Debutalbumet Secondhand Rapture kom 2013. Nu är Lizzy Plapinger och Max Hershenow, som tillsammans utgör den New York-baserade duon MS MR, tillbaka med en ny singel.
Lyssna på låten, som heter Painted, här nedan:
Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik
by Redaktionen
På hemmaplan i Oxford gav Ride sin första spelning sedan återföreningen (bortsett från en akustisk välgörenhetsspelning Mark Gardner och Andy Bell gjorde tidigare i år). Bland annat spelades Black Nite Crash, från bandets sista album Tarantula, live för första gången någonsin, men för övrigt kretsade det mestadels kring deras två första album Nowhere och Going Blank. Du ser låtlistan i sin helhet här nedan:
Polar Bear
Seagull
Twisterella
Unfamiliar
Cool Your Boots
Black Nite Crash
OX4
Dreams Burn Down
Time of Her Time
Chrome Waves
Paralysed
Taste
Vapour Trail
Drive Blind
Leave Them All Behind
Like a Daydream
Chelsea Girl
Läs vår intervju med bandets gitarrist Andy Bell här.
by Redaktionen
Kurt Vile håller på att spela in en uppföljare till 2013 års Wakin on a Pretty Daze. I en intervju med Rolling Stone pratar den Philadelphia-baserade musikern om processen; han avslöjar även albumets titel: All Over the Place.
”I wanted to get back into the habit of writing a sad song on my couch, with nobody waiting on me,” säger han. ”I really wanted it to sound like it’s on my couch — not in a lo-fi way, just more unguarded and vulnerable.”
Albumet gästas av Warpaints trummis Stella Mozgawa, ljudkonstnären Farmer Dave Scher, samt producenten Rob Scnapf (som tidigare jobbat med bland annat Becks Mellow Gold och Elliott Smiths Either/Or). Inspelningarna har ägt rum i Brooklyn, Kalifornien, och Athens, Georgia.
All Over the Place har ännu inte fått ett releasedatum, men Vile berättar att han hoppas att albumet, som blir hans sjätte fullängdare, släpps till hösten. Han har bara tre inspelningar inbokade i sommar. Albumet beskrivs som hans mörkaste hittills, och tydligen spelar en handgjord banjo en bärande roll i de eteriska, Appalacherna-influerade folklåtarna som finns med på All Over the Place.
Artist: Waxahatchee
Titel: Ivy Tripp
Betyg: 4
Katie Crutchfields tredje album som Waxahatchee är en spretig historia. Från avskalade betraktelser till power pop; den ena låten efter den andra är minst sagt varierande, vilket gör helhetsintrycket lite mer splittrat än föregångarna. Den gemensamma nämnaren är att hon i alla låtar genomgående kommer fram som 100% uppriktig, som att hon ofiltrerat kommunicerar direkt till dig som lyssnar.
Ivy Tripp följer upp debuten med American Weekend från 2012, samt 2013 års kritikerrosade Cerulean Salt. För varje album har hon fortsatt göra anspråk på tronen som en av den senaste tidens mest intressanta artister. Öppningsspåret, Breathless, sätter tonen för den emotionella urladdning som väntar. Grungebottnande Under a Rock känns ikonisk i samma anda som dess MTV-inspirerade musikvideo. Kanske är det rent av årets bästa gitarrpoplåt? The Dirt har en liknande fuzzighet medan pianodrivna Half Moon snarare kanaliserar Chan Marshall. De akustiska gitarrerna i Summer of Love är både nostalgiska och värmande medan Air känns som albumets dramatiska mittpunkt. Ivy Tripp är fullt av kontraster — men det innehåller också flera av Waxahatchees starkaste låtar hittills i karriären. Bildar de olika beståndsdelarna tillsammans även hennes starkaste album hittills? Möjligtvis. Svaret kanske vi får när hon intar scenen på en Way Out West-klubb i sommar. Än så länge är hon i alla fall en av festivalens mest intressanta bokningar.
Bästa spår: Under a Rock, Air, Summer of Love