Petter Bergander Trio
Watershed
5
Inspelad i Nilento Studio i Kållered april 2023 och mixad av Åke Linton
Producent: Petter Bergander
Prophone
Releasedatum: 13/3 2024
Nu kommer tredje albumet från trion under ledning av pianisten Petter Bergander. Samtliga åtta låtar är skrivna och arrade av honom. I rytmsektionen huserar Eva Kruse på kontrabas jämte Robert Mehmet Sinan Ikiz bakom trummorna. Behöver omgående erkänna att trion gått under min radar även om jag känner till musikerna, framför allt den enastående globetrottern (turnerat i cirka 50 länder) Ikiz som jag träffat flera gånger. Petter Bergander associerar jag främst till hårdsvängande Nils Landgren Funk Unit där han hanterar diverse keyboards. I den enheten lirar den skicklige och sympatiske Ikiz trummor, varför man förstår att de trivs i varandras sällskap. Att som omväxling ha en i huvudsak akustisk ådra att tillgå som kompositör måste vara befruktande. Hur Bergander fick kontakt med den i Göteborgs skärgård bosatta basisten vet jag däremot inte. Watershed består av åtta original som mixar lyriska melodier med improvisatoriska inslag. Pressreleasen varudeklarerar dem på följande sätt: ”Musik som både drivkraft och tröst i en orolig tid/ blev ett sätt för mig att stå emot rädsla och mörker.”
(Tyvärr försvann nästan hela min text när jag skulle spara i utkast, så jag måste börja om). Musiken kan liknas vid ambient i lika hög grad som konventionell pianojazz. Melodierna står stolt på egna ben, även om släktskap till amerikanska sångboken märks, liksom tidlösa soundtrack. Fragment av nordiskt vemod kan skönjas. Vi ges dessutom nycklar till låtarna av kompositören själv. Öppningsspårets stadiga framåtdriv i botten symboliserar en resa som går på räls. Över ett taktfast beat låter pianisten en oemotståndlig melodi ta form. Blir än mer indragen i ett exalterat beat , när jag får reda på att The Train To Lviv handlar om kriget i Ukraina, om barn som tvingas bryta upp och lämna stridande föräldrar. Day Eleven är en gripande ballad som utgår från samma ofattbara inferno. Stimuleras av skiftningarna i temperament och tempo. Sprudlande tongångar övergår i melodier präglade av reflektion och allvar.
Trions sömlösa samspel triumferar i upphettade Get Out Of Here vars tema hämtat inspiration från Bach och livligt Chick Corea-stuk. Avlöses av en romantisk kulmen som åkallar skönheten i nordisk natur, apostroferar en utdöd fjärilsart. Anslaget på flygeln, Ikiz spel med vispar jämte Eva Kruses sammanlänkande basgångar är himmelskt vackert. Musiken fortsätter på samma inslagna väg i långsamt framskridande ballad som är genialt konstruerad i sin enkelhet. En remarkabel avspändhet lyfter fram vikten av detaljer.
Snyggt stilbrott uppstår i Lucky som för tankarna till den omisskännlige Monk. Tjusas av glad, aningen avigt rullande melodi som kryddas med snärtigt solo av rytmtillverkaren på trummor. Efter ett tag uppstår delikat sväng. Denna ytterst välkomponerade anrättning avrundas medelst återhållsamt, målmedvetet sökande som färgas av angenämt basfeature. Days To Come symboliserar perfekt albumets underliggande stämning av ett hopp som ändå spirar. Watershed är en alldeles utsökt skiva av en pianotrio som gör skillnad. Musiken håller för upprepade lyssningar! Och Petter Bergander överraskar mig som en fullfjädrad kompositör.