Deportees, Berns
Betyg: 5
Deportees kom, sågs och segrade. Det var deras första av två efterlängtade spelningar i huvudstaden och det känns verkligen som att deras tid är nu. Frågan är om de inte är Sveriges just nu bästa liveakt. Spelningen var ett ända långt segertåg och när textraden ”let the wolves prey on the wolves and the weak shall inherit the earth” kickade in under Medicate It Right fick jag gåshud för första gången sedan jag såg The Cure i november.
Bandet har gått igenom en intressant, och i mitt tycke positiv, utveckling från det tidiga något Prince-aktigt soulfunkiga materialet till exempelvis Islands & Shores New Order-pumpande basgångar. Det var svårt att peka ut ett särskilt ögonblick som överglänste resten av konserten men när de mot slutet framförde de bästa låtarna från senaste skivan, som enligt många är deras bästa hittills, var det svårt att inte ryckas med lite extra. A Heart Like Yours in a Time Like This avslutade spelningen på bästa möjliga sätt.
Det kändes som att ljudbilden fick växa och bli betydligt mäktigare än på skiva. Även, kanske framför allt, den senaste skivans textmässiga finesser kom fram tydligare. Min favorittext är ”something gets to die when something lives” från Islands & Shores som, så som jag väljer att tolka den, på något sätt föreslår att ödet varken är rättvist eller orättvist – somliga dör medan somliga får leva.
För er som inte har läst vår intervju med bandet ännu så kan ni göra det här.
Nope, de framför bästa låtarna från nya skivan någonstans i början-mitten av spelningarna (Carry No Blow, Warpaint och strax efter Warpaint blir det årets vackraste låt: Future Shocks).
”Future Shocks” är helt klart en av höjdpunkterna på skivan, även ”When the Buildings Sleep” som de inledde med var ett utropstecken, men det är svårt att komma ifrån magin i ”A Heart Like Yours in a Time Like This”