• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Skivrecension: Rihanna – ANTI

29 januari, 2016 by Redaktionen

rihanna

Artist: Rihanna
Titel: ANTI
Betyg: 3

Sverigeaktuella Barbadosstjärnan släpper sitt åttonde album. Det är svårt att förstå att det faktiskt var fyra år sedan sist för hon har klarat sig skapligt ändå. Inte minst senaste året med monsterhits som Bitch Better Have My Money och American Oxygen.

Rihanna har nu intagit den ödesbelagda åldern 27 och släpper ett oväntat album. Precis som Beyonces senaste, är ANTI befriad från självklara hitlåtar. Den här gången vågar hon sig lite mer från hip hop- och R&B-genren. Mentorn heter inget annat än Jay Z och albumet släpps även på hans musikstreamingtjänst, Tidal.

ANTI börjar starkt med dance hall-inspirerade Consideration tillsammans med artisten SZA som sjunger på refrängen. Missourisångerskan som varit på turné med svenska Little Dragon är en upptäckt i sig om man missat henne. Första singeln Work med jätten Drake är en besvikelse. Andra samarbeten finns till exempel med på popiga Never Ending (Dido) och Woo (Travis Scott) som låter som något som Kanye West skulle göra.

Den 13-spåriga skivan innehåller även låtar som bastungrockiga Desperado, Love on the Brain och Higher som har en late night bar-doo-wop-cocktail i handen-känsla. Den sistnämnda är knappt lyssningsbar dock. När Rihanna klämmer i från tårna blir det bara skränigt. Hon avslutar med albumets enda ballad Close to You, enkelt och vackert.

Rihanna är briljant som vanligt, och det är ett intressant album där Rihanna inte känns helt och hållet skivbolagsdriven. Ändå känns den inte 100% Rihanna, men det är en bra början.

Bästa spår: Consideration

Text: Martina Cederqvist

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: ANTI, Rihanna

Manic Street Preachers till Stockholm för jubileumsturné

27 januari, 2016 by Redaktionen

manicstreetpreachers2016

För 20 år sedan släppte det Walesiska alternative rock-bandet Manic Street Preachers sitt fjärde album. ”Everything Must Go” är än idag ett av bandets mest framgångsrika album, med låtar som ”A Design For Life”, ”Australia” och titelspåret ”Everything Must Go”. För att fira albumets 20 år beger sig bandet nu äntligen ut på turné igen och fredag den 22 april kommer trion till Münchenbryggeriet i Stockholm.

Ett pressmeddelande berättatr:
”The Manics” har varit ett betydande väsen i musikvärlden sedan de bildades 1986. Med politiska texter och en något androgyn framtoning byggde bandet snabbt upp en hängiven publik och har nu nått kultstatus världen över. Bandet har släppt hela 12 studioalbum genom åren, där ”Futurology” från 2014 är det senaste. Trion skördade stora framgångar med albumet ”This is my truth tell me yours” med fantastiska låtar som ”If You Tolerate This Your Children Will Be Next” och “You Stole The Sun From My Heart”, som nu är två moderna klassiker.

Till Sverige återvänder de nu för att fira 20-årsjubileum för den stilbildande och älskade skivan ”Everything Must Go”, där bandet spelar hela skivan från start till slut som en del av kvällen – och som det inte var nog så toppar trion med andra hits och älskade låtar under deras 30-åriga karriär under den andra delen av kvällen. Fredag den 22 april lär bli en kväll att minnas för alla som har The Manics nära hjärtat!

Arkiverad under: Musik Taggad som: Manic Street Preachers

Iggy Pop till Sverige för konsert med nytt stjärnspäckat band

27 januari, 2016 by Redaktionen

iggypop2016

Den 18 mars släpps Iggy Pops nya album Post Pop Depression, där bandet består av inga mindre än Queens of The Stone Age’s frontman Josh Homme (som skrivit albumet med Iggy Pop) och Josh’s bandkompisar Dean Fertita och Troy Van Leeuwen, Arctic Monkeys trummis Matt Helders och gitarristen och bassisten Matt Sweeney.

Nu är det klart att detta unika band kommer göra några få exklusiva konserter i vår, som en engångsföreteelse, och bjuda på låtar både från nya albumet och låtar från hela Iggys karriär. Ett av dessa datum är 4 maj på Cirkus i Stockholm.

Ett pressmeddelande berättar:
Albumets existens avslöjades nyligen för världen via ett framträdande på The Late Show with Stephen Colbert och nu står det klart att albumsläppet kommer följas av en unik och begränsad turné på noga utvalda spelställen runt om i världen. I samband med framträdandet på The Late Show släpptes singeln ”Gardenia” liksom ytterligare en låt ”Break Into Your Heart” som via bandets hemsida nu finns tillgänglig att bevittna live.

Post Pop Depression är skapat av Iggy Pop och Josh Homme och tar plats bredvid Iggys ikoniska album The Idiot och Lust For Life. Albumet har tydliga referenser till Iggys mytomspunna Berlin-era både textmässigt (”German Days”) och sound-mässigt (”Sunday”). Samtidigt som man kan höra de två skaparnas sound i albumet låter det inte som något annat de tidigare gjort. Det är ett album som i teorin inte ska existera, och något som inte hade existerat utan både Iggy Pop och Josh Homme. Men det existerar, och det är vi och rock ’n’ rollen otroligt tacksamma för.

IGGY POP
POST POP DEPRESSION

28.3 – Seattle, WA – Paramount Theater
29.3 – Portland, OR – Keller Auditorium
31.3 – San Francisco, CA – The Masonic
2.4 – Denver, CO – Ellie Caulkins Opera House
4.4 – Minneapolis, MN – Northrop Auditorium
6.4 – Chicago, IL – Chicago Theater
7.4 – Detroit, MI – Fox Theater
9.4 – Toronto, ON – Sony Centre for the Performing Arts
11.4 – Boston, MA – Orpheum Theater
12.4 – New York, NY – United Palace Theater
15.4 – Philadelphia, PA – Academy of Music
19.4 – Miami Beach, FL – The Fillmore Miami Beach at the Jackie Gleason Theater
28.4 – Los Angeles, CA – The Greek Theater
4.5 – Stockholm, Sverige – Cirkus
5.5 – Köpenhamn, Danmark – Falconer
7.5 – Berlin, Tyskland – Tempodrom
8.5 – Hamburg, Tyskland – Mehr! Theater
10.5 – Amsterdam, Holland – Heineken Music Hall
13.5 – London, England – Royal Albert Hall
15.5 – Paris, Frankrike – Le Grand Rex

Datum
4.5 – Stockholm, Cirkus

Arkiverad under: Musik Taggad som: Iggy Pop

Miya Folick: ”När jag spelar en låt, då existerar jag helt i den låtens värld”

27 januari, 2016 by Jonatan Södergren

miya1

“I guess I’ll write you a love song, cuz I got drunk and told you how I really feel about you.” Med de raderna inleds en av förra årets å ena sidan mest banala, men samtidigt mest mänskliga poplåtar. Bakom låten hittar vi den Los Angeles-baserade låtskrivaren Miya Folick. Med en förkärlek för alternativrock och en emotionell råhet som för tankarna till artister som Sharon Van Etten, Daughter och Cat Power har hon under 2015 radat upp det ena lilla mästerverket efter det andra. På hennes debut-EP, Strange Darling, som släpptes i december är alla låtarna äntligen samlade.

Det är något närmast helande med I Got Drunk, jag tänker särskilt på sättet du sjunger “Isn’t it obvious to you that I want you” i crescendot. Känslomässigt är den väldigt ärlig, samtidigt som tempot är lite högre än i resten av dina låtar. Kan du berätta lite om hur den låten kom till?

– I Got Drunk började med gitarrpartiet. Jag gillar hur det drar dig fram och tillbaka; det känns liksom skönt men samtidigt väldigt intensivt. Sättet jag skriver på är att jag bara sjunger och associerar fritt. Ibland kommer det riktiga ord, ibland är det bara en nonsensmelodi. Med I Got Drunk var körsången den första melodin som kom. Så jag spelade snabbt in en demo på min dator med gitarrerna och körsången, vilken jag sedan sjung över. “I guess I’ll write you a love song, cuz I got drunk and told you how I really feel about you” var den första textraden jag skrev. Resten byggde bara vidare på det.

Vilken sinnesstämning var du i när du skrev låten? Hur viktigt är det för dig att komma i rätt stämning när du spelar in en låt?

– Att skriva den låten var faktiskt en väldigt fridfull och tankfull process. Jag hade ett avstånd till erfarenheten den tar upp, var uppsugen i det tekniska. Jag hade en bestämd idé av hur jag vill att låten skulle byggas upp, väldigt stram och inte öppna upp sig förrän du kommer till bryggan, så det tog sin tid innan jag klurade ut hur det skulle vara. Vi spelade in låten flera månader efter att jag hade skrivit den, vid den tidpunkten var jag väldigt osäker på mig själv och mina relationer. Inspelningen fick mig att handskas med det på ett produktivt sätt. Men! Jag tror inte det är nödvändigt att jag känner mig så för att jag ska kunna skriva en låt med en sådan känsla. När jag spelar en låt, då existerar jag helt i den låtens värld. Det är en del av skönheten med det. Jag har inga ritualer utöver att värma upp rösten och dricka hett vatten. Tricket är att lyssna och reagera.

Låtarna tycks vara väldigt personliga, kanske beror det på ditt framförande eller är de självbiografiska? Har du haft några andra influenser, såsom böcker eller filmer?

– Alla låtarna på Strange Darling är självbiografiska, åtminstone har de börjat så. Jag läser en hel del. Medan vi spelade in läste jag Sheila Hetis How Should a Person Be och Guy Debords Skådespelssamhället. Jag tog också många intryck från andra personer i Los Angeles: gallerier, performance, andra band, filmer. Jag är övertygad om att det påverkat mitt undermedvetna på ett eller annat sätt.

Minns du ögonblicket då du först började intressera dig för musik?

– När jag var nio skickade mina föräldrar mig på ett sommarkollo med musik och teater. Det var första gången jag sjung inför andra. Därefter tog jag sånglektioner och jag har studerade mestadels klassisk sång på gymnasiet. Jag var med i olika körer och teatergrupper under hela min uppväxt, men aldrig i band.

När började du skriva musik med det här projektet i åtanke? Finns det några andra band som varit särskilt viktiga för musiken du själv gör idag?

– Jag började skriva samtidigt som jag lärde mig spela gitarr för ungefär fem år sedan. Jag såg det aldrig som ett projekt, mer som något som håller mig sällskap när jag kommer till en ny stad. Jag började ta det mer seriöst när min ”Plan A” började kännas som en oåtråvärd bana. På gymnasiet omgavs jag av klassisk musik. Hemma lyssnade jag på Joni Mitchell, Jeff Buckley, Nick Cave och Nick Drake. Men jag omgavs också av mycket hiphop och R&B. Mycket av den typen av melodier har nog sipprat sig in i min musik.

Vad tycker du karaktäriserar en perfekt låt? Finns det någon låt du önskar att du hade skrivit?

– Perfekta låtar har magi, andra låtar är bara droppar. Men ibland kan en droppe vara en perfekt droppe! Jag vet inte… Det finns ingen formel. Bra låtar bara koagulerar, de tycks vara ämnade att finnas till. Jag önskar att jag hade skrivit Jeff Buckleys Lilac Wine, Jonis Willy, Sam Cookes Bring It on Home to Me, och alla Laura Nyros låtar. Varje gång jag hör en riktigt bra låt önskar jag att jag hade skrivit den! Kanske tenderar jag mot avund…

Hur ser planerna ut för 2016? Någon chans att vi får se dig i Europa?

– Spela in mer musik. Jag skulle gärna komma till Europa, men jag behöver mer pengar först. Våra konserter är mycket med högljudda och dynamiska än Strange Darling som jag tycker är mer distant och vuxen. De nya inspelningarna kommer återspegla liveshowerna bättre.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: I Got Drunk, Miya Folick

Lyssna: Steve Buscemi’s Dreamy Eyes – Desire

26 januari, 2016 by Jonatan Södergren

dreamyeyes

Det har visserligen gått tre år sedan Makthaverskan släppte sitt senaste album, men svensk indie ser ut att må bra igen. Förra månaden släppte Göteborgsbandet Agent Blå sin debutsingel Strand. Nu delar Steve Buscemi’s Dreamy Eyes från Stockholms med sig av din debutsingel. Desire är ett så omedelbart ihopkok av jangliga gitarrer, drivande trummor och romantiska sångmelodier att det knappt går att stå still.

Lyssna på Desire här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Desire, Steve Buscemi's Dreamy Eyes

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 472
  • Sida 473
  • Sida 474
  • Sida 475
  • Sida 476
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1780
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Primetime – får många applåder

Primetime Betyg 4 Svensk biopremiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Primetime – får många applåder

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in