Det är lördag den 4e december och stockholm är iskallt, men inte inne på Berns salonger. Hela stora salen är fylld av förväntansfulla och delvis berusade människor. Kvällen till ära gästas stockholm av inte mindre än två folkrockspunkande band som ska bjuda upp till dans.
Första bandet upp på scen är Devotchka, ett folkrockigt band med influenser från de slaviska länderna, grekland och ryssland. Bandet består av fyra personer med leadsångaren Nick Urata, men det är inte han som fångar min blick. Längst ut på vänsterkanten står en man i glasögon och en violin fast mot hakan. Flera gånger under spelningen kommer jag på migsjälv med att bara stå och lyssna på hans spelande, väldigt vackert! Bandet i sig var det heller inget fel på, väldigt svängigt och en perfekt publikuppvärmare. Låtarna var väldigt bra, men tyvärr kan jag inte minnas namnet på någon eftersom jag aldrig hört dem tidigare, men jag kan absolut säga att jag kommer lyssna vidare på dem. Det är den perfekta förfestmusiken, och att de även lägger in en cover på Velvet undergrounds grymma ”venus in furse” gör detta ett utav de bättre förbanden jag sett på senare tid.
Band nummer två denna kväll är zigenarpunkbandet Gogol Bordello. Bandet bildades 1999 i New york men medlemmarna kommer från alla världens hörn och frontas av den galna, karismatiska sångaren Eugene Hutz. Bandet har alltid varit känt som ett rent stycke dynamit och deras livekonserter har ryktet om sig att vara helt galna, så förväntningarna är självklart höga. Men jag måste erkänna att jag blir lite besviken. Missuppfatta inte, bra spelning, men bitvis känns den seg.
På senaste skivan ”Trans-Continental Hustle” tappar gogol sitt energiska sound och byter ut det mot akustisk gitarr, vilket resulterar i att konserten får flera lugna partier, vilket inte går hem hos en publik som kommit för att dansa. Men när bandet bränner av sina klassiska låtar som stampvänliga ”Start wearing purple” och studsiga ”Wonderlust King” så dansar hela Berns med armarna i luften som om det är världens undergång, även jag. När det väl blir röjjigt så gogol ett väldigt roligt band att titta på, fruktansvärt färgsprakande. Dock så är jag väldigt besviken att de inte spelade sin låt ”Through the roof ’n’ underground”, jag har en känsla av att den hade varit fantastisk som extranummer, även om ”Alcohol” också var ett bra extraval.
SÅ, kvällen i helhet var mycket bra, även om gogol inte levererade så galet som jag tror att de kan. Men om de kommer tillbaka till Sverige snart så kan jag absolut rekommendera folk att se dem, om inte för showen så för Eugenes helt fantastiska, fantastiska, fantastiska mustasch.
Text och foto: Linnea Amling
Läs även andra bloggares åsikter om Devotchka, Gogol Bordello, Berns, musik, recension
[…] Här berättade Kulturbloggen från en spelning i Stockholm där Devotchka var förband åt Gogol Bordello. […]