
Stockholm Swing All Stars
Dance!!!
4
Inspelad på Riksmixningsverket i Stockholm juni 2021
Imogena
62:06
Releasedatum: 26/5 2023
Är hyfsat förtrogen med den sammansvetsade septetten som härom året firade 20-års jubileum. Har sett minst tre av deras konserter och recenserat senaste skivorna. I All Star-gänget ingår några av landets mest prominenta musiker vilka parallellt driver egna hyllade projekt med musikaliskt mer äventyrlig utformning. Syftar i första hand på träblåsarna Fredrik Lindborg och Klas Lindquist och trumpetaren Karl Olandersson, vars ljuvliga prestationer i andra sammanhang njutits av i några fall recenserats av undertecknad.. Övriga medlemmar är utsökte trombonisten Dicken Hedrenius, Göran Lind på kontrabas, Mattias Puttonen bakom trumsetet samt på pianopallen den flitige Daniel Tilling.
Deras senaste släpp celebrerar det långvariga förhållandet emellan jazz och dans. Tillägnas därför alla Lindy Hop-utövare runt om i världen. Vi som för oss själva spisar de lika bländande som taktfasta tonerna har givetvis också utbyte av musiken. Man blir på gott humör. Stockholm Swing All Stars har tydligen regelbundet undervisats av auktoriteter på området. För ändamålet har hela arton låtar mycket skickligt sammanställts, varav flertalet är arr på välkända dängor från swingeran komponerade av bland andra Duke Ellington (5), Johnny Hodges och Bennie Moten. Dance!!!! innehåller också vad som sedermera blev en gospelinfluerad orgeljazzklassiker (The Preacher av Horace Silver från 1955, ypperligt exempel på tidigt varieté-hit i form av i I Can´t Give You Anything But Love jämte fem original i samma anda skrivna av någon i SWAS.
I allt vad de företar sig frodas en smittsam puls. Märks att samma sättning kamperat ihop länge. Kan inte nog understrykas hur otroligt tajt samverkande ensemblen är, vilken närmast osannolik hög platå man utgår från. Och man skyr halvmesyrer och ljummet förhållningssätt. I en svepande standard som Don´t Get Around Much Anymore och melodi av Johnny Hodges märks istället inställningen tidigt på skivan. Har inte tillgång till info om vem som ansvarat för lyckade arrangemang. Tippar att åtskilliga signerats Fredrik Lindborg. Så brukar det vara.

En initierad kollega i JAZZ (jag är skyldig till 12 recensioner i senaste numret) skriver uppskattande, fast undviker märkligt nog att nämna just den funktionella aspekten. Likt svenska jazzkapell i folkparker på 50-talet har musikens rytmer således renodlats för danslystna. Dess karaktär garneras förvisso av ett pärlband av solistiska bravader, som i första hand kittlar oss lyssnare på individnivå. Min poäng är att vad som sprids, antingen det skiner polerat eller låter otyglat, ger ett tämligen ytligt intryck. Kanske ofrånkomligt att jag så sällan berörs. Det är långt till den djupsinnigt underfundiga musik av Lars Gullin och Georg Riedel i arrangemang av Fredrik Lindborg, som jag hänförd skrev om härom året.
Kännetecknande för SWAS är deras upparbetade tajming, unisona agerandet som vore de en gemensam kropp. De har tillägnat sig denna färdighet så till den grad att man förbluffas. Ett kvarstående intryck är att de lirar i internationell toppklass. Ett lysande exempel på vad de förmår demonstreras hisnande under knappt fyra minuter i Segue In C (F. Wess). Floran av nyanser som utkristalliseras i framsvepande Such Sweet Thunder gör tolkningen till en höjdpunkt, samtidigt till ett av de mest avancerade alstren att ta sig an på dansgolvet. Sannolikt kan liknande komplexitet uppstå i den souljazziga Horace Silver-hit som inkluderats. Det är standard att Karl Olandersson sjunger på några låtar. Här inskränks hans spröda och vårdade stämma till ett nummer.
I ett par sekvenser hamnar pianist Daniel Tilling i framkant och vid något enstaka tillfälle intar basisten en tätposition med walking bass. Hade gärna sett att de annars var mer centralt involverade i främsta ledet. Septettens batterist besitter en makalös tajming utan att explicit kliva in i någon solistroll. Den viks till Dicken Hedrenius vitala trombonspel, Fredrik Lindborgs fantastiska fraser på i sällsynta sekvenser basklarinett och i övrigt tenorsax, altsaxofonisten och klarinettisten Klas Lindquist och trumpetaren Karl Olandersson är virtuoser vars avgörande präglingar ser till att Stockholm Swing All Stars når bortom mainstream-fållan. Att kalla dem hängivna, besjälade av uppdraget, är snarast en underdrift.