Valkyrian från Bayreuth en klar succé

I helgen såg jag Valkyrian från Festspielshaus i Bayreuth. Ja, det vill säga jag var inte på plats, men sedan förra året har det funnits möjlighet att se en utvald föreställning på ”nätet”, vid den här tiden.

I helgen var det alltså möjligt att se Valkyrian. Det var i och för sig den sämsta tänkbara dagen, eftersom dels gick Star-cross´d lovers, Vadstena-Akademiens sommarföreställning i P2, en föreställning som jag visserligen såg tidigare i augusti, men gärna ville höra igen,dels gick Doktor Atomic som Veckans föreställning i TV dels skulle jag på fyrtio-årsuppvaktning.

Nåväl det hela löstes på bästa sätt dvs jag såg första akten av Valkyrian varefter det var dags att gå på kalas och hemma igen hann jag lyssna på andra akten av föreställningen från Vadstena-Akademien.

På söndag eftermiddag lyssnade jag på första akten av Star cross´d lovers (dvs jag hörde faktiskt på hela operan) och sedan såg jag Doktor Atomic via Metplayer dvs det är en upptagning från Metropolitan Opera i New York Vad jag kunde förstå så var det samma sångare i Veckans föreställning, men orkester och dirigent var från Holland, eller Nederländerna som det mer officiellt heter.

22:30 var det sedan dags att se andra och tredje akten av Valkyrian och det innebar lite mer än ett par timmars intensivt lyssnade så den natten kom jag inte i säng förrän omkring 01.30. Tur att jag är pensionär så jag kunde sova lite längre idag.

Rent allmänt kan jag konstatera att det var en mycket fin upplevelse att få se ett verk uppfört direkt från Wagners högborg, ett måste för alla wagnerianer, även om väntetiden för att få en biljett dit är tio år. Nu betraktar jag mig inte själv som wagnerian, men det skulle naturligtvis vara en upplevelse av stora mått att få uppleva Nibelungens ring i Bayreuth. Vem vet det kanske kan bli verklighet 2020 eller kanske 2021. Annars är jag ganska nöjd med att få se Värmlandsoperans uppsättning nästa år i Karlstad.

Valkyrian är en av mina favoritoperor och särskilt gäller det 1:a akten som är en enda lång kärleksupplevelse. Under årens lopp har jag sett Nibelungens ring ett par omgångar i Köpenhamn och Stockholm dessutom har jag sett föreställningarna var för sig ett antal gånger, nu senast i november förra året på Kungliga Operan i Stockholm.

Det var som konstaterat en mycket fin upplevelse och första akten var helt fantastiskt med utmärkta insatser av Edith Haller och John Botha. Kwangchul som Hunding var också ganska bra, men jag har hört bättre Hunding´s.

Det bästa med föreställningen anser jag ändå vara scenografin för den förflyttade mig till Wagners ursprungstanke och visst är det väl så här det skall framställas. Visst, jag hade naturligtvis invändningar, men det handlar mest om detaljer och inget som direkt drar ned helhetsintrycket. Normalt ser man väl inte Wotan i första akten, men här fick han vara med som en figur i fönstret.

Han som sjöng Wotan var tidvis mycket bra, men tänk vilken föreställning det hade blivit om Terje hade sjungit Wotan, eller en annan av mina favoriter som jag just nu har förlagt namnet på, men han som sjöng Wotan på Det Kongelige Teater i Köpenhamn.

Tekniskt sett fungerade också överföringen mycket bra, men intervjuerna mellan pauserna var oerhört irriterande att lyssna på. Saknas det textmaskin i Bayreuth? Det var ganska likt visningarna från Metropolitan Opera, men jag saknade bilder på publiken och även från interiörer från huset i övrigt.

Bäst på plan tyckte jag nog John Bothas Siegmund var tätt följd av Edith Haller´s Sieglinde, men även övriga får så klart godkänd och vissa t o m väl godkänd. Orkestern spelade fantastiskt, men skall jag vara helt ärlig så fanns det ögonblick då jag undrade vad dirigenten Christian Thielemann höll på, men det är så klart jag som är ute och cyklar för han fick nog kvällens varmaste applåd, men det kanske beror på att salongen var full av wagnerianer.

Avslutningsvis var det absolut en fantastisk musikupplevelse och detta till ett väsentligt lägre pris än vad som hade varit möjligt på ort och ställe.

Andra uppfattningar om föreställningen

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Valkyrian från Bayreuth