor som man inte heller helt kan bortse från är att Danmark har haft en borgerlig regering den senaste 10-års perioden och det är egentligen den som ytterst är ansvarig för den kris som teatern nu genomgår. Det är naturligt mänskligt och lätt att skylla på den nuvarande regeringens insatser, men i ärlighetens namn måste man ha klart för sig att huvudansvaret för den uppkomna situationen ligger hos den tidigare regeringen, men samtidigt är det ju ganska förvånande att den nuvarande regeringen så reservationslöst tycks acceptera deras underlag.
Det som förvånar mig mest är nog egentligen är konstruktionen av det bidragssystemet, som ligger till grund för bidraget. Kort innebär systemet, som jag uppfattar det, att staten lämnar ett bidrag på x antal miljoner, men från detta bidrag får teatern sedan betala en sorts marknadsmässig hyra men också kostnader för drift och underhåll. I min värld innebär ju detta att det egentliga bidraget är väsentligt lägre än som redovisas officiellt.
Så är det tydligen inte bara i Köpenhamn utan detta gäller även andra operahus, men problemet är ju speciellt i Köpenhamn eftersom operahuset ”Operaen” är en gåva som politikerna har accepterat för teaterns räkning. I samband med mottagandet av denna gåva utlovades att politikerna skulle svara för vissa kostnader så att detta inte skulle gå ut över den konstnärliga verksamheten. Jag är inte tillräckligt insatt i detta men av döma av uttalanden från teaterns ledning verkar det inte som politikerna har uppfyllt sitt löfte.
Till problematiken hör ju även att ledningen fick ansvar för ytterligare ett hus nämligen det nya skådespelshuset som invigdes 2008. Dessutom har teaterledningen ansvar för ”Gamle Scene, det ursprungliga operahuset vid ”Kongens Nytorv.
När jag har funderat på hur man bäst skulle kunna lösa den uppkomna situationen så ligger det nära till hands att hitta lösningen genom att lämna tillbaka gåvan ”Operaen på Dokhusön”, även om jag naturligtvis är helt medveten om att det inte är fint att lämna tillbaka en gåva.
Avslutningsvis drar jag slutsatsen av situationen på Det Kongelige Teater i Köpenhamn är att vi absolut inte skall acceptera att få ett nytt operahus i Stockholm som en gåva.
[…] Läs mer om bakgrunden till situationen på Kulturbloggen […]