Sverige kan vara på väg att bli ett rostigt låglöneland utan internationellt gångbar forskning

Det finns många problem i det svenska samhället som är hinder för svensk välfärd och sysselsättning. Ett stort problem som tyvärr inte tas upp så ofta i medier är forskningspolitiken.
I mitt jobb möter jag dessa frågor ofta och under senvintern har Kunglig. Vetenskapsakademin, Stiftelsen Strategisk Forskning och Sacoförbundet Naturvetarna rest runt på fem universitet och i rundsbordssamtal med forskare, studenter, professorer, näringsliv med flera diskuterat kring problemen inom svensk forskning.

Utan forskning tappar vi välfärden
Forskning är livsviktig. Världen skriker efter banbrytande forskning. Tillåt forskarna att forska istället för att ägna tid åt att ansöka om medel, ge frihet att testa sidospår och med större trygghet ökar kreativiteten. Det var några förslag som kom fram under Naturvetarnas universitetsturné, som jag har jobbat med.
Under universitetsturnén har Naturvetarna tillsammans med Kunglig. Vetenskapsakademien och Strategisk forskning träffat forskare, studenter, professorer, näringsliv, opinionsbildare med flera och diskuterat situationen för svensk forskning och unga forskare.
Det är helt uppenbart att det behöver göras mycket för att svensk forskning ska fortsätta vara på hög nivå och skapa jobb och välfärd.

Här finns några debattartiklar om frågan.

Nu har DN vaknat och börjat ta upp frågan om hur viktigt det är att vi inte tappar fart inom forskningen:

Trots att Sverige satsar mycket pengar på forskning har inte detta lett till någon motsvarande ökning av nya patent i Sverige, fler anställda forskare i företagen eller ökad export av högteknologiska produkter. Man talar om den ”svenska paradoxen”, att investeringarna i kunskap inte ger tillräcklig utdelning i ökad handel och BNP-tillväxt.

Lägg därtill de massiva satsningarna på kunskapsutveckling i världens nya tillväxtregioner. Kina satsar enorma belopp på avancerad forskning och Indien massproducerar ingenjörer. I dessa länder, sägs det, är ungdomar beredda att studera hårt till skillnad från sina svenska jämnåriga.

På sajten Stockholm Meeting samlar Naturvetarna debattartiklar i ämnet.

Om du är intresserad av forskningspolitik ska du boka 15 april för då kommer ämnet att diskuteras. En Nobelpristagare kommer att berätta om sina erfarenheter och det blir en politikerdebatt med företrädare för samtliga riksdagspartier. John Walker, Medical Research Council, Cambridge, kommer från det labb som tagit fram flest Nobelpristagare.

Mer på Stockholm Meetings webbplats:

15.45 Politikerdebatt:
Så vill vi stärka svensk forskning

Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, Folkpartiet

Marie Granlund, riksdagsledamot, Socialdemokraterna

Lars Hjälmered, riksdagsledamot, Moderaterna

Yvonne Andersson, riksdagsledamot, Kristdemokraterna

Rossana Dinamarca, riksdagsledamot, Vänsterpartiet

Ulrika Carlsson, riksdagsledamot, Centerpartiet

Lage Rahm, riksdagsledamot, Miljöpartiet

Svensk forskningspolitik kom upp på agendan i helgen då Högskoleverkets chef hade skarp kritik mot nuvarande regerings forskningspolitik och mot forskningsministern: Ur Svenska Dagbladet:

Chefen för Högskoleverket, Anders Flodström, går till hårt angrepp mot regeringen. Han är kritisk mot en kommande proposition om hur kvaliteten ska mätas på grundutbildningarna vid universitet och högskolor.

Förslaget ”är inte seriöst”, skriver Anders Flodström i ett skarpt formulerat inlägg på myndighetens webbsida, och hävdar att ”staten avsäger sig all insyn i en verksamhet som kostar skattebetalarna 20 miljarder om året”.

Chefen för Högskoleverket, Anders Flodström, går till hårt angrepp mot regeringen. Han är kritisk mot en kommande proposition om hur kvaliteten ska mätas på grundutbildningarna vid universitet och högskolor.

http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/03/mars-14-2010-hogskolepropostionen-ar.html

forskning viktig
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/flera-forskare-1.1060809
http://norah4you.wordpress.com/2010/03/14/ett-satt-att/

Veckans bild på mig
http://claeskrantz.se/arkivet/5243

veckans gnällare i fokus
Rolf van den Brink på Dagens Media driver med Aftonbladets gnällande:

Sura tag på Aftonbladet. Landets dominerande mediehus gnäller om att konkurrenten och utmanaren Expressen inte borde räkna in GT och Kvällsposten i de totala upplagesiffrorna.
Gnäller om att Expressen köpte rättigheterna till Laila Bagges och Niclas Wahlgrens bröllop. en marknadsledares klassiska misstag och orienterar sig efter kategoritvåan, alltså Expressen. Det leder till att Aftonbladet hamnar i försvars och förvaltarposition, medan Expressen bjuds in att dansa underdog och framstå som lite elakare, lite roligare, lite mer på.

Läs även andra bloggares åsikter om nagturvetenskap, forskning, forskningspolitik, vetenskap, samhälle, politik, Stockholm meeting