• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Stiltrogna heta boprytmer med tajt kvinett – The Houseband på Unity

20 december, 2021 by Mats Hallberg

från annan konsert – foto Peter Andreasson

17/12 2021

Jazzbaren Unity i Göteborg

Under föregående vecka ordnade eventbolaget Göteborg & Co. utomhuskonserter på scen vid Kungstorget som ett led i firandet av att julen är i antågande. Cirka tre konserter hölls varje kväll. Egentligen är jag frusen av mig, vilket därför inte lockar till att stå still och lyssna. Kunde ändå inte avhålla mig från att gå i fredags, eftersom dragplåstret Adolphson & Falk skulle uppträda. Det var värt att stå i nollgradiga kylan och huttra en smula i en timma. Tomas Adolphson och Anders Falk som träffades redan i slutet på 60-talet när de gjorde lumpen på Försvarets Radioanstalt. Därav duons intresse för teknik och kommunikation, vilket präglar många av deras texter. De hade med sig akustiska gitarrer men inga syntar, istället kryddades ett par låtar diskret med samplingar. De gjorde en handfull plattor, flera direktproducerade hits för radioprogrammen Eldorado och Metropol och hade sin storhetstid första halvan av 80-talet. Fyrtio år är en lång tid, men vi som som var unga vuxna då vi minns. Har kvar deras genombrottsskiva Med rymden i blodet.

Dessa skarpa melodimakare turnerar numera med Dag ”Dagge Lundqvist (nog mest känd i egenskap av producent och ljudtekniker, mixade ovan nämnda skiva) bakom trumsetet, Magnus ”Mankan” Marchs på bandlös ståbas samt Hans Loelv trakterandes elpiano och dragspel. Blev en trevlig och förhållandevis soft konsert. Lite udda att förväntade atmosfäriska syntslingor och markerade basgångarna lyste med sin frånvaro. Istället förädlades Adolphson & Falks hantverkskunnande på ett sympatiskt sätt. Mer jul utgjorde onekligen cloun i deras hit-baserade repertoar – när kalendern nalkas 4:e- advent. Gitarrduons låtar är sofistikerade, refränger sätter sig i skallen. Fint att ett par av dem garnerades med dragspelstoner. Efteråt presenterade jag mig för Hans Loelv då jag recenserat några av hans egna produktioner.

/ Delvis parallellt försiggick konsert med Pernilla Andersson (har recenserat henne tre gånger i Kulturbloggen) ett par stenkast därifrån i Stora Teatern, något som resulterade i recension i GP. I den recensionen brydde man sig skandalöst nog inte om att berätta vilka fyra musiker artisten omger sig med på scen. Helt obegripligt förfarande!

Från Stockholm Kulturfestival 2019 – foto Frankie Fouganthin

Första akt ut inföll vid en tidpunkt många slutar jobbet. Trots att Månhunden enbart tilldelades en halvtimmas speltid uppstod intresse hos mig. Främst skälet är att delikata gitarristen Erik Ivarsson förekommer i denna cover-trio. Den utsökta vokalisten heter Lina Horner medan Pablo Copa kompletterar på läckert ljudande Höfner-bas. Man mixade jullåtar som John Lennon´s Happy X-mas med alster från bland andra Patti Smith och Doors. Trion hade förtjänat bättre ljud och betydligt större publik. Rekommenderar verkligen att ni håller utkik efter Månhunden.

Efter två krogbesök längs Avenyn och de två konserter jag i korthet skrivit om, uppsökte jag det heta livemusikstället Unity, tillika renommerad krog för att värma mig. Låter oansenligt att aftonens två konserter (varav jag hörde den sista) exekverades av ”jazztillhållets” husband. Eftersom det blev ett väldans drag när man fokuserar på musik ur Blue Note-katalogen, bör tillställningen dokumenteras. Kvällen före lirade Björn Cedergren 5 feat Patrik Putte Jansson och kvällen efter Lars Jansson trio. Två formidabla akter jag njutit av live ett antal gånger.

The Houseband bestod av Eric Liftig (tenorsax), den för mig obekante trumslagaren Oskar Blomqvist (spelat mycket med Liftig), Albin Lindgård på kontrabas (som tidigare i veckan på Unity, gjorde vad som skulle varit releasespelning med trion Kallerdahl-Ward-Lindgård), pianisten och presentatören David Eckerstein samt som härlig bonus Samuel Olsson från Bohuslän Big Band på trumpet. Man visste sannerligen hur instrumenten skulle sammanfogas, hade till och med avsatt tid för att repetera. Efteråt deras urladdning till konsert på närmare åttio minuter, sa jag till trumpetsnillet att de spelade en typ av jazz jag exalteras av, går igång på.

bild från 2019 – foto Claes Tillander

Gillade skarpt ensemblespelet och dito soloavsnitt. Svängde kopiöst, vilket ett par gångar luckrades upp med dröjande spel, tjusiga ballader. Attraherades av hur medlemmarna i husbandet i avslappnad stil sträckte ut i följsamma linjer. Och när tempot skruvades upp, satt ändå strukturen perfekt. Låtar av exempelvis Horace Silver x2, Hank Mobley, John Coltrane Lee Morgan samt Sonny Rollins tolkas kongenialt. Rumproller av Lee Morgan kännetecknas av luftigt sväng, nyanser och magiskt trumpetsolo. Eric Liftig firar triumfer i Autumn in New York, ett alster som utgör en sorts subtilt klimax.

Framstår som smått frapperande att kvintetten förmådde leverera så här fullödig musik, inte minst med tanke på att en av stöttepelarna (Eric Liftig som publiken får veta varit bosatt i Miami, Boston och Leksand ) inte kände sig kurant. Att han inte mådde som han hade önskat märktes inte alls på scen. Lät svindlande skönt med underbart energipåslag och självlysande versioner av material, främst hämtat från skivbolaget framför andra.. Noterade utsökt sammansatt repertoar med utrymme för önskvärd dynamik. Trumslagaren var påtagligt inspirerad, medan Samuel Olsson åstadkom ett antal enastående improviserade inlägg, där teknik och känsla kombineras i väl valda proportioner. Överlag växlades elegant mellan det intrikat hetsiga och rullande grooviga tongångar.

Arkiverad under: Musik, Recension

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in