Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Fyra miljoner kronor till svenska musikutgivningar, bland annat till Cherrie och Skator

by

R’n’b-artisten Cherrie, lutenisten Anders Ericson och singer-songwritern Skator är exempel på artister vars produktioner nu beviljas stöd. Kulturrådet fördelar vid årets första ansökningsomgång cirka fyra miljoner kronor i bidrag till 70 utgåvor på 54 musikbolag. Totalt inkom 318 ansökningar.

Ett pressmeddelande berättar:
Andra exempel på produktioner som får stöd är folkmusikgruppen Symbios skiva Phoresy, jazzartisten Lars Skoglunds La la Lars och Ellen Nisbeth & Bengt Forsbergs konstmusikaliska alster Let beauty awake.

Syftet med stödet är att främja ett allsidigt utbud av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla musikutgivningar. Kulturrådet strävar efter mångfald när det gäller verk, artister och upphovspersoner.

Bidragsgivningen är relativt jämställd. Bland de produktioner som beviljas bidrag är andelen kvinnliga musiker 43 procent och andelen manliga 57 procent.

Fonogram, juni 2017 (lista över bidragets fördelning)

Sweden Rock Festival – Regn och rusk i skydd av automatvapen.

by

Poliser med automatvapen står vid ingångarna till festivalen. För första gången sedan jag började bevaka den här festivalen har otrygghetsfaktorn med den internationella terrorismen gett sig tillkänna. Inte så att jag alls känner mig rädd faktiskt. Det är dock en ny aspekt på festivallivet. Vi har tillsammans noga gått igenom vad vi gör om något händer. Bestämt återsamlingsplatser och ritat flyktvägar om det skulle komma att behövas. Det känns lite underligt.

I vanliga fall när vi talat säkerhet har det handlat om hur man agerar i publikträngsel eller om man hamnar mitt i en mosh. I år har det varit på ett helt annat plan. Men vi är någonstans runt 35000 människor som bestämt att inget får störa den stora folkfesten. Vi låter inte rädslan vinna. Vi är här för att rocka!

Ikväll är det mjukstart med större delen av festivalområdet avstängt och endast musik på tre mindre scener. Vi återkommer med rapporter från några spelningar lite senare.

Nytt för i år är att Kulturbloggen har en ungdomsreporter på plats utöver det vanliga crewet. Maria Åman har hand om fotograferandet i vanlig ordning och jag har ansvar för skrivandet. Olof 13, snart 14, år kommer ge lite andra perspektiv än det jag brukar leverera. Unga fräscha ögon på en festival där medelåldern ligger närmare 50 än 18 och där många av banden är att betrakta som dinosaurier från Trias, Jura och Krita, mer än något piggt och modernt.

 

Lyssna: Mike Diggler – Frågar mig själv?

by

Mike Diggler är tillbaka med ny musik efter senaste släppet Privilegium EP. ”Frågar mig själv?” är producerad av Truly Danny och beskriver situationen i det samtida Sverige, lagom till nationaldagen.

”The sky is not the limit” – En intervju med EP-aktuella Delagoon

by

Hypade Delagoon släpper på fredag sin debut-EP New Sensation. Kulturbloggens Petter Stjernstedt tog pulsen på bandets sångare Charlie Falk.

Efter tre släppta singlar och ett gäng välbesökta konserter, bland annat en på Debaser, har ni skapat er ett namn på den svenska indiepop-scenen. Er musik kan beskrivas som en blandning av The Cure och The Strokes med fler färgnyanser. Eller hur skulle du beskriva den?

– Ja, du… Det överlåter jag nog till lyssnaren att avgöra. Men jag skulle tillägga att vi i grund och botten spelar drömsk pop med mörka tongångar.

Efter uppmärksammade singlarna Techno Kids, Under Influence, Visions och Somehow har det  nu blivit dags för första EP:n. På fredag släpper ni New Sensation. Hur känns det?

– Det känns jättespännande och stort. Vi har aldrig gjort något så omfattande och aldrig haft samma tid att kunna utveckla vår musik. Under ett halvårs tid har vi tillsammans byggt ett koncept och successivt jobbat fram ett sound som vi alla känner oss nöjda med.

Ni spelade in New Sensation i en musikstudio vid Rådhuset tillsammans med studioteknikern Axel Jonsson. Berätta om inspelningen.

– Vi har arbetat hårt med att få till soundet på EP:n.  Och att då ha Axel vid sin sida, en person som kan tekniken och som kan finslipa vårt ljud, har verkligen varit toppen.  Som independent-band får en göra det mesta själv – sången, musiken, texten och studioarbetet. Att mixa musik och ratta på rätt spakar är en kompetens vi inte har. Så att slippa tänka på de bitarna har verkligen underlättat för oss. Tillsammans med Axel har vi stött och blött idéer och laborerat oss fram. Det har tagit lång tid, men det har varit mödan värd. 

 


New Sensation består av fem låtar. Hur skiljer sig dessa från tidigare verk?

– Det är fem låtar som tar avstamp i post-punken. Vi har försökt att lyfta fram den post punkiga-känslan som infinner sig på våra spelningar och kanalisera den in i vår musik. 

Har ni några teman som ni återkommer till?

– Nja. Jag sjunger och skriver mycket på impuls och lägger till texter när inspirationen kommer , vilket sker lite när som. Idéer får vi ifrån filmer, musik eller från händelser i vardagen. Vi är sällan särskilt förberedda när vi intar studiorummet, utan vi skapar i stunden och konstigt nog blir det oftast bra.  Tematiskt handlar låtarna om hopplöshet. Om att inte räcka till eller känna suget till livet rinna ur en. Vi hjälps alla åt att skriva texterna. De är föga självbiografiska. Jag undviker medvetet att skriva låtar som ligger för nära min vardag. Det blir sällan bra.

Som bäst förbereder sig Delagoon på releasefesten den 6 juni, nationaldagen, då bandet spelar på Obaren med efterföljande Dj-set av Lovina från Dolores Haze.

Efter releasen, vad tar ni er an då?

– Framöver spelar vi på Hybris sommarfest. Sedan kommer vi på midsommar att åka till Berlin och uppträda på en festival.

Ni är musiker med stora visioner. Finns det några gränser för vad Delagoon kan tänkas ta sig an eller stämmer devisen  “The sky is the limit”?

– Nej, the sky is not the limit! För vi vill spela på månen eller helst av allt vill vi framträda i en Reality show,  regisserad av Stanley Kubrick.

New Sensation släpps den 9 juni.
Foto: Elsa Soläng

 


 

 

 

 

 

Nina Persson och Martin Hederos ger intima konserter på Dramaten

by

Nina Persson och Martin Hederos Foto Johan Sundell

Nina Persson och Martin Hederos ger intima konserter på Dramaten. Vi är alla andra är en intim iscensatt konsert i två akter med fokus på covers. Spelas på Målarsalen den 8, 9 och 10 juni.

Ett pressmeddelande berättar:
Att tolka andras låtar – är det en form av teater? I Vi är alla andra djupdyker Nina Persson och Martin Hederos tillsammans med skådespelare från Dramaten i andras låtskatter och livsberättelser och ger låtarna nytt liv. Bland annat uppmärksammas Connie Converse, hemmafru i New York på 1950-talet och ansedd som den första moderna singer-songwritern. Även Nina Perssons egna låtar utsätts för experiment.

– Att få spela sina favoritlåtar på sitt eget sätt är ett ganska oslagbart nöje. Att spela favoritlåtar gjorda av vänner och bekanta är ännu bättre, lite som att tjuvkika in i deras inre. Man jämför med saker man vet hänt dom och tänker att man förstår vad det hela handlar om, ofta har man helt fel…, säger Martin Hederos.

– Det ska bli väldigt spännande och intressant att få uppträda i den här inramningen och att få ha tillgång till Dramatens scen, skådespelare och scenografi. Det öppnar upp en för en helt ny dimension av möjligheter och uttryckssätt som skiljer sig från vad vi båda brukar vara vana vid, säger Nina Persson.

Nina Persson är sångerska och låtskrivare. Hon är frontfigur i popbandet Cardigans, och har gett ut skivor som soloartist under eget namn och som A Camp, tillsammans med Nathan Larson och Niclas Frisk.

Martin Hederos är musiker med förflutet i bandet Soundtrack of Our Lives, numera medlem i grupper som Hederos & Hellberg och Tonbruket. Han har tillsammans med det sistnämnda medverkat på Dramaten i föreställningarna Undertiden, Mannen utan minne och Kärleken kommer att skilja oss åt. I mars 2017 solodebuterade han med Piano Solos, med egna kompositioner.