Betyg 5
Stockholms stadion
Spelning nummer 13 (om Barcelona-spelningen räknas med) på denna sommarturné.
Den sista egna spelningen i Sverige på denna turné. En sommarturné som kantats av lyckliga recensioner och hyllningar, men även en hel del hat i tidningar och sociala medier, av (män)niskor som inte förstår eller gillar Håkans musik och måste berätta detta.
Kvällen var den enda med förband på denna turné, dansbansmusik av Lucianoz, som jag personligen gärna avstått från, men som ändå skapade väldigt bra stämning längst fram där jag stod.
Prick 21.00 var det dags för Håkans band att kliva in på scenen, och som alla andra kvällar började Håkan på trummor på Jag är en wild story. Bandet är utklätt till någon sorts cirkus-sällskap, och det är säkert så det känns, ett resande sällskap av artister. Sen var detta ingen vanlig kväll på turnén. En av fördelarna för oss som gärna ser flera spelningar på samma turné är att ingen kväll är exakt lika som den innan. Denna kväll på stadion har flera låtar som inte spelats på tidigare kvällar. När Brännö serenad kommer som låt nummer fyra, inser jag att detta kommer att bli en speciell kväll. Håkan är förkyld, och ber om ursäkt för sin kraxiga röst. Där jag står har jag svårt att höra detta för publiken är verkligen med på allsång, hög sådan. Det hoppas, dansas och många tårar av glädje där jag står.
Håkan har verkligen tränat på sin scennärvaro och han dansar, moonwalkar, paddlar kanot med käpp och vill vara överallt på scenen samtidigt. När den här gången är det på riktigt kommer är en av de få ställen som energin sjunker lite. Det här är en kväll med mycket energi. När Ramlar kommer åker skortan av för Håkan, för kvällen med massor av glitter på kroppen. Förbandsartisten Lucianoz får komma in på Jag vet vilken dy hon varit i, är en vacker version och första gången den låten spelas på denna turné. Sen ökar energin mer, med tre smällar på raken, Det så jag säger det, känn ingen sorg för mig Göteborg och din tid kommer. Glädjen är total och Håkan byter till sin fjärde skjorta.

När Lars Winnerbäck kommer in på första extranumret och dom gör Lars låt För dig. Ljudet är återigen ganska kasst, blir extra tydligt när bandet fläskar på mer. Jag har aldrig sett dessa två män på samma scen samtidigt förut. Håkan är tydligt tagen av stunden och har svårt att sjunga och ser tårögd ut.
När sen fyrverkeriet kommer, så känns det som en logisk avslutning på kvällen men det är fortfarande tid för en avskalad version av Valborg, med den klassiska raden, vill du ha en idiot, lägg din hand i min. Ja Håkan, vi lägger gärna våra händer i dina, men vi tänker inte kalla dig för en idiot.
