Den osynliga flickan
Betyg 4
Svensk biopremiär 15 januari 2021
En vacker underbar animerad film från den prisbelönade flerfaldigt Oscarnominerade animationsstudion Cartoon Saloon. Den osynliga flickan är en animerad berättelse om en elvaårig flicka, Parvana, som bor i Kabul i Afganistan och som tvingas klä ut sig till pojke för att kunna överleva. En lysande film om att överleva i en krigshärjat land.
Talibanerna styr staden och flickor och kvinnor får inte vistas utomhus utan en manlig följeslagare. Parvanas pappa, som är lärare, försörjer familjen genom att läsa och skriva för människor som behöver hjälp med det och Parvana är ofta tillsammans med honom på marknadsplatsen. Pappan har lärt Parvana att läsa och skriva och är noga med att hon ska ha undervisning. I centrum för både honom och Parvana står kraften i sagor och berättelser.
En av filmens stora styrkor är hur sagans värld och berättelser vävs in i handlingen, hur vi förstår kraften i berättandet. Att kultur ger människor styrka.
Att låta sin dotter lära sig läsa och inte förtrycka kvinnor är farligt i talibanernas samhälle. En dag kommer talibaner och griper pappan och för bort honom till fängelset. Givetvis finns det ingen rättvisa, ingen rättegång och ingen möjlighet för familjen att träffa pappan i fängelset eller ens få veta hur han mår eller hur han har det.
Parvana bor med sin mamma, storasyster och lillebror som är baby. För att kunna försörja familjen klär Parvana ut sig till pojke, så hon kan ta sig ut på stan och skaffa ströjobb. Hon blir vän med en annan flicka som lever som pojke och tillsammans lyckas de få inkomster och hamnar i olika äventyr.
Filmen är vacker och det är starkt med sagorna som vävs samman med det krigsdrabbade livet i Kabul. Att filmen är animerad är bra. Det gör att den inte blir lika skrämmande som en krigsfilm med mer blodiga scener har blivit. Men ändå har jag lite svårt att se att denna film passar för familjer med mindre barn. Den har engelskt tal och svensk text. Nu vet jag i och för sig att många yngre barn förstår engelska i dagens Sverige. Men man behöver inte vara barn för att älska denna filmpärla. Den är mytisk och vacker men också gripande och tankeväckande. Det fruktansvärda är att många flickor och kvinnor också idag i olika länder är lika förtryckta som Parvana och hennes mamma och syster.
Filmen är en stark hyllning till kraften i kultur och för allas lika värde, en starkt rop på kvinnors och flickors rätt till jämställdhet.